Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen läste allas e-post

När anställda på företaget i Småland tog emot mejl gick det samtidigt en dold kopia till vd:n. Ända tills en Unionenmedlem satte stopp för lagbrottet.
Johanna Rovira Publicerad
Allra säkrast är att aldrig använda jobbdatorn för privata ärenden. Även om det finns ett regelverk för vad arbetsgivaren får göra. Illustration: Mattias Käll

Europadomstolen har i en dom slagit fast att staten är skyldig att skydda arbetstagarnas personliga integritet. Enligt LO-TCO rättsskydd innebär domen att det som huvudregel inte är okej för arbetsgivare att läsa personalens mejl utan att det finns en tydlig policy som säger att det kommer att ske. I praktiken har det sett annorlunda ut.

– Det är tillåtet att gå in i mejlen när det finns misstankar om att någon sprider företagshemligheter, sa Anders Nordström, arbetsrättsadvokat, vid ett seminarium när en panel med experter från både arbetsgivarhåll och fack försökte bena ut mejlfrågan.

En vd för ett företag i Småland måste ha haft väldigt mycket misstankar om läckande företagshemligheter för han såg till att få dolda kopior på samtliga mejl som skickades till de anställda. Avsändarna, och troligtvis inte alla anställda, hade ingen aning om att vd:n läste deras mejlkonversationer. Men en IT-anställd reagerade så småningom på kopiorna och satte på eget bevåg stopp för dem.

Under mina 13 år som ombudsman har jag aldrig varit med om något liknande

– Vår medlem menade att det inte var lagligt och ville inte vara delaktig i olaglig mejlövervakning. Han ville också få till en IT-policy där det tydligt skulle framgå vad som gällde, berättar Ted Pellikaan, ombudsman på Unionen och den som företrädde medlemmen när det blev diskussion om kopiorna.

Arbetsgivaren kontrade då med att det fanns en policy om att man inte fick skicka privata mejl till och från företaget och ansåg att det i och med den skrivningen var tillåtet för honom att läsa allas mejl. Han krävde för övrigt också att få kopior på den mejlkonversation han gått miste om under det år då tvisten om hans rätt att läsa mejlen pågick.

– Medlemmen var skeptisk till detta och kände sig övervakad. Enligt Unionens jurister hade arbetsgivaren inte rätt att kolla mejl retroaktivt. Och för att en policy ska gälla ska den vara skriftlig och inte särbehandla någon, säger Ted Pellikaan.

– Dessutom ska arbetsgivaren sluta läsa om han ser att det är mejl av privat karaktär. Den här arbetsgivaren erkände att han läst sådana mejl.

Numera finns det en skriftlig policy på företaget – och medlemmen som blåste i visselpipan betraktar det som en seger att företaget fick rätta sig efter reglerna och att det över huvud taget blev en policy. Vd:n fortsätter dock att läsa mejlen – med den skillnaden att alla nu är medvetna om det.

– Jag fattar inte hur han ens har tid! Under mina 13 år som ombudsman har jag aldrig varit med om något liknande – det är en sak att kolla mejlen om någon misskött sig eller om det finns legitima skäl. Men man ska kunna känna sig trygg på jobbet, och det skapar ju inget bra arbetsklimat om man känner sig övervakad, säger Ted Pellikaan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek