Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så får du vänner på nya jobbet

Att vara ny på jobbet är spännande och kul. Men hur blir man vän med sina nya kollegor? Här är expertråden du inte vill missa!
Anita Täpp Publicerad
En grupp unga vuxna sitter och samtalar på ett fik.
Foto: Colourbox

Att ligga lite lågt och vara väldigt observant i början är beteendevetaren och karriärcoachen Nina Jansdotters bästa råd till den som vill bli poppis på jobbet.

– Det sociala spelet är jätteviktigt att förstå. Det spelar ingen roll hur bra du är på en uppgift, för mycket av arbetet går ju ut på att samspela med andra människor, och om du då kommunicerar på ett sätt så att du inte blir förstådd och förstår andras intentioner blir det jättesvårt, säger hon.

När man kommer ny till en arbetsplats bör man ha alla sinnen på helspänn för att försöka lista ut så mycket som möjligt om alltifrån vilken klädkod som råder till vad som är okej att ta upp på olika möten och vem som är den informelle ledaren. Den personen behöver du hålla dig väl med om du ska ha en chans att komma in i gänget.

På vilket sätt jobbet ska utföras liksom vad som förväntas och värderas behöver du också ta reda på, på ett smart sätt.

Allt vi läser i ett mejl upplevs som mer negativt än det är menat

Kanske tror du att det ska finnas någon som ska vara din handledare, som ska lära dig jobbet. Men det kan man inte räkna med.

– Många chefer sitter i dag med mycket administration och annat och har liten tid för ledarskap. Kanske finns det en arbetsbeskrivning men ibland förväntas man göra annat än det som står där. Därför behöver man boka in ett möte med chefen och då på ett lagom påträngande sätt exempelvis försöker ta reda på vad man ska prioritera och vem av kollegorna som är bäst att fråga.

– Men också här gäller det att ha fingertoppskänsla så att man framstår som professionell och en som verkligen vill leverera. Eftersom alla är väldigt upptagna med sitt förväntas du också kunna tänka själv och använda din kompetens till att exempelvis googla eller lyssna med ditt nätverk om du hamnar i ett dilemma.

Ett misstag som många provanställda gör är att de är för ivriga i början. De kan lägga fram så många idéer och förslag att de upplevs som besserwissers och ett hot. I värsta fall kan det leda till att provanställningen avslutas.

– Så småningom kanske du med din personlighet, erfarenheter och dina idéer får gehör och kan påverka i den riktning du tycker. Men det gäller inte den första tiden. Och ny på jobbet är man egentligen hela första året, säger Nina Jansdotter.

Ninas 6 no-no:s
Det du absolut inte ska göra som ny på jobbet är:

  • Klampa in på någons revir, fysiskt eller mandatmässigt. Att ta någons plats eller mugg kan vara en katastrof.
  • Komma med förbättringsförslag för snabbt.
  • Höja dina tidigare arbetsplatser, chefer och erfarenheter till skyarna.
  • Fastna i olika skitsnackar- och skvallergäng.
  • Förvänta dig att någon ska servera allt på ett silverfat, att du inte behöver söka kunskap själv.
  • Dra skämt som ingen skrattar åt. Lyssna och lär först vilken humor som gäller på arbetsplatsen.

 

Om jag kommer ny till en arbetsplats så ser jag ju också allt med nya ögon. Borde det inte tillvaratas?
– Jo, men då ska man skriva ned sina idéer på en lista så att man kan lyfta dem senare. För på de flesta arbetsplatser tas en nykomlings förslag på förändringar och nya idéer inte emot så bra.

Vad ska man tänka på när man presenterar sina idéer senare?
– Det är jätteviktigt att ha en ödmjuk inställning och ge positiv feedback om det som görs på arbetsplatsen i dag. Då kan du berätta om dina tidigare erfarenheter och kolla om det är okej att presentera en idé.

