Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskriven med adhd blev uppsagd – stämmer techföretag

Otydliga roller och en rörig arbetsmiljö ledde till att mannen blev sjukskriven från techföretaget där han jobbade. Men i stället för att få hjälp att komma tillbaka till arbetsplatsen blev han uppsagd. Nu stämmer Unionenmedlemmen företaget för brott mot LAS och för diskriminering.
Linnea Andersson Publicerad
Till vänster en datorskärm ur fokus för att illustrera stress. Till höger interiör från en tingsrätt med lagbok och domarklubba.
Utvecklaren sades upp och nu stämmer han med hjälp av Unionen arbetsgivaren för flera brott mot lagen om anställningsskydd och brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/Jessica Gow/TT.

Mannen tog för några år sedan jobb som utvecklare på ett företag i techbranschen. Tack vare sin tidigare erfarenhet kom han snabbt in i jobbet och fick redan efter några månader erbjudande om att ta sig an rollen som teamledare.

Efter en tid upplevde han dock att rollerna på arbetsplatsen var otydliga och att hans team hade för hög arbetsbelastning. Han tog flera gånger upp den dåliga arbetsmiljön med sin chef och andra i ledningen som, enligt Unionen, inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen.

Blev sjukskriven

Både han själv och andra i gruppen började utveckla tydliga symptom på stress. Han blev till slut sjukskriven, men inte heller då fick han den hjälp han hade rätt till.

 I stället för att vidta åtgärder för att främja hans återgång till arbetsplatsen vidtog man åtgärder för att avsluta hans anställning. Arbetsgivaren skyller de problem som finns på arbetsplatsen på honom och det tycker jag är helt felaktigt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

Utöver att stämma för flera brott mot lagen om anställningsskydd, LAS, stäms arbetsgivaren även för brott mot diskrimineringslagen. Det eftersom medlemmen har adhd som räknas som en funktionsnedsättning och därmed är diskrimineringsgrundande – om det finns en koppling mellan bolagets agerande och funktionsnedsättningen.

Fler ärenden rör adhd

Enligt Elisabet Ohlsson får facket allt oftare ärenden som rör just adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

— Många som saknar diagnos är inte medvetna om att de problem man har kanske är kopplade till en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I takt med att fler genomgår en utredning får vi fler ärenden, säger hon.

För att underlätta för anställda, inte minst för dem med adhd, trycker Elisabet Ohlsson på vikten av ett bra arbetsmiljöarbete med tydliga strukturer och ramar och att man som arbetsgivare jobbar enligt föreskriften för Organisatorisk och social arbetsmiljö (se faktaruta).

— Det gynnar alla arbetstagare, såväl dem som har en funktionsnedsättning som dem som inte har det, att vi vet vad vi ska göra, vid vilken tidpunkt och på vilket sätt.

Utöver ersättning för utebliven lön, semesterersättning, övertidsersättning och bonus samt skadestånd vill Unionen att arbetsgivaren ska betala medlemmen diskrimineringsersättning på 120 000 kronor.

Kollega har sökt företaget som svarar att de inte kommenterar pågående personalärenden.

Diskrimineringslagen

I diskrimineringslagen finns sju diskrimeringsgrunder:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

OSA

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet. Föreskriften infördes 2016 och innehåller flera krav på vad arbetsgivare är skyldiga att göra för att förbättra arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.