Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Så blir du headhuntad

Headhunting blir allt vanligare på svensk arbetsmarknad. Med rätt profil på Linkedin och lite mingel får du jobben att komma till dig.
David Österberg Publicerad 12 februari 2018, kl 11:17
Man i kostym bakom bilder och Linkedin-symboler.
Linkedin är en viktig faktor för att bli hittad av rekryterare. Foto: Colourbox.com

Under många år var annonsering den vanligaste rekryteringsmetoden. Men headhunting – eller search – blir allt vanligare. Det innebär att ett företag som vill nyanställa vänder sig till en rekryterare som söker upp lämpliga kandidater.

— Runt 60 procent av alla som arbetar söker inte nytt jobb, men kan tänka sig att byta om rätt uppdrag dyker upp. Och för en arbetsgivare är det ofta en fördel att anställa en person som söker sig till något, snarare än bort från något, säger Mats Kullenberg, vd för rekryteringsbolaget Dreamwork.

Jakten på den perfekta kandidaten börjar med ett besök på företaget som ska anställa. Rekryteraren gör en noggrann kravspecifikation för att öka chanserna att rätt person hamnar på rätt plats.

— De flesta företag rekryterar inte så ofta. Därför blir vår roll också att vara konsultativa och ifrågasättande. Är det här verkligen vad ni behöver på sikt? Ibland får vi företagen att inse att de letar efter en Jesusfigur och att de kanske tvingas nöja sig med en lärjunge, eller till och med en kardinal, beroende på hur stor brist det är på kandidater i en viss bransch. Vi rekryterar i första hand chefer och specialister och efterfrågan är oerhört hög just nu. De flesta bolag går bra och det är kandidaternas marknad, säger Mats Kullenberg.

Sökandet efter lämpliga kandidater sker främst på Linkedin. Rekryterarna på Dreamwork arbetar med ett särskilt verktyg som gör det möjligt att leta bland Linkedins tre miljoner medlemmar. Mats Kullenberg är övertygad om att de traditionella jobbannonserna är på väg bort och att Linkedin blir allt viktigare. 

— Att rekrytera en ingenjör, IT-utvecklare eller löneadministratör via annons är nästan omöjligt. Där blir search oundvikligt. Och jag tror inte att det dröjer länge innan headhunting även kommer till kollektivsidan, säger han.

När rekryterarna har hittat lämpliga kandidater tar de kontakt för att höra om det finns intresse att byta arbetsgivare. Därefter väntar intervjuer och personlighetstester och till slut presenteras mellan en och tre kandidater för uppdragsgivaren.

Är det smickrande att bli kontaktad av en headhunter?
— Det tycker nog de flesta. Och det är det också. Vi letar ju bara upp folk som är duktiga, som andra har pratat gott om och som har gjort bra saker.

Hur ökar man sina chanser att bli headhuntad?
— Var aktiv på Linkedin. Där är alla headhunters. Din profil och ditt cv ska vara uppdaterade, med en proffsig bild och rätt rubrik under titeln. När vi gör vår första sökning använder vi algoritmer och söksträngar. Om man har skrivit ”looking for new opportunities” i stället för ”kommunikationschef” riskerar man att sökningen missar.

— Nätverka både digitalt och i verkligheten. Var aktiv i idrottsföreningar, gå på mingel, ta ideella uppdrag, gå på seminarier. Se till att du är där representanter för näringslivet är.

SÅ SKAPAR DU EN BRA LINKEDINPROFIL

  • Använd en profilbild. Det ska vara en ansiktsbild och du får gärna le på bilden.
  • Använd nyckelord i din rubrik för att underlätta för andra att hitta dig via sökfunktionen.
  • Skriv en bra sammanfattning. Bygg texten i jag-form och använd nyckelord som du vill förknippas med. Lägg in bilder och videoklipp.
  • Sammanfatta din roll, viktiga insatser och kunskaper. Utnyttja storytelling och berätta en kortfattad och bra historia om dig själv.
  • Nämn ideella uppdrag, utmärkelser och hedersuppdrag.
  • Gå med i relevanta grupper, följ nyhetsflöden och företag.
  • Be relevanta människor att rekommendera dig.
  • Lista minst tio kärnkompetenser.
Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4