Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Marie fick cancer – blev utfryst av arbetsgivaren

Utfryst och utan arbetsuppgifter. När Marie Östberg drabbades av cancer försökte hennes arbetsgivare få bort henne istället för att vara ett stöd. Enligt Unionen är det vanligt att arbetsgivare brister i sitt ansvar kring rehabprocessen.
Ola Rennstam Publicerad
Marie Östberg sitter på en bänk.
När konsultchefen Marie Östberg drabbades av cancer blev hon utfryst av sin arbetsgivare och tilldelades inga arbetsuppgifter. Foto: Åke Ericson

Artikeln sammanfattad:

Arbetsgivarens bristande stöd: 
Marie Östberg, som drabbades av cancer, fick ingen hjälp från sin arbetsgivare under sin sjukdom och rehabilitering. Istället försökte de få henne att säga upp sig själv genom att inte ge henne några arbetsuppgifter. 

Unionens kritik: 
Unionen kritiserar arbetsgivaren för att inte ha följt lagens krav på rehabiliteringsplan och anpassningar. 

Positiv vändning: 
Marie har nu fått en överenskommelse med företaget och planerar att studera till arbetsterapeut.

Marie Östberg var konsultchef på ett stort bemanningsföretag - ett stressigt och krävande jobb med ansvar för 140 konsulter. Då - mitt i livet - märkte hon att det var något som inte stod rätt till, det var något mer än bara trötthet och stressmage. Hon hade svårt att behålla maten.

– När jag sökte vård fick jag mardrömsbeskedet från läkaren: du har tarmcancer. Dessutom upptäcktes även en allvarlig leversjukdom, berättar hon.

Marie Östberg blev sjukskriven för att opereras och därefter genomgå en tuff behandling med cellgifter. Behandlingen var framgångsrik och tio månader senare kunde Marie Östberg börja jobba igen på deltid – men då möttes hon av en helt annan typ av problem.

– Efter ett par månader med enklare administrativa uppgifter kände jag mig redo att återgå till roll som konsultchef igen. Trots att jag kom med förslag på hur det kunde lösas fick jag ingen respons från ledningen. Det var heller ingen som frågade hur jag mådde.

Fick inga arbetsuppgifter

När Marie Östberg fick en ny chef bestämdes det att alla var tvungna att infinna sig på kontoret i Stockholm fyra dagar i veckan. Någon hänsyn till Maries sjukdom var inte att tänka på. Och väl på plats tilldelades hon inga arbetsuppgifter, istället gjorde ledningen situationen outhärdlig för henne.

– Gång på gång uppmärksammade jag min chef på att jag inte hade något att göra. Vid ett tillfälle hade en av mina kollegor jättemycket på sitt bord och jag erbjöd mig att hjälpa till. Då svarade min chef: ”Marie, det finns ingenting du kan göra för oss.”. Jag blev så klart väldigt ledsen, att exkludera mig var uppenbart att de försökte få mig att säga upp mig själv.

Unionen: " Extremt dåligt hanterat av arbetsgivaren"

Hon kontaktade Unionen för att få hjälp. Ombudsmannen Maria Elo, som haft hand om Marie Östbergs ärende, anser att konsultbolagets agerande varken uppfyller lagens bestämmelser eller de behov som Marie hade för att få förutsättningar att återgå till ordinarie uppgifter.

Maria Elo, ombudsman på Unionen.
Maria Elo

– Det är extremt dåligt hanterat av arbetsgivaren. Jag har väldigt svårt att förstå varför man var så mån om att Marie skulle infinna sig på kontoret när de inte hade några uppgifter till henne, vad var intentionen att beordra dit henne? Jag har full förståelse att hon kände sig utfryst och mobbad, säger hon.

 


Vägrade åtgärder trots läkarintyg

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivare skyldiga att upprätta en rehabplan för anställda som beräknas vara sjukskrivna längre än 60 dagar, det ska också göras anpassningar för att underlätta för den anställde att återgå i arbete. Enligt Unionen gjorde konsultföretaget inget av detta.

Maria Elo tycker det är märkligt att arbetsgivaren inte gjorde allt som stod i deras makt att hjälpa sin medarbetare.

– Marie hade tydliga läkarintyg som beskrev hennes sjukdomar och som gav förslag på konkreta anpassningar. Men arbetsgivaren var inte villig att göra några åtgärder och ändrade sig inte förrän vi på Unionen kom in i bilden. Att man i en situation som cancersjuk, utöver att vara orolig för sin hälsa och om man kommer överleva, ska behöva strida för sina rättigheter är bedrövligt, säger Maria Elo.

