Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Marie fick cancer – blev utfryst av arbetsgivaren

Utfryst och utan arbetsuppgifter. När Marie Östberg drabbades av cancer försökte hennes arbetsgivare få bort henne istället för att vara ett stöd. Enligt Unionen är det vanligt att arbetsgivare brister i sitt ansvar kring rehabprocessen.
Ola Rennstam Publicerad 18 september 2024, kl 06:01
Marie Östberg sitter på en bänk.
När konsultchefen Marie Östberg drabbades av cancer blev hon utfryst av sin arbetsgivare och tilldelades inga arbetsuppgifter. Foto: Åke Ericson

Artikeln sammanfattad:

Arbetsgivarens bristande stöd: 
Marie Östberg, som drabbades av cancer, fick ingen hjälp från sin arbetsgivare under sin sjukdom och rehabilitering. Istället försökte de få henne att säga upp sig själv genom att inte ge henne några arbetsuppgifter. 

Unionens kritik: 
Unionen kritiserar arbetsgivaren för att inte ha följt lagens krav på rehabiliteringsplan och anpassningar. 

Positiv vändning: 
Marie har nu fått en överenskommelse med företaget och planerar att studera till arbetsterapeut.

Marie Östberg var konsultchef på ett stort bemanningsföretag - ett stressigt och krävande jobb med ansvar för 140 konsulter. Då - mitt i livet - märkte hon att det var något som inte stod rätt till, det var något mer än bara trötthet och stressmage. Hon hade svårt att behålla maten.

– När jag sökte vård fick jag mardrömsbeskedet från läkaren: du har tarmcancer. Dessutom upptäcktes även en allvarlig leversjukdom, berättar hon.

Marie Östberg blev sjukskriven för att opereras och därefter genomgå en tuff behandling med cellgifter. Behandlingen var framgångsrik och tio månader senare kunde Marie Östberg börja jobba igen på deltid – men då möttes hon av en helt annan typ av problem.

– Efter ett par månader med enklare administrativa uppgifter kände jag mig redo att återgå till roll som konsultchef igen. Trots att jag kom med förslag på hur det kunde lösas fick jag ingen respons från ledningen. Det var heller ingen som frågade hur jag mådde.

Fick inga arbetsuppgifter

När Marie Östberg fick en ny chef bestämdes det att alla var tvungna att infinna sig på kontoret i Stockholm fyra dagar i veckan. Någon hänsyn till Maries sjukdom var inte att tänka på. Och väl på plats tilldelades hon inga arbetsuppgifter, istället gjorde ledningen situationen outhärdlig för henne.

– Gång på gång uppmärksammade jag min chef på att jag inte hade något att göra. Vid ett tillfälle hade en av mina kollegor jättemycket på sitt bord och jag erbjöd mig att hjälpa till. Då svarade min chef: ”Marie, det finns ingenting du kan göra för oss.”. Jag blev så klart väldigt ledsen, att exkludera mig var uppenbart att de försökte få mig att säga upp mig själv.

Unionen: " Extremt dåligt hanterat av arbetsgivaren"

Hon kontaktade Unionen för att få hjälp. Ombudsmannen Maria Elo, som haft hand om Marie Östbergs ärende, anser att konsultbolagets agerande varken uppfyller lagens bestämmelser eller de behov som Marie hade för att få förutsättningar att återgå till ordinarie uppgifter.

Maria Elo, ombudsman på Unionen.
Maria Elo

– Det är extremt dåligt hanterat av arbetsgivaren. Jag har väldigt svårt att förstå varför man var så mån om att Marie skulle infinna sig på kontoret när de inte hade några uppgifter till henne, vad var intentionen att beordra dit henne? Jag har full förståelse att hon kände sig utfryst och mobbad, säger hon.

 


Vägrade åtgärder trots läkarintyg

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivare skyldiga att upprätta en rehabplan för anställda som beräknas vara sjukskrivna längre än 60 dagar, det ska också göras anpassningar för att underlätta för den anställde att återgå i arbete. Enligt Unionen gjorde konsultföretaget inget av detta.

Maria Elo tycker det är märkligt att arbetsgivaren inte gjorde allt som stod i deras makt att hjälpa sin medarbetare.

– Marie hade tydliga läkarintyg som beskrev hennes sjukdomar och som gav förslag på konkreta anpassningar. Men arbetsgivaren var inte villig att göra några åtgärder och ändrade sig inte förrän vi på Unionen kom in i bilden. Att man i en situation som cancersjuk, utöver att vara orolig för sin hälsa och om man kommer överleva, ska behöva strida för sina rättigheter är bedrövligt, säger Maria Elo.

