Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Därför ska du våga använda Linkedin

Alla verkar ha fattat grejen med Linkedin, världens största karriärnätverk. Alla utom du. Men det är aldrig för sent att lära sig. Det menar experten Linda Björck.
Petra Rendik Publicerad 27 mars 2019, kl 06:55
Shutterstock
På Linkedin finns över 610 miljoner potentiella kontakter. Shutterstock

Facebook och Instagram, kanske till och med Twitter, kan upplevas som lite snällare, alldagligare och mer förlåtande än det seriösare och affärsmässiga Linkedin, där alla användare verkar vara superproffs med gigantiska nätverk och gedigna cv:n som tål att synas.

Men det ena utesluter inte det andra – det handlar om olika plattformar som också ska användas olika. Rätt använt kan Linkedin, som är mycket mer än ditt cv på nätet, boosta din karriär, menar Linda Björck, social media manager och Linkedinproffs.

– Möjligheterna är många och bredden stor. Och alla har varit nybörjare en gång, snegla inte på andra som är på en helt annan nivå. De har också en gång börjat på noll, säger Linda Björck.

Vad innebär då ”rätt använt”?

A och O på Linkedin är att vara aktiv så att du blir synlig. Och för att vara aktiv krävs att du skaffar en profil. Men innan du börjar, bestäm dig för vad du vill ha ut av Linkedin. Varför vill du finnas där? Vilket är ditt syfte? Hur vill du uppfattas? Du kanske vill söka nytt jobb? Eller hitta nya kunder? Du vill marknadsföra dina kompetenser, stärka ditt varumärke, bygga nätverk. Eller hänga med i den bransch du befinner dig i. Vet du vad du vill blir det lättare att få ut maximalt av Linkedin.

– Det gäller bara att komma i gång. Lägg några minuter varje morgon på det. Gilla något inlägg. Släng i väg några kontaktförfrågningar och sedan är du i gång.

Vad ska jag tänka på när jag skapar min profil? Lindas råd är att inte lämna något åt slumpen, satsa på en hundraprocentigt komplett profil. Lär dig av proffsen, besök andras profiler och se hur andra gör.

Men låt oss börja med din profilbild.

– Det heter profilbild av en anledning. Det ska vara ditt ansikte på bilden, det ska tydligt framgå att du är du. Ett misstag som jag ser att många gör är att ta en bild rakt av från Instagram. Gör inte det, säger Linda.

Och inga bilder på barnen, husdjur eller från semestern. Bara jobb och karriär på Linkedin. Du behöver inte anlita en fotograf, det går bra att använda mobiltelefonen. Ställ dig mot en ljus vägg, tänk vad du vill förmedla till dem som läser din profil, le ditt mest professionella leende och ta bilden.

Vill du bli hittad av arbetsgivare gäller det att sticka ut

Rubriken. Här ska din yrkestitel framgå. Men inte bara. Du har två rader, använd dem, tipsar Linda. Tänk nyckelord eller sökordsoptimering. Vill du bli hittad av till exempel framtida arbetsgivare gäller det att sticka ut.

Är du ingenjör eller säljchef? Skriv det, men lägg till bransch, inriktning, specialkompetenser och annat som gör att du inte bara är en i mängden.

– Titel räcker inte. En gång sökte jag på vd – det dök upp flera hundra tusen. Använd utrymmet och jobba stenhårt på att hitta sökorden som visar vem du är och låt dem sedan genomsyra hela profilen, säger Linda Björck.

Sammanfattning, jobbeskrivning, utbildning och rekommendationer.

Nu har du chansen att bre ut dig lite mer. Var konkret och tydlig, beskriv vad du har gjort, vad du gör, vem du är och vad du kan. Skriv i jag-form. Var målande, rabbla inte bara en massa yrkestitlar. Känns det skrytigt? Inte alls, anser Linda.

– Jante fjante ska vi inte bry oss om, även om det är svårt. Precis som du väljer det bästa fotot av dig väljer du att visa ditt bästa jag i textform, det är ingen större skillnad.

Sökordsanpassa hela din profil men undvik generella och överanvända uttryck. Som sagt: du vill sticka ut.

Eftersom din profil är ditt digitala cv väger det tungt med rekommendationer från tidigare chefer, uppdragsgivare eller kollegor. Våga fråga – nästa gång är det din tur att ge.

Vilka misstag ska jag se upp med?

Vanligaste felet är att det går för lång tid mellan uppdateringarna, menar Linda och påminner om att är du aktiv blir du också synlig i flödet – hela grejen med Linkedin.

Ett annat misstag är att man glömmer att man är synlig för alla. Men såvida du inte gör något jättedumt är smärre misstag inget att hänga upp sig på, tycker Linda.

– Ingen kommer ihåg ett stavfel. Ta bort, gör om eller be om ursäkt och gå vidare.

Ett tips för att hålla en yrkesmässig ton är att förstärka eller styrka det du är bra på genom att kommentera och gilla ämnen som hör till ditt yrke eller din bransch. Däremot bör du undvika att prata för mycket om dig själv eller dina produkter, det blir tjatigt och tröttsamt i längden.

Hur är det med sekretessen?

Avsätt tid för att gå igenom alla inställningar, tycker Linda. Känner du dig osäker så fråga en kollega eller vän som är van att använda Linkedin.

Eller sök på nätet, det finns en mängd tips att ta del av. På Linkedin kan du aktivt välja om du vill visa allt för alla, endast delar eller bara för ditt nätverk. Du kan vara helt anonym också så att ingen kan se att du besökt deras profiler.

Här finns inget rätt och fel. Men hur var det nu igen – vad är ditt syfte med att finnas på Linkedin? Vill du synas för potentiella arbetsgivare eller utöka ditt nätverk vinner du på att vara så synlig som möjligt.

– Jag ser ingen nytta med att inte vara synlig, vi lever i en transparent värld. Om du råkar titta in på någon profil eller någon på din – det syns, men är ingen stor sak.

Hur skaffar jag mig nya kontakter och kan jag säga nej till förfrågningar?

Det finns ingen ”regel” att du måste vara schysst och tacka ja till kontaktförfrågningar från människor du inte känner, förklarar Linda. Men Linkedin fungerar ungefär som ett mingelparty i verkliga livet. Du knyter kontakter och pratar med andra som du inte känner.

Detsamma gäller om du vill utöka ditt kontaktnät. Det är naturligt att skicka förfrågningar till människor som inte är dina bekanta. Det kan vara någon du har hört tala på ett event eller någon som du tror skulle ha nytta av att vara i ditt nätverk, och vice versa.

Men skriv alltid ett personligt meddelande, en eller max två meningar där du skriver varför du vill ha kontakt med personen. Då är chansen mycket större att du får ett ja.

– Jag har runt 5 000 kontakter och jag känner verkligen inte alla, säger Linda.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.