Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här har alla rätt till obegränsad ledighet

På IT-bolaget Unit4 finns inget tak för hur mycket ledighet de anställda får ta ut. Förutsättningen är att verksamheten inte blir lidande. Men risken finns att medarbetarna inte hinner ta ut någon extra ledighet.
David Österberg Publicerad 6 mars 2020, kl 07:00
Shutterstock
Syftet med att införa obegränsad ledighet är bland annat att underlätta för medarbetarna att återhämta sig från ett krävande jobb. Shutterstock

I Sverige har de flesta 25 dagars semester, ibland ytterligare några dagar beroende på kollektivavtal. De försvinner fort för den som vill vara ledig några veckor på sommaren och några dagar kring exempelvis påsk och jul. Men det problemet har inte de anställda på IT-bolaget Unit4. I juli förra året bestämde ledningen för den internationella koncern som bolaget ingår i att alla får vara lediga så mycket de vill.

– Intjänad och sparad semester ska tas ut först, men när man har tagit ut de dagarna har man möjlighet att vara ledig med lön. De dagarna kallar vi för work-life-balance-dagar och kan liknas vid permission, man får alltså inte semesterersättning för sådana dagar, säger Susanne Björnhöfde, HR-chef.

Syftet med att införa obegränsad ledighet är bland annat att underlätta för medarbetarna att återhämta sig från ett krävande jobb.

– Som IT-bolag arbetar vi ibland under väldigt hårt tryck, med höga krav på att leverera. Då är det viktigt med återhämtning. När man är färdig med ett tufft projekt kan man behöva återhämta sig, kanske tillbringa några dagar med familjen.

Förutsättningen för att få vara ledig är att ledigheten inte påverkar verksamheten eller kollegorna negativt. Och hittills har det nya systemet inte lett till någon kraftig ökning av uttagen ledighet.

– Några medarbetare har sagt att de kommer att få svårt att hinna med att ta ut extra lediga dagar. Men kanske får vi se att fler använder sig av lediga dagar i år. Det är positivt i så fall.

Kan alla företag införa den här typen av system?
– Ja, varför inte? Det handlar om att lita på sina medarbetare. Att visa att man vet att de är måna om att göra ett bra jobb och att de i gengäld får förtroendet att själva styra över sin tid. Jag tror att fokus går mer och mer mot att leverera och att det är mindre viktigt var och när man gör det.

I Sverige är det än så länge ovanligt att inte ha något ledighetstak. I USA verkar det vara något vanligare, men inte helt oproblematiskt. När den amerikanska tidskriften Fastcompany nyligen skrev om fenomenet konstaterade flera experter att arbetsbördan ofta är så hög att de anställda, trots den teoretiska möjligheten, sällan kan ta ut någon längre ledighet.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)