Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjuk blev uppsagd via sms

När kvinnan informerat chefen om sin förlängda sjukskrivning fick hon ett sms att hon blivit uppsagd. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
Anita Täpp Publicerad
  Ett tomt kontorsskrivbord med dator. Infällt i bilden en kopia på arbetsgivarens sms till den uppsagda kvinnan.
Chefen sade upp kvinnan - via sms. "På skoj", enligt arbetsgivaren som nu stäms i AD.
OBS: sms.et i bild har rekonstruerats av Kollegas redaktion.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT och Kollega-redaktionen.

Kvinnan var anställd som receptionist på en tandläkarmottagning i södra Sverige när hon blev sjuk i augusti förra året. När en läkare förlängde hennes sjukskrivning fram till den 28 oktober skickade hon ett sms till sin chef om det.

I svaret från chefen stod: ”Sjukskriven fram till 2022-10-28?? Då vill du inte jobba längre Vi kan inte vara utan receptionist till slutet av oktober Jag säger upp dig från och med i dag Tack.”

Sedan kvinnan tagit kontakt med Unionen kallade förbundet arbetsgivaren till en förhandling som hölls den 29 september.

Var bara "på skoj"

Då påpekade Unionens förhandlare att arbetsgivarens uppsägning med omedelbar verkan kan jämställas med ett avskedande och att bolaget inte heller följt de regler som då ska följas. Som att kvinnan skulle ha underrättats och att Unionen skulle ha varslats om avskedandet.

Men vid förhandlingen framhöll arbetsgivaren att textmeddelandet hade skickats ”på skoj”.

I stämningsansökan till AD påpekar Unionen att kvinnan inte uppfattade meddelandet som ett skämt och att det inte heller finns något i det som antyder att det inte skulle vara allvarligt menat. Därför är påståendet att det bara rörde sig om ett skämt en uppenbar efterhandskonstruktion, menar förbundet.

Kräver 150 000 i skadestånd

Unionen framhåller också att även om arbetsgivaren efter avskedandet till viss del har agerat som om kvinnan åter varit anställd, liksom att man under förhandlingen också välkomnat kvinnan tillbaka till arbetsplatsen, inte förtar brottet mot anställningsskyddet.

Därför har nu förbundet, efter en resultatlös central förhandling, beslutat driva saken till AD. Om domstolen finner att kvinnan har avskedats utan laga skäl för avskedandet yrkar Unionen på att hon ska få ett skadestånd på 150 000 kronor.

Om AD i stället anser att kvinnan har sagts upp utan sakligt grund är skadeståndskravet 120 000 kronor.

 

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

 ”Ovanligt med förlikning på så hög nivå”

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Kollega har sökt APM Terminals för en kommentar till förlikningen.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.