Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så mycket kostar en uppsägning
Att säga upp en anställd behöver inte kosta arbetsgivaren en krona extra. Men en felaktig uppsägning eller brott mot turordningsreglerna kan kosta hundratusentals kronor.
Artikeln uppdaterad 2024-09-25.
Det finns två sätt att säga upp en anställd: genom att hävda arbetsbrist eller genom att påstå att den anställda missköter sig.
Misskötseln kan i sin tur delas upp i ”uppsägning av personliga skäl” och "avsked", till exempel vid stöld.
Uppsägning på grund av arbetsbrist
Arbetsgivaren avgör om det råder arbetsbrist och har då rätt att säga upp personal. Oftast enligt turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Arbetsgivaren har rätt att undanta tre personer från turordningslistan.
Det är inte tillåtet att skylla på arbetsbrist om skälen till uppsägningen är personliga.
Kostnad för arbetsgivaren:
Lönen under uppsägningstiden. Ibland kan facket på arbetsplatsen förhandla sig till ekonomisk kompensation för den som sägs upp.
Uppsägningar på grund av arbetsbrist kan prövas av Arbetsdomstolen, AD. Om AD kommer fram till att uppsägningen i själva verket var personlig eller att turordningsreglerna inte följts måste arbetsgivaren betala både allmänt* och ekonomiskt skadestånd.
Kostnad för arbetsgivaren:
Allmänt skadestånd.
Misskötsel – uppsägning av personliga skäl
Den som missköter sitt jobb kan bli uppsagd av personliga skäl. Det kan till exempel handla om illojalitet, samarbetsproblem, arbetsvägran, dålig prestation eller olovlig frånvaro.
För att kunna säga upp någon av personliga skäl krävs bland annat att den som gjort fel har fått veta det, att arbetsgivaren har försökt omplacera personen och att facket och personen förvarnats om uppsägningen.
Under uppsägningstiden måste arbetsgivaren betala lön, även om personen blir arbetsbefriad.
Hur lång uppsägningstiden är regleras i las och påverkas av hur länge personen har varit anställd. Många kollektivavtal innehåller också bestämmelser om uppsägningstid.
Kostnad för arbetsgivaren:
Lönen under uppsägningstiden.
Om den anställde eller facket anser att uppsägningen är felaktig kan man låta AD (alternativt tingsrätten om företaget saknar kollektivavtal eller om den anställda inte är medlem i ett fackförbund) avgöra saken.
Om den anställda vinner tvisten ska arbetsgivaren betala allmänt skadestånd.
Misskötsel – avsked
Den som missköter sig grovt kan bli avskedad. Det kan till exempel handla om en anställd som stulit från arbetsgivaren eller varit våldsam.
Vid avskedande finns ingen uppsägningstid och ingen skyldighet att omplacera. Den som blir avskedad blir också avstängd från a-kassan under 45 dagar och får inte del av omställningsavtal.
Kostnad för arbetsgivaren:
Ingen.
Ett avskedande kan prövas av domstol. Om domstolen kommer fram till att det inte fanns grund för avsked men för uppsägning av personliga skäl måste arbetsgivaren betala skadestånd och den lön som arbetstagaren skulle ha haft under uppsägningstiden.
Om domstolen anser att det varken fanns grund för avsked eller uppsägning av personliga skäl måste arbetsgivaren betala den lön som personen skulle ha haft om hen hade haft kvar anställningen.
Kostnad för arbetsgivaren:
Allmänt skadestånd* plus ekonomiskt skadestånd motsvarande lönen under uppsägningstiden.
* Hur stort det allmänna skadeståndet är varierar, men det ligger ofta mellan 80 000 och 125 000 kronor.
Om du inte får jobbet tillbaka
Om en domstol kommer fram till att en uppsägning eller ett avskedande var felaktigt ska den som har blivit uppsagd få sitt jobb tillbaka. Arbetsgivaren kan dock vägra att ta tillbaka personen. Då måste arbetsgivaren betala skadestånd:
- 16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid,
- 24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid,
- 32 månadslöner vid minst tio års anställningstid.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Trafiklärare startade egen skola – avskedades
Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
