Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskriven med adhd blev uppsagd – stämmer techföretag

Otydliga roller och en rörig arbetsmiljö ledde till att mannen blev sjukskriven från techföretaget där han jobbade. Men i stället för att få hjälp att komma tillbaka till arbetsplatsen blev han uppsagd. Nu stämmer Unionenmedlemmen företaget för brott mot LAS och för diskriminering.
Linnea Andersson Publicerad
Till vänster en datorskärm ur fokus för att illustrera stress. Till höger interiör från en tingsrätt med lagbok och domarklubba.
Utvecklaren sades upp och nu stämmer han med hjälp av Unionen arbetsgivaren för flera brott mot lagen om anställningsskydd och brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/Jessica Gow/TT.

Mannen tog för några år sedan jobb som utvecklare på ett företag i techbranschen. Tack vare sin tidigare erfarenhet kom han snabbt in i jobbet och fick redan efter några månader erbjudande om att ta sig an rollen som teamledare.

Efter en tid upplevde han dock att rollerna på arbetsplatsen var otydliga och att hans team hade för hög arbetsbelastning. Han tog flera gånger upp den dåliga arbetsmiljön med sin chef och andra i ledningen som, enligt Unionen, inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen.

Blev sjukskriven

Både han själv och andra i gruppen började utveckla tydliga symptom på stress. Han blev till slut sjukskriven, men inte heller då fick han den hjälp han hade rätt till.

 I stället för att vidta åtgärder för att främja hans återgång till arbetsplatsen vidtog man åtgärder för att avsluta hans anställning. Arbetsgivaren skyller de problem som finns på arbetsplatsen på honom och det tycker jag är helt felaktigt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

Utöver att stämma för flera brott mot lagen om anställningsskydd, LAS, stäms arbetsgivaren även för brott mot diskrimineringslagen. Det eftersom medlemmen har adhd som räknas som en funktionsnedsättning och därmed är diskrimineringsgrundande – om det finns en koppling mellan bolagets agerande och funktionsnedsättningen.

Fler ärenden rör adhd

Enligt Elisabet Ohlsson får facket allt oftare ärenden som rör just adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

— Många som saknar diagnos är inte medvetna om att de problem man har kanske är kopplade till en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I takt med att fler genomgår en utredning får vi fler ärenden, säger hon.

För att underlätta för anställda, inte minst för dem med adhd, trycker Elisabet Ohlsson på vikten av ett bra arbetsmiljöarbete med tydliga strukturer och ramar och att man som arbetsgivare jobbar enligt föreskriften för Organisatorisk och social arbetsmiljö (se faktaruta).

— Det gynnar alla arbetstagare, såväl dem som har en funktionsnedsättning som dem som inte har det, att vi vet vad vi ska göra, vid vilken tidpunkt och på vilket sätt.

Utöver ersättning för utebliven lön, semesterersättning, övertidsersättning och bonus samt skadestånd vill Unionen att arbetsgivaren ska betala medlemmen diskrimineringsersättning på 120 000 kronor.

Kollega har sökt företaget som svarar att de inte kommenterar pågående personalärenden.

Diskrimineringslagen

I diskrimineringslagen finns sju diskrimeringsgrunder:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

OSA

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet. Föreskriften infördes 2016 och innehåller flera krav på vad arbetsgivare är skyldiga att göra för att förbättra arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.