Internationella studier och även svenska enkätundersökningar visar att det är kvinnor som drar det tyngsta lasset när föräldrar blir gamla och skröpliga och behöver hjälp. Men en nyligen publicerad undersökning från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, som bygger på registerdata, visar att risken att hamna på efterkälken ekonomiskt på grund av vårdkrävande föräldrar inte är så överhängande.

– Effekterna finns, men är mindre än jag trodde innan jag började undersöka och mindre än vad man funnit i tidigare studier, säger Anna Norén, doktor i nationalekonomi, som ligger bakom studien.

Det kan finnas flera orsaker till att resultaten i den nypublicerade studien skiljer sig från andra undersökningar. Enligt Anna Norén kan det bero på att den offentliga vården i Sverige är väl utbyggd till skillnad från andra länder, men hon utesluter inte att resultatet beror på att hon inte lyckats fånga in alla typer av ohälsa i slutskedet av livet.

– Jag har tittat på inkomster hos personer som förlorat en ensamstående förälder eller vars förälder fått en stroke. Det skulle vara intressant att också studera hur till exempel föräldrars demens påverkar inkomsten och sysselsättningen.

Könsskillnaden, vem som tar hand om sin ensamstående mor eller far, var inte heller lika markant som i andra undersökta länder, även om Anna Norén kunde se att döttrar är sjukskrivna i högre grad än söner. Men om det beror på att kvinnor sjukskriver sig för att informellt kunna ta hand om sin förälder eller om de faktiskt själva blir sjuka på grund av ansvar och dubbelarbete, kunde hon inte urskilja.  

Enligt försäkringskassan är det dock stora skillnader i hur män och kvinnor tar ut närståendepenning, den ersättning man kan söka när man avstår arbete för att ta hand om en svårt sjuk förälder, bland annat. Drygt 70 procent av alla som får denna ersättning är kvinnor.

Ann-Katrin Dolium, utredare och ansvarig för Unionens jämställdhets- och mångfaldspolitiska plattform som togs vid förbundets kongress i fjol, menar att det för Unionens del är tydligt att vård av föräldrar är en könsfråga.

– Det är kvinnorna som  i mångt och mycket tar på sig ansvaret för de äldre, inte bara när dessa är svårt sjuka, utan i vardagen, säger hon.

Ann-Katrin Dolium är förvånad över IFAU-rapportens resultat och menar att inkomsten för kvinnor som vårdar föräldrar borde påverkas mer.

– En del kvinnor går ju ner till deltid för att hjälpa inte bara föräldrar, utan även svärföräldrar och är man borta från jobbet påverkas inkomsten. Men det här är en fråga som nyligen hamnade på Unionens agenda och som vi ska titta närmare på. 

Kriteriet för att få ut närståendepenning från Försäkringskassan är att den närstående (som inte nödvändigtvis måste vara en förälder) är akut och livshotande sjuk. Oavsett om du får närståendepenning eller inte har du alltid rätt att ta tjänstledigt från jobbet om någon familjemedlem råkat ut för sjukdom eller olycka. Arbetsgivaren kan alltså inte säga upp, avskeda eller straffa dig på något annat sätt om du är frånvarande på grund av en nödutryckning som kräver din närvaro enligt Lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.

Finns det kollektivavtal på ditt jobb kan det dock finnas både begränsningar (till exempel hur många dagar man får ta ledigt) men eventuellt också mer generösa villkor. På Microsoft får man till exempel vara ledig med full lön för att vårda en anhörig som är svårt sjuk.

– Det är viktigt att arbetsgivare inser att vård av äldre anhöriga faktiskt är en utmaning deras anställda har. Det är ett praktiskt problem här och nu och man behöver fundera på om man inte ska ge alla anställda samma flexibla möjligheter som man ger småbarnsföräldrar, säger Ann-Katrin Dolium.