Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Här har alla rätt till obegränsad ledighet
På IT-bolaget Unit4 finns inget tak för hur mycket ledighet de anställda får ta ut. Förutsättningen är att verksamheten inte blir lidande. Men risken finns att medarbetarna inte hinner ta ut någon extra ledighet.
I Sverige har de flesta 25 dagars semester, ibland ytterligare några dagar beroende på kollektivavtal. De försvinner fort för den som vill vara ledig några veckor på sommaren och några dagar kring exempelvis påsk och jul. Men det problemet har inte de anställda på IT-bolaget Unit4. I juli förra året bestämde ledningen för den internationella koncern som bolaget ingår i att alla får vara lediga så mycket de vill.
– Intjänad och sparad semester ska tas ut först, men när man har tagit ut de dagarna har man möjlighet att vara ledig med lön. De dagarna kallar vi för work-life-balance-dagar och kan liknas vid permission, man får alltså inte semesterersättning för sådana dagar, säger Susanne Björnhöfde, HR-chef.
Syftet med att införa obegränsad ledighet är bland annat att underlätta för medarbetarna att återhämta sig från ett krävande jobb.
– Som IT-bolag arbetar vi ibland under väldigt hårt tryck, med höga krav på att leverera. Då är det viktigt med återhämtning. När man är färdig med ett tufft projekt kan man behöva återhämta sig, kanske tillbringa några dagar med familjen.
Förutsättningen för att få vara ledig är att ledigheten inte påverkar verksamheten eller kollegorna negativt. Och hittills har det nya systemet inte lett till någon kraftig ökning av uttagen ledighet.
– Några medarbetare har sagt att de kommer att få svårt att hinna med att ta ut extra lediga dagar. Men kanske får vi se att fler använder sig av lediga dagar i år. Det är positivt i så fall.
Kan alla företag införa den här typen av system?
– Ja, varför inte? Det handlar om att lita på sina medarbetare. Att visa att man vet att de är måna om att göra ett bra jobb och att de i gengäld får förtroendet att själva styra över sin tid. Jag tror att fokus går mer och mer mot att leverera och att det är mindre viktigt var och när man gör det.
I Sverige är det än så länge ovanligt att inte ha något ledighetstak. I USA verkar det vara något vanligare, men inte helt oproblematiskt. När den amerikanska tidskriften Fastcompany nyligen skrev om fenomenet konstaterade flera experter att arbetsbördan ofta är så hög att de anställda, trots den teoretiska möjligheten, sällan kan ta ut någon längre ledighet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
