Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskriven med adhd blev uppsagd – stämmer techföretag

Otydliga roller och en rörig arbetsmiljö ledde till att mannen blev sjukskriven från techföretaget där han jobbade. Men i stället för att få hjälp att komma tillbaka till arbetsplatsen blev han uppsagd. Nu stämmer Unionenmedlemmen företaget för brott mot LAS och för diskriminering.
Linnea Andersson Publicerad
Till vänster en datorskärm ur fokus för att illustrera stress. Till höger interiör från en tingsrätt med lagbok och domarklubba.
Utvecklaren sades upp och nu stämmer han med hjälp av Unionen arbetsgivaren för flera brott mot lagen om anställningsskydd och brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/Jessica Gow/TT.

Mannen tog för några år sedan jobb som utvecklare på ett företag i techbranschen. Tack vare sin tidigare erfarenhet kom han snabbt in i jobbet och fick redan efter några månader erbjudande om att ta sig an rollen som teamledare.

Efter en tid upplevde han dock att rollerna på arbetsplatsen var otydliga och att hans team hade för hög arbetsbelastning. Han tog flera gånger upp den dåliga arbetsmiljön med sin chef och andra i ledningen som, enligt Unionen, inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen.

Blev sjukskriven

Både han själv och andra i gruppen började utveckla tydliga symptom på stress. Han blev till slut sjukskriven, men inte heller då fick han den hjälp han hade rätt till.

 I stället för att vidta åtgärder för att främja hans återgång till arbetsplatsen vidtog man åtgärder för att avsluta hans anställning. Arbetsgivaren skyller de problem som finns på arbetsplatsen på honom och det tycker jag är helt felaktigt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

Utöver att stämma för flera brott mot lagen om anställningsskydd, LAS, stäms arbetsgivaren även för brott mot diskrimineringslagen. Det eftersom medlemmen har adhd som räknas som en funktionsnedsättning och därmed är diskrimineringsgrundande – om det finns en koppling mellan bolagets agerande och funktionsnedsättningen.

Fler ärenden rör adhd

Enligt Elisabet Ohlsson får facket allt oftare ärenden som rör just adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

— Många som saknar diagnos är inte medvetna om att de problem man har kanske är kopplade till en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I takt med att fler genomgår en utredning får vi fler ärenden, säger hon.

För att underlätta för anställda, inte minst för dem med adhd, trycker Elisabet Ohlsson på vikten av ett bra arbetsmiljöarbete med tydliga strukturer och ramar och att man som arbetsgivare jobbar enligt föreskriften för Organisatorisk och social arbetsmiljö (se faktaruta).

— Det gynnar alla arbetstagare, såväl dem som har en funktionsnedsättning som dem som inte har det, att vi vet vad vi ska göra, vid vilken tidpunkt och på vilket sätt.

Utöver ersättning för utebliven lön, semesterersättning, övertidsersättning och bonus samt skadestånd vill Unionen att arbetsgivaren ska betala medlemmen diskrimineringsersättning på 120 000 kronor.

Kollega har sökt företaget som svarar att de inte kommenterar pågående personalärenden.

Diskrimineringslagen

I diskrimineringslagen finns sju diskrimeringsgrunder:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

OSA

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet. Föreskriften infördes 2016 och innehåller flera krav på vad arbetsgivare är skyldiga att göra för att förbättra arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.