Risk att sjukersättning dras in

Det var först efter att Unionen krävde att arbetsgivaren skulle upprätta en rehabplan i samråd med den sjukskrivne som detta skedde.

– Man hamnade snett i rehabiliteringen från början och det fick ett högt pris för Marie, helt i onödan. Hade det funnit ett lokalt arbetsmiljöombud på arbetsplatsen som hade kunnat stötta Marie under hela processen hade utgången blivit en annan, säger Maria Elo.

Enligt Unionen är det oftast okunskap som ligger bakom när arbetsgivare brister i sitt ansvar. Det kan slå hårt mot den som är sjuk – om Försäkringskassan inte får in en rehabplan finns det en risk att ersättningen dras in. Företag som missköter sig riskerar dock inga större konsekvenser eftersom det saknas sanktionsmöjligheter i arbetsmiljölagen.

"Vill hjälpa andra i samma situation"

I dag – två år efter sjukdomsbeskedet – är Marie Östbergs cancer under kontroll och hon mår bättre, men hon kommer behöva leva med leversjukdomen livet ut. Hon konstaterar att det som hände är slöseri på hennes kunskap och erfarenhet som chef.

– Hade jag haft en arbetsgivare som brytt sig – och gjort rätt från början – hade jag kunnat jobba som chef idag och bidra till företaget, precis som tidigare, säger hon.

Med hjälp från Unionen fick Marie Östberg till slut en överenskommelse med företaget som hon är nöjd med. Nu tänker hon vända erfarenheterna till något positivt och börja studera till arbetsterapeut vid universitetet.

– Jag brinner för rehabilitering och vill hjälpa andra som hamnat i samma situation.

Tips till sjukskriven

Öppenhet. Var öppen med vad som orsakar behov av anpassningar och ge konkreta förslag på behov av anpassningar. Exempel: Om du är sjukskriven på deltid; ange vilka tider är lämpliga att vara på jobbet, vilka arbetsuppgifter som ska göras, när på dagen de utförs, vad arbetsgivaren kan förvänta sig i resultat och vilket behov av stöd behöver du från chef.

Skriftlig plan. Gör en skriftlig rehabplan med syfte att rehabiliteras tillbaka till arbetsplatsen. Ha inbokade möten för att se hur det fungerat och justera planen vid behov. 

Läkarintyg. Ha skriftligt intyg från läkare om vilka anpassningar som behövs och från vilken medicinsk grund som finns. Så tydligt som möjligt.

Engagemang. Var engagerad i din egen rehabilitering. Gå på möten som du blir kallad till och ta med ett skyddsombud om du behöver stöd. En rehabiliteringsplan görs i samråd.

Egna förslag. Hur kan arbetsgivaren uttrycka sig till övriga på arbetsplatsen? Hur öppen vill du vara och till vilka?

Källa: Unionen

Vanliga missar från arbetsgivare

Riskbedömer inte. Saknar fungerande arbetsmiljöarbete där man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljörisker.

Inget amo. Saknar skyddsorganisation med arbetsmiljöombud.

Ingen rehabplan. Gör ingen skriftlig rehabiliteringsplan vid sjukskrivningar eller skickar in en plan till Försäkringskassan utan att den sjukskrivna varit delaktig.

Duckar anpassningar. Tar inte hänsyn till den berördas behov av anpassningar. Hävdar att det inte går att erbjuda lämpliga arbetsuppgifter som inom bolaget.

Konflikter. Uppstår då någon anses få fördelar av en rehabplan genom att få arbeta på distans, anpassade arbetsuppgifter eller andra arbetstider.

Exkludering. "Glömmer bort" den sjukskrivna. Exkluderas från utbildningar, möten, får inte samma information som övriga medarbetare.

 

Tips till arbetsgivaren:

  • Skaffa kunskap och utbilda organisationen. Jobba förebyggande kring hur man hanterar en sjukskrivning. Finns tydliga rutiner? Ta hjälp från företagshälsovården om det behövs!
  • Fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet kring att undersöka, åtgärda och följa upp? Finns det signaler på brister i arbetsmiljön?
  • Rehabplanen ska göras i samråd med den sjukskrivna.
  • Ha en skyddsorganisation, det vill säga valda arbetsmiljöombud, på plats.
  • Öka kunskap om diagnoser inom NPF.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sökte på sin expartner i jobbets register – blev avskedad

En privat sökning på en granne, vän eller expartner i arbetsgivarens register kan hota anställningen och i vissa fall vara brottslig. Här förklarar experterna vad som är förbjudet och vad du ska göra om du är osäker.
Lina Björk Publicerad 15 september 2026, kl 06:00
Person använder ett digitalt gränssnitt där porträttbilder är sammankopplade i ett nätverk.
Otillåtna sökningar i kundregister, patientjournaler och andra arbetsregister kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Sökningarna loggas ofta och kan granskas i efterhand. Foto: Colourbox

I våras hamnade en kvinna som jobbade på ett försäkringsbolag i Arbetsdomstolen efter att hon sökt på en expartner i arbetsgivarens register. Syftet var att hjälpa kvinnans son att komma i kontakt med sin pappa.  