– Man ska aldrig presentera sådant i ett mejl. Allt vi läser i ett mejl upplevs som mer negativt än det är menat. Därför är det alltid bäst att lägga fram idén vid ett möte där man kan läsa av hur den tas emot och anpassa kommunikationen utifrån det.

Det första intrycket är alltid viktigt och då är det bra om du försöker matcha dina kollegor när du möter dem första gången. Att du, om de exempelvis är öppna och pratsamma, också är det.

Väldigt viktigt är också att försöka se till att du inte hälsar på samma person två gånger, påpekar Nina Jansdotter.

– Folk tar det jättepersonligt om man inte kommer ihåg att man har träffat dem förut. Om det ändå händer behöver man direkt beklaga sin egen oförmåga och ge en förklaring till varför det blev så.

På alla arbetsplatser finns grupperingar som också kan vara i konflikt med varandra. Hur hanterar man det?
– Du ska inte bli bästis med den som anses vara den värsta gnällspiken och inte ha för bråttom med att positionera dig. Finns det ouppklarade konflikter så behöver du veta vilken sida den vän du väljer står på.

Hur gör jag om en kollega börjar prata illa om en kollega eller chef?
– Som ny ska man alltid vara försiktig med skitsnack. Det viktigaste i en sådan situation är att man signalerar att man förstår den andres upplevelse. Men att man vet för lite om situationen för att kunna döma och att man därför också ogärna pratar om någon som inte är med.

– Men i vissa kulturer kommer du inte in i gänget om du inte deltar i skitsnacket. Och då måste du känna efter. För går det som händer helt emot dina egna värderingar, så kanske priset blir för högt, och då kanske du inte heller ska vara kvar där.

Viktigt är också att hänga med kollegorna, som att tacka ja till att gå med på lunch.

Vill du bli poppis bland dina nya kollegor är det också bra att försöka ”se” dem så mycket som möjligt.

– Alla vill bli sedda och bekräftade och om man då ber om hjälp och får det så är det jättebra att visa att man är tacksam för det och berömmer den andes kunskaper. Att hälsa, tacka och berömma är bra ord att ha i minnet, säger Nina Jansdotter.

Unionens coachers råd

Susanne Hellberg, coach på Unionens regionkontor i Södertälje:
Det är viktigt att se sitt eget ansvar och inte ta för givet att de nya kollegorna ska ta tag i starten/kommunikationen med dig.

Fundera på vad du vill att ditt beteende mot nya kollegorna ska leda till. Vilken relation och förtroende vill du bygga upp?  Vill du exempelvis bjuda på allt eller är din integritet viktig? Sådant är bra att ha på plats innan.

Innan första dagen är det bra om du kan vara med vid en arbetsplatsträff för att presentera dig. Bra är också om du får möjlighet till enskilda samtal med kollegorna. Att vara nyfiken och intresserad av kollegor brukar leda till bra relationer och förtroende.

Att ha koll på sitt kroppsspråk är en bra pusselbit. Vi människor läser av varandra via kroppsspråket med ca 90 procent.

Karin L Russo, coach på Unionens värvningssektion i Stockholm:
Det bästa tips jag har är att vara intresserad av sina kollegor och att visa det genom att ställa öppna frågor: Vad, Vem, Hur, Vilka, När, Var.

Lyssna aktivt på vad personerna svarar och kedja fast frågorna i varandra så att personen förstår att du lyssnar aktivt, exempelvis ”Var på Gotland har du hus?”

Det gör att den eller de du pratar med tycker att du är super trevlig. För alla älskar att prata om sig själva och tycker att den som vill höra deras historia är ytterst sympatisk. Lämna din egen historia till senare om det inte är så att du får en fråga tillbaka.

Ann Gustafsson, coach på Unionens regionkontor i Norrbotten:
I dag ingår social kompetens som en viktig del av de flesta arbeten och det är något som alla människor kan utveckla.

Att vara nyfiken på sina kollegor är en av nycklarna, liksom att bjuda in till samtal och våga bjuda på sig själv.

