Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Vabba eller vobba?

Det blir allt vanligare att vobba, i stället för att vabba. Men när ska man göra vad? Och vilka risker finns med att välja vobb före vab?
– Det får aldrig bli ett krav eller en förväntan att vobba i stället för att vabba, säger Lina Andersson, utredare på Unionen.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Allt fler väljer att vobba. Shutterstock

Sju av tio tjänstemän vobbar, det vill säga jobbar samtidigt som de har ett sjukt barn hemma. 

Det här upplevs av många som något i grunden positivt. Du slipper hamna efter med arbete samt slipper bli av med inkomst (eftersom vobb är jobb betalar självklart arbetsgivaren ut lön som vanligt, till skillnad från när du vabbar, då Försäkringskassan betalar ut ersättning). 

Men att vobba kan också medföra vissa problem. 

– Det är många som tycker att det känns som en frihet, men risken är att det känns som ett tvång eller ett krav, säger Lina Andersson, utredare på Unionen.

"Arbetsgivaren spelar en viktig roll"

I Unionens senaste undersökning kring vobb och vab, angav sex av tio att de vobbar för att de inte har någon att lämna över sitt arbete till. 

– Grundproblematiken är att det är lite för slimmade arbetsorganisationer. Många har ett jobb där det inte spelar så stor roll när du jobbar, så länge du gör ditt jobb. Då blir det så att vissa som har sjuka barn jobbar ändå, trots att de helst inte hade velat, för att slippa att jobba kväll eller helg senare. 

– Arbetsgivaren spelar en viktig roll för att se till att medarbetare känner sig trygga i att de faktiskt kan vabba. 

Läs mer: Vab och vobb ökade under pandemin

Förr var det vanligare att ta in vikarie när det uppstod frånvaro. I dag görs det mer sällan i tjänstesektorn, men arbetsgivaren måste ändå planera för en verksamhet där det inte är hundra procent närvaro. 

– Det är viktigt att arbetsgivare skapar förutsättningar för att man ska kunna vabba. Finns det rutiner för vem som avbokar möten om någon är borta? Kan man hänvisa mejl och telefonsamtal till någon? Tar någon kontakt med kunder och klienter? Finns det någon att lämna över arbete till? Om allt det här saknas är det väldigt svårt att vabba. Då måste ändå personen i fråga styra upp det faktum att de inte är där. Och det kan vara väldigt svårt och skapa stor stress, beroende på vilken sjukdom ens barn har. Det kan också vara en sådan sak som gör att du vobbar i stället för att vabba, trots att du egentligen inte vill det.

Läs mer: Allt du behöver veta om vab

Vab är en rättighet

Samma problematik kan även uppstå åt andra hållet. Att medarbetare som vabbar känner sig tvungna att boka om möten, svara på mejl och ta telefonsamtal, trots att ersättningen kommer från Försäkringskassan och inte arbetsgivaren. 

– Det gäller att hålla isär det där och vara tydlig, mot sin arbetsgivare och mot sig själv. Men det är upp till arbetsgivaren att skapa förutsättningar för att du som medarbetare kan vabba eller vobba på ett bra sätt. 

– Att vara hemma och ta hand om sitt sjuka barn är en lagstadgad rättighet som vi har. Det ska man göra när man vill och när barnet behöver det. Det är det som ska styra. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.