Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskriven med adhd blev uppsagd – stämmer techföretag

Otydliga roller och en rörig arbetsmiljö ledde till att mannen blev sjukskriven från techföretaget där han jobbade. Men i stället för att få hjälp att komma tillbaka till arbetsplatsen blev han uppsagd. Nu stämmer Unionenmedlemmen företaget för brott mot LAS och för diskriminering.
Linnea Andersson Publicerad
Till vänster en datorskärm ur fokus för att illustrera stress. Till höger interiör från en tingsrätt med lagbok och domarklubba.
Utvecklaren sades upp och nu stämmer han med hjälp av Unionen arbetsgivaren för flera brott mot lagen om anställningsskydd och brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/Jessica Gow/TT.

Mannen tog för några år sedan jobb som utvecklare på ett företag i techbranschen. Tack vare sin tidigare erfarenhet kom han snabbt in i jobbet och fick redan efter några månader erbjudande om att ta sig an rollen som teamledare.

Efter en tid upplevde han dock att rollerna på arbetsplatsen var otydliga och att hans team hade för hög arbetsbelastning. Han tog flera gånger upp den dåliga arbetsmiljön med sin chef och andra i ledningen som, enligt Unionen, inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen.

Blev sjukskriven

Både han själv och andra i gruppen började utveckla tydliga symptom på stress. Han blev till slut sjukskriven, men inte heller då fick han den hjälp han hade rätt till.

 I stället för att vidta åtgärder för att främja hans återgång till arbetsplatsen vidtog man åtgärder för att avsluta hans anställning. Arbetsgivaren skyller de problem som finns på arbetsplatsen på honom och det tycker jag är helt felaktigt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

Utöver att stämma för flera brott mot lagen om anställningsskydd, LAS, stäms arbetsgivaren även för brott mot diskrimineringslagen. Det eftersom medlemmen har adhd som räknas som en funktionsnedsättning och därmed är diskrimineringsgrundande – om det finns en koppling mellan bolagets agerande och funktionsnedsättningen.

Fler ärenden rör adhd

Enligt Elisabet Ohlsson får facket allt oftare ärenden som rör just adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

— Många som saknar diagnos är inte medvetna om att de problem man har kanske är kopplade till en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I takt med att fler genomgår en utredning får vi fler ärenden, säger hon.

För att underlätta för anställda, inte minst för dem med adhd, trycker Elisabet Ohlsson på vikten av ett bra arbetsmiljöarbete med tydliga strukturer och ramar och att man som arbetsgivare jobbar enligt föreskriften för Organisatorisk och social arbetsmiljö (se faktaruta).

— Det gynnar alla arbetstagare, såväl dem som har en funktionsnedsättning som dem som inte har det, att vi vet vad vi ska göra, vid vilken tidpunkt och på vilket sätt.

Utöver ersättning för utebliven lön, semesterersättning, övertidsersättning och bonus samt skadestånd vill Unionen att arbetsgivaren ska betala medlemmen diskrimineringsersättning på 120 000 kronor.

Kollega har sökt företaget som svarar att de inte kommenterar pågående personalärenden.

Diskrimineringslagen

I diskrimineringslagen finns sju diskrimeringsgrunder:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

OSA

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet. Föreskriften infördes 2016 och innehåller flera krav på vad arbetsgivare är skyldiga att göra för att förbättra arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD

Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.