Att få goda relationer till de övriga på arbetsplatsen handlar till stor del om att skapa förtroende vilket bland annat innebär att vara ärlig med sig själv och sin omgivning. Om man förställer sig för att vara alla till lags eller för att alla ska tycka om en så kan man tappa kollegornas förtroende. Att vända kappan efter vinden är sällan ett framgångsrikt recept för långsiktiga och tillitsfulla relationer och samarbeten.

En annan framgångsfaktor är respekt. Både för sina egna och för andras behov, känslor och åsikter.

Knepen för att bli poppis

Den som vill lära sig mer om hur man blir poppis på jobbet kan också ta del av en mängd psykologiska knep som tidningen Illustrerad Vetenskap har listat utifrån den forskning som har gjorts på området. Här i ett urval:

  • Spegla din kollegas beteende. Om du ”härmar” din kollegas kroppspråk, gester och ansiktsuttryck tycker kollegan automatisk bättre om dig.
  • Investera din tid. Lägg tid på att vara med den kollega du vill bli – och fortsätta vara - vän med. Föreslå exempelvis att ni tar en promenad tillsammans.
  • Ge komplimanger. Om du ger komplimanger och pratar positivt om andra reflekteras det tillbaka på dig själv. Om du pratar illa om andra kan dina kollegor tro att du gör det om dem också.
  • Var på gott humör. Då blir dina kollegor också på bättre humör och förknippar dig med den positiva känslan.
  • Visa att du kan göra fel. Var inte rädd för att visa att du kan misslyckas ibland. Vi tycker mycket mer om människor som kan göra fel.
  • Fokusera på gemensamma värderingar. Bäst gillar vi de kollegor som har samma värderingar och intressen som vi själva har. Därför är det bra att fokusera på sådant och strunta i att prata om annat på jobbet.
  • Fysisk kontakt. Om du flyktigt berör en kollega när ni pratar, exempelvis lätt lägger handen på dennes arm när ni pratar, så det betyda att kollegan får en mer positiv uppfattning av dig.
  • Le. Gör dig automatiskt mer omtyckt. Vi minns också bättre den som ler mot oss vid det första mötet.
  • Dela en hemlighet. Om du berättar något personligt om dig själv för en kollega så kommer hon eller han automatiskt uppleva att hon eller han står närmare dig.
  • Förvänta dig en positiv reaktion. Om du tänker positivt om en kollega så behandlar du också automatiskt den personen mer positivt vilket gör att hon eller han också ser mer positivt på dig.
  • Visa ditt sinne för humor.
    Att kunna skratta tillsammans är viktigt för att en stark vänskap ska kunna utvecklas.
  • Lyssna. Alla vill gärna få prata om sig själv. Så var gärna tyst, lyssna och ställ frågor om det som kollegan berättar om.

Nina Jansdotter tycker att även om det skulle bli konstigt om man använder råden som en manual så kan man ju ändå testa dem litet, men då göra det på sitt eget sätt.

– Sedan finns det ju också forskning som visar på annat och det finns heller inga regler utan undantag. Exempelvis kan en del människor, som knappt hälsar på sina kollegor, även vara väldigt populära på sin arbetsplats. Det finns många andra aspekter som gör att det fungerar också för väldigt introverta människor, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Jobbet blev Eriks skyddsnät när dottern fick anorexia

Erik Bergqvists dotter drabbades av den dödligaste psykiatriska sjukdomen – anorexia nervosa. En bra chef och hjälp från arbetsplatsen gjorde att han kunde fokusera på det som var viktigt.
Lina Björk Publicerad 4 september 2025, kl 06:00
När Erik Bergqvists dotter drabbades av anorexia nervosa blev chefens stöd och arbetsplatsens resurser avgörande. Här berättar han om kampen hemma, vårdens insatser och varför arbetsgivare måste förstå psykisk ohälsa.
Erik Bergqvist fick stöd av sin chef Jean Hedayat under tiden hans dotter blev sjuk i anorexia. Foto: Peter Knutson

Kampen för att överleva pågick inte i en sjukhussal med vita rockar och blodprover. Den pågick hemma. I köket, i badrummet, bakom stängda dörrar. Varje gång någon skämtade om kalorier eller tackade nej till en bulle med orden ”man måste tänka på vad man äter”.

