Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så lycklig blir du av din lön

Att lönen är rättvis är viktigare än hur hög den är. Därmed inte sagt att storleken inte har någon betydelse. Forskning visar att lyckan klingar av efter en viss nivå.
Lina Björk Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Vad gör att vi trivs och mår bra på jobbet? Många faktorer så klart: bra arbetsmiljö, trevliga arbetskamrater och en kompetent chef. Och en bra lön så klart.

– Lönen är en viktig komponent, men rättvisan är viktigare än själva nivån. En sjuksköterska kan vara lyckligare på jobbet än en läkare om han eller hon upplever att hon är rättvist lönesatt, medan en bankdirektör som tjänar fem miljoner om året kan vara missnöjd om någon annan tjänar mer, säger Henry Montgomery, som är professor emeritus i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet och forskare.

Men summan du tjänar spelar ändå viss roll för hur stor lycka du upplever, i alla fall till en viss nivå.  Då handlar det mer om vad du får ut av pengarna. Forskning visar att upp till runt 60 000 kronor i månaden ökar lyckonivån, men efter det planar den ut.

– Det är en nivå där de flesta klarar sig väldigt bra. Du har råd att unna dig och må bra, men mycket mer lön än så gör ingen skillnad.

Att ha flow, alltså bli uppslukad av en aktivitet som gör att du känner att allt flyter på, och har kontroll är också något som skapar lycka. Och att ha flow inträffar oftare på jobbet än hemma enligt Henry Montgomery.

– Vi har mer ställtid på fritiden än på jobbet. Vi står och väntar på bussen, i köer, i telefon och så vidare. Så det är lättare att få en känsla av flow på arbetet.

Överlag ligger Sverige högt upp på listorna över länder där människor är mest lyckliga. Gemensamt för länderna i topp är att de är välfärdsstater där jämlikhet, trygghet och tillit är viktiga faktorer. Ungdomar och äldre personer är i genomsnitt lyckligare än personer i medelåldern. Som minst lycklig är du mellan 45 och 50 år.

– Som ung har du hela livet framför dig och inte så många krav. När du kommer in i vuxenlivet ska du klara av allt du drömt om, vilket kan vara stressande. Men som gammal kan du luta dig tillbaka, säger Henry Montgomery.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.