Risk att sjukersättning dras in

Det var först efter att Unionen krävde att arbetsgivaren skulle upprätta en rehabplan i samråd med den sjukskrivne som detta skedde.

– Man hamnade snett i rehabiliteringen från början och det fick ett högt pris för Marie, helt i onödan. Hade det funnit ett lokalt arbetsmiljöombud på arbetsplatsen som hade kunnat stötta Marie under hela processen hade utgången blivit en annan, säger Maria Elo.

Enligt Unionen är det oftast okunskap som ligger bakom när arbetsgivare brister i sitt ansvar. Det kan slå hårt mot den som är sjuk – om Försäkringskassan inte får in en rehabplan finns det en risk att ersättningen dras in. Företag som missköter sig riskerar dock inga större konsekvenser eftersom det saknas sanktionsmöjligheter i arbetsmiljölagen.

"Vill hjälpa andra i samma situation"

I dag – två år efter sjukdomsbeskedet – är Marie Östbergs cancer under kontroll och hon mår bättre, men hon kommer behöva leva med leversjukdomen livet ut. Hon konstaterar att det som hände är slöseri på hennes kunskap och erfarenhet som chef.

– Hade jag haft en arbetsgivare som brytt sig – och gjort rätt från början – hade jag kunnat jobba som chef idag och bidra till företaget, precis som tidigare, säger hon.

Med hjälp från Unionen fick Marie Östberg till slut en överenskommelse med företaget som hon är nöjd med. Nu tänker hon vända erfarenheterna till något positivt och börja studera till arbetsterapeut vid universitetet.

– Jag brinner för rehabilitering och vill hjälpa andra som hamnat i samma situation.

Tips till sjukskriven

Öppenhet. Var öppen med vad som orsakar behov av anpassningar och ge konkreta förslag på behov av anpassningar. Exempel: Om du är sjukskriven på deltid; ange vilka tider är lämpliga att vara på jobbet, vilka arbetsuppgifter som ska göras, när på dagen de utförs, vad arbetsgivaren kan förvänta sig i resultat och vilket behov av stöd behöver du från chef.

Skriftlig plan. Gör en skriftlig rehabplan med syfte att rehabiliteras tillbaka till arbetsplatsen. Ha inbokade möten för att se hur det fungerat och justera planen vid behov. 

Läkarintyg. Ha skriftligt intyg från läkare om vilka anpassningar som behövs och från vilken medicinsk grund som finns. Så tydligt som möjligt.

Engagemang. Var engagerad i din egen rehabilitering. Gå på möten som du blir kallad till och ta med ett skyddsombud om du behöver stöd. En rehabiliteringsplan görs i samråd.

Egna förslag. Hur kan arbetsgivaren uttrycka sig till övriga på arbetsplatsen? Hur öppen vill du vara och till vilka?

Källa: Unionen

Vanliga missar från arbetsgivare

Riskbedömer inte. Saknar fungerande arbetsmiljöarbete där man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljörisker.

Inget amo. Saknar skyddsorganisation med arbetsmiljöombud.

Ingen rehabplan. Gör ingen skriftlig rehabiliteringsplan vid sjukskrivningar eller skickar in en plan till Försäkringskassan utan att den sjukskrivna varit delaktig.

Duckar anpassningar. Tar inte hänsyn till den berördas behov av anpassningar. Hävdar att det inte går att erbjuda lämpliga arbetsuppgifter som inom bolaget.

Konflikter. Uppstår då någon anses få fördelar av en rehabplan genom att få arbeta på distans, anpassade arbetsuppgifter eller andra arbetstider.

Exkludering. "Glömmer bort" den sjukskrivna. Exkluderas från utbildningar, möten, får inte samma information som övriga medarbetare.

 

Tips till arbetsgivaren:

  • Skaffa kunskap och utbilda organisationen. Jobba förebyggande kring hur man hanterar en sjukskrivning. Finns tydliga rutiner? Ta hjälp från företagshälsovården om det behövs!
  • Fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet kring att undersöka, åtgärda och följa upp? Finns det signaler på brister i arbetsmiljön?
  • Rehabplanen ska göras i samråd med den sjukskrivna.
  • Ha en skyddsorganisation, det vill säga valda arbetsmiljöombud, på plats.
  • Öka kunskap om diagnoser inom NPF.