Den pågick vid tidningsställ med trådsmala modeller och varje gång någon kastade ur sig en komplimang om viktnedgång.

För två år sedan höll Erik Bergqvists dotter på att svälta ihjäl och han stod handfallen inför faktumet.

– Anorexia dödar inte snabbt. Den dödar långsamt, tyst och skoningslöst. Den bryter ner kroppen tills hjärtat stannar. Den bryter ner viljan så att den som drabbats inte längre vill leva. Och den bryter ner familjer vars enda vilja är att hjälpa, säger han.

Erik Bergqvist beskriver sjukdomen som en egen person. Som när Frodo erbjuds härskarringen i J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen och förändras och blir en annan. En annan, som gör allt i sin makt för att få sin vilja igenom. Anorexia ljuger, skriker, hotar och lockar. Den manipulerar och smickrar för att skydda sig.

Men vi backar till en kall februaridag 2023. Då frågade Erik Bergqvist sin dotter rakt ut om hon inte åt. Visst hade han och exsambon märkt att hon var tunn, men nu var det allvar.

Efter att hon bekräftat att det var så gick allt väldigt fort. På akuten konstaterades att hennes värden var dåliga och pulsen låg. Hon remitterades till barn- och ungdomspsykiatrin och skulle genomgå familjebaserad terapi.

Kampen mot anorexia i vardagen

I praktiken innebar det att Erik Bergqvist och hans exsambo skulle få sin dotter att äta. Behandlingen i hemmet stavades mat.

– Jag blev pappa, psykolog och fångvaktare i ett. Fokus från vården är primärt på den som är drabbad, vilket såklart är rätt. Men jag upplevde mig ganska maktlös utan verktyg att hantera situationen.

Eftersom det krävdes att han var närvarande nästan dygnet runt var han också tvungen att kliva av sin roll som teamleader på det Microsoftägda sociala nätverket Linkedin. Här fanns dock ett skyddsnät som både tillät honom att jobba flexibelt från hemmet och en chef som sade ”släpp allt”.

Jean Hedayat var den chefen.

– Jag ville i första hand skapa ett mentalt utrymme för att Erik skulle inse att han själv behöver hjälp för att kunna fortsätta hjälpa sin dotter. I det läget var han tvungen att sätta syrgasmasken på sig själv innan han hjälpte någon annan.

– Vår arbetsgivare har många förmåner och jag som chef började med att säkerställa att han använde den hjälp som fanns, men sedan var jag också tvungen att vidta åtgärder och säga stopp även om jag inte hade några lösningar just då, säger Jean Hedayat.

Chefens stöd gav kraft i krisen

För Erik Bergqvist har arbetsplatsens hjälp varit avgörande för att kunna hjälpa dottern att tillfriskna.

En hjälp som erbjuds anställda på Linkedin är en så kallad EAP, employee assistance program. Det är ett team man kan ringa anonymt och beskriva vilken utmaning man har, vilket kan vara allt från finansiella, juridiska eller hälsorelaterade frågor. Gruppen hjälper sedan till att planera vilka åtgärder som behövs. De har även en privat sjukvårdsförsäkring som ger tillgång till psykolog.

– Jag är väldigt medveten om att verkligheten inte ser ut så för de flesta föräldrar vars barn insjuknar. Jag vet inte om jag hade orkat kämpa för ersättning från Försäkringskassan, samtidigt som jag kämpade för mitt barns liv hemma.

Men oavsett vilka förmåner Erik Bergqvists arbetsgivare hade, så var det ändå medkänslan och det ledarskap hans chef hade som underlättade mest.

