Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här har alla rätt till obegränsad ledighet

På IT-bolaget Unit4 finns inget tak för hur mycket ledighet de anställda får ta ut. Förutsättningen är att verksamheten inte blir lidande. Men risken finns att medarbetarna inte hinner ta ut någon extra ledighet.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Syftet med att införa obegränsad ledighet är bland annat att underlätta för medarbetarna att återhämta sig från ett krävande jobb. Shutterstock

I Sverige har de flesta 25 dagars semester, ibland ytterligare några dagar beroende på kollektivavtal. De försvinner fort för den som vill vara ledig några veckor på sommaren och några dagar kring exempelvis påsk och jul. Men det problemet har inte de anställda på IT-bolaget Unit4. I juli förra året bestämde ledningen för den internationella koncern som bolaget ingår i att alla får vara lediga så mycket de vill.

– Intjänad och sparad semester ska tas ut först, men när man har tagit ut de dagarna har man möjlighet att vara ledig med lön. De dagarna kallar vi för work-life-balance-dagar och kan liknas vid permission, man får alltså inte semesterersättning för sådana dagar, säger Susanne Björnhöfde, HR-chef.

Syftet med att införa obegränsad ledighet är bland annat att underlätta för medarbetarna att återhämta sig från ett krävande jobb.

– Som IT-bolag arbetar vi ibland under väldigt hårt tryck, med höga krav på att leverera. Då är det viktigt med återhämtning. När man är färdig med ett tufft projekt kan man behöva återhämta sig, kanske tillbringa några dagar med familjen.

Förutsättningen för att få vara ledig är att ledigheten inte påverkar verksamheten eller kollegorna negativt. Och hittills har det nya systemet inte lett till någon kraftig ökning av uttagen ledighet.

– Några medarbetare har sagt att de kommer att få svårt att hinna med att ta ut extra lediga dagar. Men kanske får vi se att fler använder sig av lediga dagar i år. Det är positivt i så fall.

Kan alla företag införa den här typen av system?
– Ja, varför inte? Det handlar om att lita på sina medarbetare. Att visa att man vet att de är måna om att göra ett bra jobb och att de i gengäld får förtroendet att själva styra över sin tid. Jag tror att fokus går mer och mer mot att leverera och att det är mindre viktigt var och när man gör det.

I Sverige är det än så länge ovanligt att inte ha något ledighetstak. I USA verkar det vara något vanligare, men inte helt oproblematiskt. När den amerikanska tidskriften Fastcompany nyligen skrev om fenomenet konstaterade flera experter att arbetsbördan ofta är så hög att de anställda, trots den teoretiska möjligheten, sällan kan ta ut någon längre ledighet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.