Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Artikeln uppdaterad 2024-09-25.
Det finns två sätt att säga upp en anställd: genom att hävda arbetsbrist eller genom att påstå att den anställda missköter sig.
Misskötseln kan i sin tur delas upp i ”uppsägning av personliga skäl” och "avsked", till exempel vid stöld.
Arbetsgivaren avgör om det råder arbetsbrist och har då rätt att säga upp personal. Oftast enligt turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Arbetsgivaren har rätt att undanta tre personer från turordningslistan.
Det är inte tillåtet att skylla på arbetsbrist om skälen till uppsägningen är personliga.
Lönen under uppsägningstiden. Ibland kan facket på arbetsplatsen förhandla sig till ekonomisk kompensation för den som sägs upp.
Uppsägningar på grund av arbetsbrist kan prövas av Arbetsdomstolen, AD. Om AD kommer fram till att uppsägningen i själva verket var personlig eller att turordningsreglerna inte följts måste arbetsgivaren betala både allmänt* och ekonomiskt skadestånd.
Allmänt skadestånd.
Den som missköter sitt jobb kan bli uppsagd av personliga skäl. Det kan till exempel handla om illojalitet, samarbetsproblem, arbetsvägran, dålig prestation eller olovlig frånvaro.
För att kunna säga upp någon av personliga skäl krävs bland annat att den som gjort fel har fått veta det, att arbetsgivaren har försökt omplacera personen och att facket och personen förvarnats om uppsägningen.
Under uppsägningstiden måste arbetsgivaren betala lön, även om personen blir arbetsbefriad.
Hur lång uppsägningstiden är regleras i las och påverkas av hur länge personen har varit anställd. Många kollektivavtal innehåller också bestämmelser om uppsägningstid.
Lönen under uppsägningstiden.
Om den anställde eller facket anser att uppsägningen är felaktig kan man låta AD (alternativt tingsrätten om företaget saknar kollektivavtal eller om den anställda inte är medlem i ett fackförbund) avgöra saken.
Om den anställda vinner tvisten ska arbetsgivaren betala allmänt skadestånd.
Den som missköter sig grovt kan bli avskedad. Det kan till exempel handla om en anställd som stulit från arbetsgivaren eller varit våldsam.
Vid avskedande finns ingen uppsägningstid och ingen skyldighet att omplacera. Den som blir avskedad blir också avstängd från a-kassan under 45 dagar och får inte del av omställningsavtal.
Ingen.
Ett avskedande kan prövas av domstol. Om domstolen kommer fram till att det inte fanns grund för avsked men för uppsägning av personliga skäl måste arbetsgivaren betala skadestånd och den lön som arbetstagaren skulle ha haft under uppsägningstiden.
Om domstolen anser att det varken fanns grund för avsked eller uppsägning av personliga skäl måste arbetsgivaren betala den lön som personen skulle ha haft om hen hade haft kvar anställningen.
Allmänt skadestånd* plus ekonomiskt skadestånd motsvarande lönen under uppsägningstiden.
* Hur stort det allmänna skadeståndet är varierar, men det ligger ofta mellan 80 000 och 125 000 kronor.
Om en domstol kommer fram till att en uppsägning eller ett avskedande var felaktigt ska den som har blivit uppsagd få sitt jobb tillbaka. Arbetsgivaren kan dock vägra att ta tillbaka personen. Då måste arbetsgivaren betala skadestånd:
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