Källa: Unionen

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nya las: Unionen förlorar i AD

Vad krävs för att en arbetsgivare ska ha rätt säga upp en medarbetare som underpresterat? Det har Arbetsdomstolen nu klargjort i en ny dom. Det är första gången en domstol prövar de nya las-reglerna om uppsägning på grund av personliga skäl.
Ola Rennstam Publicerad 9 oktober 2024, kl 11:29
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen har nu avgjort vad som krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp medarbetare på grund av underprestation. Foto: Ola Rennstam.

Fallet gäller en säljare på ett telemarketingbolag i Mellansverige. Våren 2023 blev han uppsagd från sin tjänst på grund av personliga skäl eftersom arbetsgivaren menade att han underpresterat.  Enligt mannens anställningsavtal skulle han göra 250 uppringningsförsök per dag men det gjorde inte säljaren och efter ett antal varningar sades han upp. Unionen ansåg att kraven var orimliga och att medlemmen inte erbjudits tillräckligt stöd och valde att stämma företaget för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Nu har Arbetsdomstolen avgjort tvisten. I sin dom, som meddelades under onsdagen, går domstolen helt på arbetsgivarens linje och slår fast att det fanns sakliga skäl för uppsägning. Vidare konstaterar domstolen att Unionen inte har fört fram några ”beaktansvärda skäl" till varför säljaren vägrat att följa ledningens uppmaningar om att ringa säljsamtalen som angavs i hans anställningsavtal.

AD:s första dom om nya las-reglerna

Domen i AD är den första som prövar de nya uppsägningsreglerna i det så kallade huvudavtalet, som kom till i den nya las-överenskommelsen 2022. Huvudavtalet är det avtal mellan arbetsmarknadens parter som bland annat reglerar vad som ska gälla vid uppsägningar. Avgörandet i AD förväntas få stor betydelse för hur liknande fall ska tolkas framöver.

De nya reglerna i las ger arbetsgivare större makt än tidigare när det gäller uppsägningar på grund av personliga skäl.  Enligt tidigare praxis krävdes att prestationen väsentligt understigit det man kunde förvänta sig. I de nya reglerna är kraven inte alls lika högt ställda krav på vad som räknas som misskötsamhet. 

Mia Fransson, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Almega som företrätt företaget, är nöjd med att domen tar avstamp i de nya reglerna.

Mia Fransson

– Det är glädjande att Arbetsdomstolen är tydlig med att det är huvudavtalet som tillämpas och att man går på de nya skrivningar som finns där, säger hon.

Mia Fransson menar att ambitionen med de nya reglerna var att det skulle ske en förändring och att kraven nu har sänkts. 

– Det är helt andra värderingar som görs, det finns exempelvis inga krav på att det måste finnas en allmän ovilja från den enskilde att följa de instruktioner man får. 

Kommer domen att få betydelse för kommande tvister – även utanför domstol?
– När det sker en så stor förändring brukar det genomsyra tillämpningen i övrigt på arbetsmarknaden. Jag tror att det här sätter ljuset på att det skett en förändring och att man blir mer varse att det är ett helt nytt sätt att bedöma sakliga skäl.

Kommer  AD:s dom att förändra något jämfört med tidigare praxis?
– Det är sannolikt, det var också ambitionen med huvudavtalet.
 

Unionen: Vi är besvikna

Unionens linje har varit att arbetsgivaren instruktioner har varit otydliga och inte möjliga att uppfylla. Chefsjurist Malin Wulkan är besviken över AD:s avgörande och att medlemmen inte fick rätt i sak. 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Vi hade bra argument och god bevisning. Men AD har gjort en annan värdering och det får man acceptera. AD:s avgörande är tydligt och det välkomnar vi, säger hon.

Malin Wulkan tycker trots nederlaget att det är positivt att den nya domen är tydlig kring arbetsgivarens ansvar.
– Det är viktigt att det framkommer att arbetsgivare är skyldiga att stötta den medarbetare som har problem att klara arbetsuppgifterna, ska tilldela en varning och ge individen tid att rätta sig.

Vilken betydelse kommer den här domen att få framöver?

– Den blir ett prejudikat. Nästa gång det uppstår en förhandling som rör ordervägran kommer man titta om det finns vägledande domar och då finns det här avgörandet. Men vid tvister som rör personliga skäl är det i hög utsträckning omständigheterna i det enskilda fallet som avgör.

Enligt Arbetsdomstolens dom ska Unionen nu betala bolagets rättegångskostnader på närmare 390 000 kronor.

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd, las, skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade.  Den innehåller regler om olika anställningsformer och om uppsägning.
Vissa delar av las är tvingande och de går inte att ändra genom avtal. Andra delar kan kompletteras och ersättas med kollektivavtal, till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler. 
Källa: Unionen