Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här har alla rätt till obegränsad ledighet

På IT-bolaget Unit4 finns inget tak för hur mycket ledighet de anställda får ta ut. Förutsättningen är att verksamheten inte blir lidande. Men risken finns att medarbetarna inte hinner ta ut någon extra ledighet.
David Österberg Publicerad 6 mars 2020, kl 07:00
Shutterstock
Syftet med att införa obegränsad ledighet är bland annat att underlätta för medarbetarna att återhämta sig från ett krävande jobb. Shutterstock

I Sverige har de flesta 25 dagars semester, ibland ytterligare några dagar beroende på kollektivavtal. De försvinner fort för den som vill vara ledig några veckor på sommaren och några dagar kring exempelvis påsk och jul. Men det problemet har inte de anställda på IT-bolaget Unit4. I juli förra året bestämde ledningen för den internationella koncern som bolaget ingår i att alla får vara lediga så mycket de vill.

– Intjänad och sparad semester ska tas ut först, men när man har tagit ut de dagarna har man möjlighet att vara ledig med lön. De dagarna kallar vi för work-life-balance-dagar och kan liknas vid permission, man får alltså inte semesterersättning för sådana dagar, säger Susanne Björnhöfde, HR-chef.

Syftet med att införa obegränsad ledighet är bland annat att underlätta för medarbetarna att återhämta sig från ett krävande jobb.

– Som IT-bolag arbetar vi ibland under väldigt hårt tryck, med höga krav på att leverera. Då är det viktigt med återhämtning. När man är färdig med ett tufft projekt kan man behöva återhämta sig, kanske tillbringa några dagar med familjen.

Förutsättningen för att få vara ledig är att ledigheten inte påverkar verksamheten eller kollegorna negativt. Och hittills har det nya systemet inte lett till någon kraftig ökning av uttagen ledighet.

– Några medarbetare har sagt att de kommer att få svårt att hinna med att ta ut extra lediga dagar. Men kanske får vi se att fler använder sig av lediga dagar i år. Det är positivt i så fall.

Kan alla företag införa den här typen av system?
– Ja, varför inte? Det handlar om att lita på sina medarbetare. Att visa att man vet att de är måna om att göra ett bra jobb och att de i gengäld får förtroendet att själva styra över sin tid. Jag tror att fokus går mer och mer mot att leverera och att det är mindre viktigt var och när man gör det.

I Sverige är det än så länge ovanligt att inte ha något ledighetstak. I USA verkar det vara något vanligare, men inte helt oproblematiskt. När den amerikanska tidskriften Fastcompany nyligen skrev om fenomenet konstaterade flera experter att arbetsbördan ofta är så hög att de anställda, trots den teoretiska möjligheten, sällan kan ta ut någon längre ledighet.

Arbetsmiljö

Därför är alla på kontoret på tisdagar

Hybridarbetet är här för att stanna. Den som vill träffa kollegor på jobbet ska välja tisdag, onsdag eller torsdag som kontorsdag. Fredagar är kontoret helt dött.
David Österberg Publicerad 6 februari 2024, kl 07:55
Till vänster en grupp människor på kontor, till höger en kalender med häftstift i.
Distansarbete har exploderat och är nu en etablerad del av arbetslivet. Forskning visar att hybridarbete ökar produktivitet, trivsel och minskar personalomsättning. Men hur jobbar vi och vilka dagar är alla på kontoret? Foto: Colourbox.

Före pandemin var distansarbete ovanligt. Under pandemin blev det en nödvändighet och nu är det här för att stanna. I dag jobbar omkring en tredjedel av arbetskraften på distans i någon form, enligt Nick Bloom, professor i ekonomi vid Stanford University i USA. 

Han har forskat på distansarbete i 20 år och ser nu att siffrorna på hur många som delvis jobbar hemifrån har stabiliserats de senaste två åren. I framtiden kommer andelen öka, tror han.

Vid ett webbinarium, anordnat av Facken inom industrins produktivitetskommission, liknade Nick Bloom utvecklingskurvan med Nikes logga: nivåerna var höga under pandemin, sjönk sedan och kommer så småningom att öka igen.

På fredagar är kontoren folktomma

Vanligast är att jobba tre dagar från kontoret och två på distans. Mest sugna på kollegor och kaffemaskiner verkar vi vara på tisdagar, onsdagar och torsdagar. 72 procent av distansarbetarna tar sig till kontoret på tisdagar, 66 procent på onsdagar och 57 procent på torsdagar. Den som vill vara ifred på jobbet gör klokt i att välja måndag (23 procent) eller fredag (6 procent) som sina kontorsdagar. Fast det är inte så bra, enligt Nick Bloom.

– Det är bra om arbetsgivaren bestämmer vilka dagar som ska vara kontorsdagar. Tyst och koncentrerat arbete gör man bäst hemifrån och till kontoret åker man för utbyte med sina kollegor, sa han under seminariet. 

Distansarbete och arbetsmiljö

Att företagen bestämt vilka dagar som ska vara kontorsdagar kan vara en anledning till att kontoren är folktomma på måndagar och fredagar. En annan att distansarbete gör övergången mellan ledighet och arbete mjukare, tror Ted Rasmusson som är organisationspsykolog.

– Många kan säkert känna lite ångest på söndagskvällen inför en ny arbetsvecka och alla måsten och krav som väntar. Möjligheten till distansarbete på måndagen gör nog övergången lite mjukare, säger han.

Enligt Nick Bloom älskar vi att då och då arbeta på distans. Forskning från USA har bland annat visat att hybridarbete sänker sannolikheten för att personal säger upp sig med 35 procent, jämfört med om de måste vara på kontoret fem dagar i veckan. Produktiviteten verkar inte heller påverkas negativt av att medarbetarna distansjobbar en del av veckan.

Distansarbete här för att stanna

Annan forskning, också den amerikansk, visar att anställda uppskattar en övergång till hybridarbete lika mycket som en löneökning på 8 procent. 

Varför är vi så förtjusta i distansarbete? Ted Rasmusson tror att vi fick upp ögonen för fördelarna med det under pandemin.

– Det kunde exempelvis handla om bättre balans i vardagen, att slippa pendla, ökad kontroll över det egna arbetet eller möjligheten att få sitta i en lugnare miljö där man slapp bli avbruten och kunde vara mer produktiv, säger han.

Bör alla företag som har möjlighet till det tillåta hybridarbete?

– Absolut, men man behöver så klart se till det enskilda företagets och medarbetarnas förutsättningar. Vilka arbetsuppgifter kan man utföra på distans och när behöver man träffas fysiskt? Det finns mycket utmaningar med distansarbete som man behöver hantera. Det kan handla om att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv, att inte arbeta för mycket, att ha tillgång till en god arbetsmiljö hemmavid, att hålla ihop teamet, ha koll på medarbetarnas mående och hantera IT-säkerheten. Som arbetsgivare blir det en konkurrensfördel att tillåta hybridarbete och ger möjlighet att rekrytera från ett mycket större geografiskt område.