Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så höjer du en låg ingångslön

Irriterad över att du inte såg till att få en bättre lön innan du skrev på? Här är tips på hur du i efterhand kan höja lönen - utan att byta jobb.
Anita Täpp Publicerad
Tre staplar med svenska mynt i olika höjd. Lägst till vänster, näst högst i mitten och högst stapel mynt till höger.
Begär alltid en högre lön än vad du förväntar dig, så ökar chansen att du lämnar förhandlingen nöjd. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Om du efter en tid på din nya arbetsplats upptäcker att du har fått för låg ingångslön är ett vanligt råd att man måste byta arbetsgivare för att höja lönen.

Men så behöver det inte vara, menar Molly Adler Bergman, facklig rådgivare på Unionen.

Molly Adler Bergman.

– Om man trivs i övrigt kan det ändå vara värt att kämpa för att få upp lönen där man är. Även om det är svårare så är det absolut möjligt, säger hon.

Börja med att ta kontroll över situationen genom att boka in ett lönesamtal med din chef och då vara tydlig med att du är missnöjd med din lön.

– Då är det viktigt att man verkligen har förberett sig inför den här nödvändiga diskussionen och förhandlingen, säger Molly Adler Bergman.

Sätt upp en målbild

I det ingår exempelvis att gå igenom lönestatistik, som de marknadslöner som går att se på Unionens webbplats. Om det finns en Unionenklubb på arbetsplatsen kan den också ha intern lönestatistik.

– Sätt sedan upp en målbild för hur hög lön du bör ha och bestäm vad du minst ska ha för att känna dig nöjd, säger Molly Adler Bergman.

Viktigt inför lönesamtalet är också att tänka igenom vad du kan lyfta fram när det gäller dina prestationer, erfarenheter och kompetenser och hur det ska presenteras för chefen. Liksom att du har väl grundade argument för varför du bör premieras med en högre lön, så att du kan visa att du är bra på det du gör och vad du har bidragit med.

För att förbättra utsikterna för att få gehör för en lönehöjning är det också viktigt att vara taktisk, som att välja rätt tid för lönesamtalet, påpekar Molly Adler Bergman.

”Fråga vad du behöver göra för att få upp lönen”

– Ett perfekt tillfälle kan exempelvis vara när det går bra för företaget och ledningen har gått ut med att man ska fira ett nytt säljrekord. Då kan man ju också peka på det och hur man också har bidragit till det goda resultatet.

Innan lönesamtalet bör du också ha tänkt igenom hur du ska förhandla om lönen.

– Ett förhandlingsknep jag brukar tipsa om är att man alltid ska ha en prutmån. Säger att man vill ha 32 000 kronor även om man är nöjd med 30 000, säger Molly Adler Bergman.

Om du inte kommer någonstans med chefen, är rådet att alltid fråga när ni kan diskutera lönen på nytt.

– Om man inte får gehör vid första samtalet ska man också fråga vad man behöver göra för att få upp lönen och kanske sätta upp tre mål. De kan vara både ekonomiska och sociala, högt som lågt - som att man kanske ordnar med en teamaktivitet på jobbet.

Föreslå ett nytt lönesamtal

– -Föreslå då gärna ett nytt lönesamtal om exempelvis tre månader, när du ska ha uppnått de mål ni har kommit överens om. På så vis har du också kilat in en fot innan chefen stänger dörren, så att man kan fortsätta ha den här lönedialogen.

Molly Adler Berman påpekar att kan finnas skäliga löneskillnader, beroende på utbildningsnivåer och tidigare erfarenheter.

– Men om du misstänker oskäliga löneskillnader bör du kontakta Unionens rådgivning för vidare råd och stöd. Då kan det exempelvis vara läge att initiera en lönekartläggning.

Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare göra en lönekartläggning varje år för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

 

Dina argument för högre lön

  • Visa på dina positiva egenskaper, som att du gärna tar egna initiativ och är social.
  • Ge exempel på hur flexibel och utvecklingsinriktad du är.
  • Berätta om hur du direkt och indirekt bidrar till organisationen. Exempelvis genom din speciella kompetens eller vilken bredd dina arbetsuppgifter har.
  • Lyft fram hur din erfarenhet, kompetens och ditt ansvarstagande är bra för arbetsgivaren.
  • Berätta vilka resultat ditt arbete har bidragit till.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet