Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Föräldraledighet och föräldrapenning – så funkar det

Den efterlängtade bebisen är snart här – eller kanske redan kommen – och nu väntar det bästa: Föräldraledighet. Men hur fungerar det egentligen och hur ska man tänka med alla dagar?
Oscar Broström Publicerad
Föräldrapar med bebis i famnen.
Vi reder ut alla frågetecken inför föräldraledigheten. Foto: Shutterstock

Sverige är ett av länderna i världen med mest frikostig föräldraledighet. 

Föräldrarna, eller föräldern om en person har ensam vårdnad, får sammanlagt föräldrapenning för 480 dagar. 

Men det är inte riktigt så enkelt som att en bebis föds och att du sedan är ledig 480 dagar från och med det, utan det finns dagar på sjukpenningnivå, dagar med lägstanivå, dubbeldagar, halvdagar, 10-dagar och en del annat att hålla koll på – och vi ska reda ut allt (i alla fall det mesta) i den här texten. 

480 dagar – som går att dela på två

Föräldrapenningen gäller i regel för 480 dagar, varav 90 är på lägstanivå (återkommer till vad det betyder i nästa stycke).  

Om ni är två som ska dela på dagarna går det till som följande: 

Båda föräldrarna får 195 dagar var på sjukpenningnivå och 45 dagar var på lägstanivå. De här dagarna kan föras över till varandra, så man behöver inte dela lika, men 90 av dagarna är personliga och kan ej föras över till den andra. 

På Mina Sidor på forsakringskassan.se är det enkelt att hålla koll på hur många dagar du och ni har nyttjat. 

Endast två personer kan vara vårdnadshavare till ett barn och ha rätt till föräldrapenning, men de kan dela med sig av dagar till en tredje person.

Sjukpenningnivå och lägstanivå 

Sjukpenningnivå är den nivå på ersättningen som just du får och den räknas ut efter hur mycket du tjänar. Det kallas för SGI. Din ersättning är knappt 80 procent av din inkomst, men det finns ett högre tak: Du kan maximalt få 1 012 kronor per dag

Om du inte har någon inkomst, är studerande eller tjänar mindre än 117 590 kronor per år, blir din ersättning 250 kronor per dag

Om du är arbetssökande kan du få ersättning baserat på inkomsten du hade när du arbetade, så länge som du anmält dig till Arbetsförmedlingen. 

Lägstanivån är dagar där du får 180 kronor per dag. Lägstanivå-dagarna kallades tidigare garantidagar.  

Halvdagar och dubbeldagar 

Det första året behöver du inte ta ut full ersättning för alla dagar. 

Du kan välja att ta ut ersättning för några dagar i veckan eller ta ut ersättning för veckans alla dagar, men inte full ersättning. Du kan välja att ta ut till exempel kvartsdagar eller halvdagar, vilket alltså innebär att du får 25 procent respektive 50 procent ersättning de dagarna. 

Det här är ett sätt att spara dagar så att du kan vara ledig så länge som möjligt, men med baksidan att du får ut mindre ersättning. 

Efter att ditt barn fyllt ett år måste du ta ut minst fem heldagar i veckan för att behålla din SGI, det vill säga att den inte sänks och att du inte får mindre ersättning. 

Dubbeldagar innebär att båda föräldrarna tar ut föräldrapenning samtidigt. Det kan endast utnyttjas under barnets första år.  

Hur länge kan föräldrapenning tas ut? 

De här reglerna har förändrats, så det är olika beroende på när barnet är fött, men så här fungerade det för barn födda efter 2014

Du får ta ut föräldrapenning fram till att barnet är tolv år eller slutar årskurs fem. Du får däremot inte spara hur många dagar som helst fram tills detta. Innan barnet fyller fyra måste majoriteten av föräldrapenningen vara utnyttjad. Efter fyra år får du eller ni bara ha 96 dagar kvar sammanlagt. Har du eller ni kvar mer än 96 dagar efter att barnet fyllt fyra ryker de dagarna. 

10-dagar 

De här dagarna är exklusiva till dig som är vårdnadshavare men inte varit gravid med bebisen. Det är alltså tio dagar du kan vara ledig i samband med barnets födelse. Värt att notera att även dessa kan tas ut som till exempel halvdagar, ifall du har möjlighet och lust att vara hemma lite längre. 

Föräldrapenning vid adoption 

Vid adoption är det mesta detsamma som nämnts ovan, men med vissa skillnader i hur dagarna kan nyttjas och tas ut. Det är alltjämt 480 dagar föräldrapenning sammanlagt, med 90 dagar som är reserverade för båda föräldrarna. Däremot löper inga dagar ut efter att barnet fyllt fyra. Här är i stället regeln att ni endast får ha 96 dagar sparade efter att ni haft barnet i er vård i fyra år. Ni kan ta ut föräldrapenning tills barnet fyller tolv eller slutar årskurs 5. 

Tvillingar (eller mer) 

Med tvillingar eller trilling blir det mer föräldrapenning. Tvillingar: 660 dagar, varav 180 på lägstanivå. Trillingar: 840 dagar, varav 180 på lägstanivå. 

Källa: Försäkringskassan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.