Sökningen tog endast några minuter och hon gjorde aldrig om det. Mannen lämnade även sitt samtycke i efterhand. 

Ändå räckte det för att arbetsgivaren skulle avskeda henne. Arbetsdomstolen kritiserade också arbetstagarens agerande och framhöll att det var brottsligt, men bedömde på grund av omständigheterna i målet att handlandet inte var tillräckligt för att avsluta anställningen.

En enda otillåten sökning kan hota anställningen

Många arbetsplatser har tillgång till register med känslig information, som kunduppgifter, patientjournaler och försäkringsärenden.

För den som har behörighet kan det vara frestande att söka efter mer information än vad arbetet kräver. Men nyfikenhet på grannen, exet eller en bekant kan få allvarliga konsekvenser.

Sök inte på vänner, släktingar eller grannar

Elisabet Ohlsson

Den som använder registren för privata syften riskerar både uppsägning och att begå ett brott.

– Du får aldrig göra privata sökningar på vänner, släktingar och grannar som ligger utanför dina arbetsuppgifter. Gör du det kan det få en rad följder, du riskerar din anställning och i vissa fall kan slagningarna vara brottsliga, säger Elisabet Ohlsson, Förbundsjurist på Unionen. 

Så undviker du otillåtna sökningar i jobbets register

  • Använd bara register och system när det finns ett tydligt behov i arbetet. 
  • I vissa fall kan en otillåten slagning även vara brottslig. Extra allvarliga sökningar anses de som rör patientjournaler, brottsregister, försäkringsärenden eller socialtjänstärenden. 
  • Kom ihåg att sökningar i regel loggas och kan granskas i efterhand. 
  • Ta reda på vilka regler som gäller på just din arbetsplats. 
  • Fråga chef eller ansvarig om du är osäker på om en sökning är tillåten. 
  • Var medveten om att otillåtna sökningar kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser, som uppsägning eller avsked. 

Källa: IMY

Vad slagningarna får för följder bedöms från fall till fall. Men det kan räcka med en enda sökning för att hamna i klistret hos arbetsgivaren. Det spelar heller ingen roll att du inte haft uppsåt att använda uppgifterna eller gjort sökningen i ren välmening. 

Hur stort ansvar har arbetsgivaren för att anställda inte använder jobbets register som egna sökmotorer? 

 – På de flesta arbetsplatser är det arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

Det innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att personuppgifter behandlas lagligt och säkert enligt personuppgiftslagen.

– I praktiken innebär det att informera anställda om vilka regler som gäller, se till att medarbetare bara har tillgång till uppgifter de behöver i sitt arbete och bestämma vilka personuppgifter som får behandlas, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Osäker på sökningen? Fråga chefen först

Men även om det finns regler och policys så finns det gråzoner: en handläggare som ska förbereda ett kundärende och tittar i systemet i förväg, sökningar på familj som gett sitt samtycke, eller sökningar på sig själv.  

– En tumregel är att vara väldigt restriktiv. Och blir du osäker på om sökningen är okej, kolla med chefen, be om att få instruktioner och utbildning. Du ska vara professionell i din yrkesroll och bara använda de olika registren för sådant som är nödvändigt för att utföra dina arbetsuppgifter, säger Elisabet Ohlsson. 

Så förebygger arbetsgivaren otillåtna registersökningar

  • Ge anställda tydliga instruktioner om vilka sökningar som är tillåtna och otillåtna. 
  • Begränsa åtkomsten så att medarbetare bara kommer åt de uppgifter de behöver för sitt arbete. 
  • Tilldela individuella behörigheter och se över dem regelbundet. 
  • Logga vem som tar del av uppgifter i systemen. 
  • Genomföra loggkontroller för att upptäcka otillåtna sökningar. 
  • Informera anställda om att åtkomst kan följas upp och granskas. 
  • Ha rutiner för att utreda misstänkta intrång eller missbruk av register. 
  • Skydda personuppgifter från obehörig åtkomst.

Källa: IMY