Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här har alla rätt till obegränsad ledighet

På IT-bolaget Unit4 finns inget tak för hur mycket ledighet de anställda får ta ut. Förutsättningen är att verksamheten inte blir lidande. Men risken finns att medarbetarna inte hinner ta ut någon extra ledighet.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Syftet med att införa obegränsad ledighet är bland annat att underlätta för medarbetarna att återhämta sig från ett krävande jobb. Shutterstock

I Sverige har de flesta 25 dagars semester, ibland ytterligare några dagar beroende på kollektivavtal. De försvinner fort för den som vill vara ledig några veckor på sommaren och några dagar kring exempelvis påsk och jul. Men det problemet har inte de anställda på IT-bolaget Unit4. I juli förra året bestämde ledningen för den internationella koncern som bolaget ingår i att alla får vara lediga så mycket de vill.

– Intjänad och sparad semester ska tas ut först, men när man har tagit ut de dagarna har man möjlighet att vara ledig med lön. De dagarna kallar vi för work-life-balance-dagar och kan liknas vid permission, man får alltså inte semesterersättning för sådana dagar, säger Susanne Björnhöfde, HR-chef.

Syftet med att införa obegränsad ledighet är bland annat att underlätta för medarbetarna att återhämta sig från ett krävande jobb.

– Som IT-bolag arbetar vi ibland under väldigt hårt tryck, med höga krav på att leverera. Då är det viktigt med återhämtning. När man är färdig med ett tufft projekt kan man behöva återhämta sig, kanske tillbringa några dagar med familjen.

Förutsättningen för att få vara ledig är att ledigheten inte påverkar verksamheten eller kollegorna negativt. Och hittills har det nya systemet inte lett till någon kraftig ökning av uttagen ledighet.

– Några medarbetare har sagt att de kommer att få svårt att hinna med att ta ut extra lediga dagar. Men kanske får vi se att fler använder sig av lediga dagar i år. Det är positivt i så fall.

Kan alla företag införa den här typen av system?
– Ja, varför inte? Det handlar om att lita på sina medarbetare. Att visa att man vet att de är måna om att göra ett bra jobb och att de i gengäld får förtroendet att själva styra över sin tid. Jag tror att fokus går mer och mer mot att leverera och att det är mindre viktigt var och när man gör det.

I Sverige är det än så länge ovanligt att inte ha något ledighetstak. I USA verkar det vara något vanligare, men inte helt oproblematiskt. När den amerikanska tidskriften Fastcompany nyligen skrev om fenomenet konstaterade flera experter att arbetsbördan ofta är så hög att de anställda, trots den teoretiska möjligheten, sällan kan ta ut någon längre ledighet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.