Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så höjer du en låg ingångslön

Irriterad över att du inte såg till att få en bättre lön innan du skrev på? Här är tips på hur du i efterhand kan höja lönen - utan att byta jobb.
Anita Täpp Publicerad 25 januari 2023, kl 06:00
Tre staplar med svenska mynt i olika höjd. Lägst till vänster, näst högst i mitten och högst stapel mynt till höger.
Begär alltid en högre lön än vad du förväntar dig, så ökar chansen att du lämnar förhandlingen nöjd. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Om du efter en tid på din nya arbetsplats upptäcker att du har fått för låg ingångslön är ett vanligt råd att man måste byta arbetsgivare för att höja lönen.

Men så behöver det inte vara, menar Molly Adler Bergman, facklig rådgivare på Unionen.

Molly Adler Bergman.

– Om man trivs i övrigt kan det ändå vara värt att kämpa för att få upp lönen där man är. Även om det är svårare så är det absolut möjligt, säger hon.

Börja med att ta kontroll över situationen genom att boka in ett lönesamtal med din chef och då vara tydlig med att du är missnöjd med din lön.

– Då är det viktigt att man verkligen har förberett sig inför den här nödvändiga diskussionen och förhandlingen, säger Molly Adler Bergman.

Sätt upp en målbild

I det ingår exempelvis att gå igenom lönestatistik, som de marknadslöner som går att se på Unionens webbplats. Om det finns en Unionenklubb på arbetsplatsen kan den också ha intern lönestatistik.

– Sätt sedan upp en målbild för hur hög lön du bör ha och bestäm vad du minst ska ha för att känna dig nöjd, säger Molly Adler Bergman.

Viktigt inför lönesamtalet är också att tänka igenom vad du kan lyfta fram när det gäller dina prestationer, erfarenheter och kompetenser och hur det ska presenteras för chefen. Liksom att du har väl grundade argument för varför du bör premieras med en högre lön, så att du kan visa att du är bra på det du gör och vad du har bidragit med.

För att förbättra utsikterna för att få gehör för en lönehöjning är det också viktigt att vara taktisk, som att välja rätt tid för lönesamtalet, påpekar Molly Adler Bergman.

”Fråga vad du behöver göra för att få upp lönen”

– Ett perfekt tillfälle kan exempelvis vara när det går bra för företaget och ledningen har gått ut med att man ska fira ett nytt säljrekord. Då kan man ju också peka på det och hur man också har bidragit till det goda resultatet.

Innan lönesamtalet bör du också ha tänkt igenom hur du ska förhandla om lönen.

– Ett förhandlingsknep jag brukar tipsa om är att man alltid ska ha en prutmån. Säger att man vill ha 32 000 kronor även om man är nöjd med 30 000, säger Molly Adler Bergman.

Om du inte kommer någonstans med chefen, är rådet att alltid fråga när ni kan diskutera lönen på nytt.

– Om man inte får gehör vid första samtalet ska man också fråga vad man behöver göra för att få upp lönen och kanske sätta upp tre mål. De kan vara både ekonomiska och sociala, högt som lågt - som att man kanske ordnar med en teamaktivitet på jobbet.

Föreslå ett nytt lönesamtal

– -Föreslå då gärna ett nytt lönesamtal om exempelvis tre månader, när du ska ha uppnått de mål ni har kommit överens om. På så vis har du också kilat in en fot innan chefen stänger dörren, så att man kan fortsätta ha den här lönedialogen.

Molly Adler Berman påpekar att kan finnas skäliga löneskillnader, beroende på utbildningsnivåer och tidigare erfarenheter.

– Men om du misstänker oskäliga löneskillnader bör du kontakta Unionens rådgivning för vidare råd och stöd. Då kan det exempelvis vara läge att initiera en lönekartläggning.

Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare göra en lönekartläggning varje år för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

 

Dina argument för högre lön

  • Visa på dina positiva egenskaper, som att du gärna tar egna initiativ och är social.
  • Ge exempel på hur flexibel och utvecklingsinriktad du är.
  • Berätta om hur du direkt och indirekt bidrar till organisationen. Exempelvis genom din speciella kompetens eller vilken bredd dina arbetsuppgifter har.
  • Lyft fram hur din erfarenhet, kompetens och ditt ansvarstagande är bra för arbetsgivaren.
  • Berätta vilka resultat ditt arbete har bidragit till.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så mycket tjänar chefer i privat sektor

Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
David Österberg Publicerad 29 augusti 2024, kl 06:00
Chef - kolla om du har rätt lön
Chef - har du rätt lön? Trots en snittlön på 59 000 kronor för chefer i privat sektor tjänar manliga chefer i genomsnitt 7 300 kronor mer än sina kvinnliga kollegor. Det innebär att löneskillnaderna fortsätter att öka.

Foto: Colourbox.

I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.

Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.

Kvinnor tjänar mindre än män

En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.

Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.

Amanda Lundeteg.
Amanda Lundeteg. Foto: Hilda Forsell.

Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.

– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.

För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.

– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.

Vill ha individuell föräldraförsäkring

Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.

– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.

Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.

– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.

Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.

– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.

"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"

För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.

– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.

Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.

– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.

Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.

– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.

Vill se lönen i annonsen

Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.

– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.

Chefslöner i olika branscher

It & telekom: 71 000

Media & Kommunikation: 64 900

Konsult & finans: 63 700

Farmaci & hälsa: 63 200

Energi & miljö: 61 000

Industri & teknik: 60 100

Handel: 57 600

Bygg & fastighet: 57 400

Transport & logistik: 53 700

Organisationer & föreningar: 50 500

Service & tjänster: 47 900

Källa: Unionens lönestatistik

Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet

Stockholm: 65 700 

Göteborg: 61 400

Sydväst: 59 000

Östra Sörmland/Gotland: 56 000

Bergslagen: 55 700

Uppland: 55 200

Småland: 54 600

SjuHall: 54 200

Mälardalen: 54 200

Öst: 53 900

Värmland: 53 000

Gävleborg: 52 500

Sydost: 52 400

Skaraborg/Väst: 52 400

Västerbotten: 51 900

Dalarna: 51 000

Mellannorrland: 50 800

Norrbotten: 49 600

Medellön för chefer fördelat på ålder

20­–24 år        37 600 kr

25–29 år        43 200 kr

30–34 år        50 400 kr

35–39 år        56 000 kr

40–44 år        60 100 kr

45–49 år        62 600 kr

50–54 år        63 200 kr

55–59 år        61 600 kr

60–67 år        59 400 kr