Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så lycklig blir du av din lön

Att lönen är rättvis är viktigare än hur hög den är. Därmed inte sagt att storleken inte har någon betydelse. Forskning visar att lyckan klingar av efter en viss nivå.
Lina Björk Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Vad gör att vi trivs och mår bra på jobbet? Många faktorer så klart: bra arbetsmiljö, trevliga arbetskamrater och en kompetent chef. Och en bra lön så klart.

– Lönen är en viktig komponent, men rättvisan är viktigare än själva nivån. En sjuksköterska kan vara lyckligare på jobbet än en läkare om han eller hon upplever att hon är rättvist lönesatt, medan en bankdirektör som tjänar fem miljoner om året kan vara missnöjd om någon annan tjänar mer, säger Henry Montgomery, som är professor emeritus i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet och forskare.

Men summan du tjänar spelar ändå viss roll för hur stor lycka du upplever, i alla fall till en viss nivå.  Då handlar det mer om vad du får ut av pengarna. Forskning visar att upp till runt 60 000 kronor i månaden ökar lyckonivån, men efter det planar den ut.

– Det är en nivå där de flesta klarar sig väldigt bra. Du har råd att unna dig och må bra, men mycket mer lön än så gör ingen skillnad.

Att ha flow, alltså bli uppslukad av en aktivitet som gör att du känner att allt flyter på, och har kontroll är också något som skapar lycka. Och att ha flow inträffar oftare på jobbet än hemma enligt Henry Montgomery.

– Vi har mer ställtid på fritiden än på jobbet. Vi står och väntar på bussen, i köer, i telefon och så vidare. Så det är lättare att få en känsla av flow på arbetet.

Överlag ligger Sverige högt upp på listorna över länder där människor är mest lyckliga. Gemensamt för länderna i topp är att de är välfärdsstater där jämlikhet, trygghet och tillit är viktiga faktorer. Ungdomar och äldre personer är i genomsnitt lyckligare än personer i medelåldern. Som minst lycklig är du mellan 45 och 50 år.

– Som ung har du hela livet framför dig och inte så många krav. När du kommer in i vuxenlivet ska du klara av allt du drömt om, vilket kan vara stressande. Men som gammal kan du luta dig tillbaka, säger Henry Montgomery.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.