Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjuk blev uppsagd via sms

När kvinnan informerat chefen om sin förlängda sjukskrivning fick hon ett sms att hon blivit uppsagd. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
Anita Täpp Publicerad 1 februari 2023, kl 15:32
  Ett tomt kontorsskrivbord med dator. Infällt i bilden en kopia på arbetsgivarens sms till den uppsagda kvinnan.
Chefen sade upp kvinnan - via sms. "På skoj", enligt arbetsgivaren som nu stäms i AD.
OBS: sms.et i bild har rekonstruerats av Kollegas redaktion.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT och Kollega-redaktionen.

Kvinnan var anställd som receptionist på en tandläkarmottagning i södra Sverige när hon blev sjuk i augusti förra året. När en läkare förlängde hennes sjukskrivning fram till den 28 oktober skickade hon ett sms till sin chef om det.

I svaret från chefen stod: ”Sjukskriven fram till 2022-10-28?? Då vill du inte jobba längre Vi kan inte vara utan receptionist till slutet av oktober Jag säger upp dig från och med i dag Tack.”

Sedan kvinnan tagit kontakt med Unionen kallade förbundet arbetsgivaren till en förhandling som hölls den 29 september.

Var bara "på skoj"

Då påpekade Unionens förhandlare att arbetsgivarens uppsägning med omedelbar verkan kan jämställas med ett avskedande och att bolaget inte heller följt de regler som då ska följas. Som att kvinnan skulle ha underrättats och att Unionen skulle ha varslats om avskedandet.

Men vid förhandlingen framhöll arbetsgivaren att textmeddelandet hade skickats ”på skoj”.

I stämningsansökan till AD påpekar Unionen att kvinnan inte uppfattade meddelandet som ett skämt och att det inte heller finns något i det som antyder att det inte skulle vara allvarligt menat. Därför är påståendet att det bara rörde sig om ett skämt en uppenbar efterhandskonstruktion, menar förbundet.

Kräver 150 000 i skadestånd

Unionen framhåller också att även om arbetsgivaren efter avskedandet till viss del har agerat som om kvinnan åter varit anställd, liksom att man under förhandlingen också välkomnat kvinnan tillbaka till arbetsplatsen, inte förtar brottet mot anställningsskyddet.

Därför har nu förbundet, efter en resultatlös central förhandling, beslutat driva saken till AD. Om domstolen finner att kvinnan har avskedats utan laga skäl för avskedandet yrkar Unionen på att hon ska få ett skadestånd på 150 000 kronor.

Om AD i stället anser att kvinnan har sagts upp utan sakligt grund är skadeståndskravet 120 000 kronor.

 

 

 

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.

Arbetsrätt

Unionen begär fler företag i konkurs

Det märks att det är dåliga tider. Förra året begärde Unionen 72 företag i konkurs – året innan var siffran 42. Syftet är att se till att medlemmarna får ut sina löner.
David Österberg Publicerad 14 mars 2024, kl 09:41
En pil som pekar uppåt, till vänster. Till höger en bild på Polardörrens fasad.
Trenden med ökande konkurser som började hösten 2022 fortsätter. I januari gick 1 110 företag i konkurs - en ökning med 57 procent jämfört med januari 2023. Det är det högsta antalet konkurser i januari månad sedan 1997. Foto: Colourbox/Joel Gustafsson/Piteå-Tidningen.

Den 25 januari kom det aldrig någon lön till de anställda på Polardörren i Piteå. Företaget ingår i Forshedagruppen som gick i konkurs månaden innan, skriver tidningen Dagens Arbete. 

Polardörren omfattades inte av konkursen men eftersom hela styrelsen avgått fanns inte längre någon firmatecknare och därmed uteblev lönerna.

Inte heller i februari blev det någon lön för de tio anställda.

– Folk börjar känna lite desperation nu. Vissa bär ju eget hushåll med barn och då blir det ett stort tapp i ekonomin, säger Frida Westin, klubbordförande för GS-facket, till Dagens Arbete.

Tillsammans med sina fackförbund, Unionen och GS, begärde därför de anställda Polardörren i konkurs. 

Syftet med att begära ett företag i konkurs är att se till att de anställda får pengar via den statliga lönegarantin. När företaget är i konkurs eller under rekonstruktion kan lönegarantin ersätta löner upp till tre månader bakåt, räknat från när konkursansökan lämnades in.

Statlig lönegaranti vid konkurs

De flesta ansökningar om konkurs som Unionen lämnar in godkänns, enligt Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

– Jag har inga exakta siffror på det, men min gissning är att mellan 70 och 90 procent av de konkursansökningar vi lämnar in godkänns. 

– Ibland finns redan en ansökan om konkurs från exempelvis Skatteverket, andra fordringsägare eller andra fackförbund. Om annans ansökan om konkurs godkänns prövas inte vår ansökan. Ibland händer det också att arbetsgivaren faktiskt betalar lönefordringarna och då återkallar vi vår ansökan säger han.

Att den statliga lönegarantin bara täcker löner upp till tre månader bakåt gör att det kan vara bråttom med konkursansökan. När en arbetsgivare begär sig själv i konkurs kan tingsrätten oftast besluta om konkurs samma dag. Om någon begär någon annan i konkurs kallar tingsrätten till förhandling inom två veckor.

– Ett aktiebolag ska försättas i konkurs om det inte kan betala sina skulder. Att arbetsgivare ändå inte gör det kan bero på att de räknar med eller hoppas på att kunna lösa finansieringen och rädda företaget genom exempelvis ett lån eller nyemission. Det förekommer också att små arbetsgivare saknar kunskap om vilka skyldigheter de har. Andra är oseriösa och struntar helt enkelt i sina skyldigheter, säger Filip Vujcic.

Kraftig ökning av konkurser

Forshedagruppen och Polardörren är inte ensamma om att ha det tufft. I januari gick 1 110 företag i konkurs. Det är en ökning med 57 procent jämfört med januari förra året. 

Även Unionen märker av de dåliga tiderna.

– 2020 begärde vi 72 företag i konkurs. Då var det covid och kris vilket ökade antalet konkursansökningar. Året efter var det 49 konkursansökningar och 2022 42. Förra året begärde vi 70 företag i konkurs. Då var inflationen och räntorna höga.

– Ytterligare en förklaring är att vi fick ny lagstiftning förra året som gör det svårare att få en rekonstruktion beviljad. Syftet är att hindra oseriösa företagare från att inleda en rekonstruktionsprocess.

Rätt att lämna om lönen uteblir

När en konkurs är beviljad är det konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin och länsstyrelsen som betalar ut pengar. Exakt hur lång tid det tar varierar, men det dröjer minst en månad.

En anställd har rätt att lämna jobbet direkt om lönen inte betalas ut, om det står klart att den uteblivna lönen inte beror på någon form av misstag.

Kollega var i kontakt med några av de anställda på Polardörren i början av mars. De vill inte vara med på någon intervju, men sa då att situationen var oförändrad.

SÅ GÖR DU OM DU INTE FÅR UT DIN LÖN

Kontakta din arbetsgivare och fråga varför lönen uteblivit. 

Om det inte handlar om administrativt strul kontaktar du Unionen för att få hjälp att driva in lönen.  

Unionen skickar då ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. 

Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. 

Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.