När Jean Hedayat beskriver sin ledarstil är det just de orden han trycker mest på: empati och handlingskraft.

– Mitt jobb handlar inte bara om att säga: ”jag känner för dig”, utan om att fråga hur du ska lösa problemet och hur jag kan stötta dig i det. Det handlar om att förmedla självledarskap.

Vid köksbordet hemma i huset i Knivsta pågick en maktkamp i flera månader. Erik Bergqvist lirkade, tjatade och förhandlade i timmar. Sex mål om dagen stod på kostschemat från läkarna. Ibland blev det ett steg framåt och två tillbaka. Ibland stod det stilla. Mat var så förknippat med ångest att varje tugga blev en kamp.

– Jag var borta helt ungefär ett halvår, men den akuta fasen varade kanske i några månader. Under tiden hade jag löpande kontakt med min chef som var införstådd med situationen.

Kunskap om ätstörningar på jobbet

Väl tillbaka på jobbet slogs Erik Bergqvist av flera saker. Stödet från kollegor var stort, men okunskapen om sjukdomen utbredd. Framför allt kring hur dödlig anorexia nervosa faktiskt är. Omkring en av tio dör av de medicinska följderna.

– Många ser det som en vald livsstil, att det bara är att börja äta så blir man frisk. Ingen skulle säga till en cancersjuk patient att skärpa sig. Men det är lite så man ser på ätstörningar.

Han påpekar också att mycket i sjukdomsbilden handlar om prestation och kontroll. Att upptäcka en person med ätstörningar på samma sätt som till exempel en beroendesjukdom som alkoholism är svårt, eftersom den som är drabbad ofta sköter skola eller sitt jobb prickfritt.

– Jag tycker att arbetsplatser och framför allt chefer och ledare borde utbildas inom ätstörningsproblematik för att fånga upp tecken på ohälsa. Vi måste också våga prata om riskbeteenden, vilket är svårt för det är ju tabu att kommentera någon annans kropp.

Vägen till återhämtning är ofta lång och kantad av olika nivåer av självinsikt. I början ses personer som vill hjälpa ofta som hotfulla, med syfte att förstöra ens mål att gå ner i vikt.

För Erik Bergqvists dotter kom tillfrisknandet steg för steg. För att återigen använda Sagan om ringen-metaforen så förlorade ringen gradvis sin attraktionskraft. Med det sagt så fortsätter kampen om att fortsätta må bra.

– Du friskförklaras när du skrivs ut från ätstörningsenheten, men det är ett fortsatt arbete för att inte hamna där igen. Det är klart att jag oroas, för det här är en sjukdom och ingenting den drabbade väljer själv.

Arbetsplatsen ett skyddsnät

För Erik Bergqvist har jobbet aldrig varit hela hans identitet. Livet har alltid gått före, vilket blev extra tydligt när hans dotter insjuknade. Men efter erfarenheten har han blivit än mer värderingsstyrd. Han vill göra saker som betyder något och som har mening. I dag jobbar han för sig själv, tillsammans med två tidigare kollegor.

– Jag tror att arbetsplatsen kan vara ett skyddsnät. I mitt fall var det orsaken till att jag tog mig igenom en av de jobbigaste perioderna i mitt liv.

Även för hans chef Jean Hedayat har saker blivit tydligare.

– En lärdom är att om vi tror på anställda så ger de tillbaka. I slutet av dagen är vi bara människor och jag vill hellre bli ihågkommen som en chef som bryr sig om sina medarbetare än en som landar stora affärer, säger han.

ANOREXIA NERVOSA

  • Anorexia innebär självsvält. Kroppsuppfattningen är ofta förvrängd.
  • Sjukdomen innebär en omfattande viktminskning och undernäring.
  • Andra vanliga inslag är tvångsmässig motion och en stor skräck för att gå upp i vikt.
  • Cirka 190 000 personer är diagnostiserade med en ätstörning på klinisk nivå, enligt en rapport från Socialstyrelsen.