Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så mycket kostar en uppsägning

Att säga upp en anställd behöver inte kosta arbetsgivaren en krona extra. Men en felaktig uppsägning eller brott mot turordningsreglerna kan kosta hundratusentals kronor.
David Österberg Publicerad
Tom kontorsstol vid skrivbord.
Det är skillnad på uppsägning och avsked. Foto: Colourbox

Artikeln uppdaterad 2024-09-25.

Det finns två sätt att säga upp en anställd: genom att hävda arbetsbrist eller genom att påstå att den anställda missköter sig.

Misskötseln kan i sin tur delas upp i ”uppsägning av personliga skäl” och "avsked", till exempel vid stöld.

Uppsägning på grund av arbetsbrist

Arbetsgivaren avgör om det råder arbetsbrist och har då rätt att säga upp personal. Oftast enligt turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Arbetsgivaren har rätt att undanta tre personer från turordningslistan.

Det är inte tillåtet att skylla på arbetsbrist om skälen till uppsägningen är personliga.

Kostnad för arbetsgivaren: 

Lönen under uppsägningstiden. Ibland kan facket på arbetsplatsen förhandla sig till ekonomisk kompensation för den som sägs upp.

Uppsägningar på grund av arbetsbrist kan prövas av Arbetsdomstolen, AD. Om AD kommer fram till att uppsägningen i själva verket var personlig eller att turordningsreglerna inte följts måste arbetsgivaren betala både allmänt* och ekonomiskt skadestånd.

Kostnad för arbetsgivaren:

Allmänt skadestånd.

Misskötsel – uppsägning av personliga skäl

Den som missköter sitt jobb kan bli uppsagd av personliga skäl. Det kan till exempel handla om illojalitet, samarbetsproblem, arbetsvägran, dålig prestation eller olovlig frånvaro.

För att kunna säga upp någon av personliga skäl krävs bland annat att den som gjort fel har fått veta det, att arbetsgivaren har försökt omplacera personen och att facket och personen förvarnats om uppsägningen.

Under uppsägningstiden måste arbetsgivaren betala lön, även om personen blir arbetsbefriad.

Hur lång uppsägningstiden är regleras i las och påverkas av hur länge personen har varit anställd. Många kollektivavtal innehåller också bestämmelser om uppsägningstid.

Kostnad för arbetsgivaren:

Lönen under uppsägningstiden.

Om den anställde eller facket anser att uppsägningen är felaktig kan man låta AD (alternativt tingsrätten om företaget saknar kollektivavtal eller om den anställda inte är medlem i ett fackförbund) avgöra saken.

Om den anställda vinner tvisten ska arbetsgivaren betala allmänt skadestånd.

Misskötsel – avsked

Den som missköter sig grovt kan bli avskedad. Det kan till exempel handla om en anställd som stulit från arbetsgivaren eller varit våldsam.

Vid avskedande finns ingen uppsägningstid och ingen skyldighet att omplacera. Den som blir avskedad blir också avstängd från a-kassan under 45 dagar och får inte del av omställningsavtal.

Kostnad för arbetsgivaren: 

Ingen.

Ett avskedande kan prövas av domstol. Om domstolen kommer fram till att det inte fanns grund för avsked men för uppsägning av personliga skäl måste arbetsgivaren betala skadestånd och den lön som arbetstagaren skulle ha haft under uppsägningstiden. 

Om domstolen anser att det varken fanns grund för avsked eller uppsägning av personliga skäl måste arbetsgivaren betala den lön som personen skulle ha haft om hen hade haft kvar anställningen.

Kostnad för arbetsgivaren:

Allmänt skadestånd* plus ekonomiskt skadestånd motsvarande lönen under uppsägningstiden.

* Hur stort det allmänna skadeståndet är varierar, men det ligger ofta mellan 80 000 och 125 000 kronor.

Om du inte får jobbet tillbaka

Om en domstol kommer fram till att en uppsägning eller ett avskedande var felaktigt ska den som har blivit uppsagd få sitt jobb tillbaka. Arbetsgivaren kan dock vägra att ta tillbaka personen. Då måste arbetsgivaren betala skadestånd:

  • 16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid,
  • 24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid,
  • 32 månadslöner vid minst tio års anställningstid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.