Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Låt dig inte luras på lönen

Det har blivit vanligare att anställda inte får ut sin lön. Bara i år har Unionen hjälpt medlemmar att driva in 20 miljoner kronor i uteblivna löner, semesterersättningar och provisioner. Det är hos företag som saknar kollektivavtal och är relativt nystartade som risken är störst att du blir snuvad på din lön. Få du inte ut den lön eller ersättning som du har rätt till gäller rådet att agera snabbt säger Susanne Forssman, jurist på Unionen.
Petra Rendik Publicerad 14 september 2012, kl 10:32

Jag får inte ut min lön. Vad ska jag göra?
- Prata med arbetsgivaren först. Jag har inte fått min lön, vad har hänt? Det kan handla om ett misstag men tyvärr är det ofta inte så. De finns antagligen inga pengar att betala löner för. Är du på ett större företag vänder du dig till klubben. Finns det ingen klubb, kontaktar du din region som kommer att gå igenom din lönefordran. Detta ska göras på en gång, vänta inte för länge.

Varför?
- Finns det inga pengar till löner kan vi misstänka att företaget kommer att  försättas i konkurs. Då vill du få dina pengar genom den statliga lönegarantin. Men då får fordran inte ha intjänats tidigare än tre månader innan konkursansökan kommit in till tingsrätten.

Jag har nu kontaktat en ombudsman på mitt regionkontor, vad är nästa steg?
- Då skickas ett kravbrev till arbetsgivaren om att lönen ska betalas ut inom en vecka.  Sker inte det, hamnar ärendet hos oss jurister på Unionen. Vi delger arbetsgivaren en betalningsuppmaning. Det innebär att en delgivningsman lämnar över ett brev där arbetsgivaren uppmanas att betala lönen. Om inte betalning sker inom en vecka från det att delgivning skett, ansöker vi bolaget i konkurs.

Vad händer då, får jag min lön?
- En konkursförhandling äger rum. Om bolaget försätts i konkurs utses en konkursförvaltare, en advokat, som tar över bestämmanderätten över bolaget och beslutar om lönegarantin. När vi är framme där, går det i regel fort att få ut pengarna. Men hela proceduren kan ta många veckor.

- Fast hos en seriös arbetsgivare pågår ofta aktiviteter för att få in pengar så lönerna kan betala ut. Man försöker kanske ta lån eller hitta nya finansiärer. För när ombudsmannen skickar ut kravbrevet är det inte ovanligt att lönen betalas ut. När konkursansökan kommer in till tingsrätten blir den offentlig och då kan det till exempel bli svårt att få lån. Det är inget läge arbetsgivare vill hamna i.

Ska jag acceptera att arbetsgivaren om och om igen är sen med löneutebetalningar?
- Egentligen inte. Anställningsavtalet, som kan vara muntligt eller skriftligt, reglerar vilken lön du har och när den betalas ut. Men du kan komma överens med arbetsgivaren om att det är okej att vänta några dagar om du vill det.

- Har ni inte kommit överens har du om man ska vara petig rätt till ränta om arbetsgivaren är sen med lönen. Har du inte råd att vänta ska du agera snabbt med din fordran. Du har inga skyldigheter att vara snäll mot arbetsgivaren. Motprestationen är att du ska ha lön för utfört arbete. Är en arbetsgivare sen med löneutbetalningar månad efter månad bör det ses som en varningssignal.

Om man inte är med facket, vem hjälper mig då?
- Då får man göra proceduren själv. Samma regler gäller för dem som inte är med i facket, fordran får inte vara för gammal om du ska kunna ta del av lönegarantin. Du får agera själv eller vända dig till en advokat eller jurist och bekosta ärendet själv.

Du råder att man ska agera snabbt om lönen inte betala ut, är det vanligt att många väntar för länge?
- Det händer. Vi vill vara snälla, vi känner de som äger företaget och vi vill vara lojala med vår arbetsgivare. Vi hoppas att det ska ordna sig. Men de flesta av oss jobbar för att vi behöver lön och har du inte råd att efterskänka den så ska du inte heller vänta på att söka hjälp för att driva in sin fordran.

Fakta

  • att agera snabbt om du inte får ut din lön eller ersättning.
  • att du inte är skyldig att ge din arbetsgivare kredit
  • att vara med i facket så du får biträde.
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.