Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen läste allas e-post

När anställda på företaget i Småland tog emot mejl gick det samtidigt en dold kopia till vd:n. Ända tills en Unionenmedlem satte stopp för lagbrottet.
Johanna Rovira Publicerad
Allra säkrast är att aldrig använda jobbdatorn för privata ärenden. Även om det finns ett regelverk för vad arbetsgivaren får göra. Illustration: Mattias Käll

Europadomstolen har i en dom slagit fast att staten är skyldig att skydda arbetstagarnas personliga integritet. Enligt LO-TCO rättsskydd innebär domen att det som huvudregel inte är okej för arbetsgivare att läsa personalens mejl utan att det finns en tydlig policy som säger att det kommer att ske. I praktiken har det sett annorlunda ut.

– Det är tillåtet att gå in i mejlen när det finns misstankar om att någon sprider företagshemligheter, sa Anders Nordström, arbetsrättsadvokat, vid ett seminarium när en panel med experter från både arbetsgivarhåll och fack försökte bena ut mejlfrågan.

En vd för ett företag i Småland måste ha haft väldigt mycket misstankar om läckande företagshemligheter för han såg till att få dolda kopior på samtliga mejl som skickades till de anställda. Avsändarna, och troligtvis inte alla anställda, hade ingen aning om att vd:n läste deras mejlkonversationer. Men en IT-anställd reagerade så småningom på kopiorna och satte på eget bevåg stopp för dem.

Under mina 13 år som ombudsman har jag aldrig varit med om något liknande

– Vår medlem menade att det inte var lagligt och ville inte vara delaktig i olaglig mejlövervakning. Han ville också få till en IT-policy där det tydligt skulle framgå vad som gällde, berättar Ted Pellikaan, ombudsman på Unionen och den som företrädde medlemmen när det blev diskussion om kopiorna.

Arbetsgivaren kontrade då med att det fanns en policy om att man inte fick skicka privata mejl till och från företaget och ansåg att det i och med den skrivningen var tillåtet för honom att läsa allas mejl. Han krävde för övrigt också att få kopior på den mejlkonversation han gått miste om under det år då tvisten om hans rätt att läsa mejlen pågick.

– Medlemmen var skeptisk till detta och kände sig övervakad. Enligt Unionens jurister hade arbetsgivaren inte rätt att kolla mejl retroaktivt. Och för att en policy ska gälla ska den vara skriftlig och inte särbehandla någon, säger Ted Pellikaan.

– Dessutom ska arbetsgivaren sluta läsa om han ser att det är mejl av privat karaktär. Den här arbetsgivaren erkände att han läst sådana mejl.

Numera finns det en skriftlig policy på företaget – och medlemmen som blåste i visselpipan betraktar det som en seger att företaget fick rätta sig efter reglerna och att det över huvud taget blev en policy. Vd:n fortsätter dock att läsa mejlen – med den skillnaden att alla nu är medvetna om det.

– Jag fattar inte hur han ens har tid! Under mina 13 år som ombudsman har jag aldrig varit med om något liknande – det är en sak att kolla mejlen om någon misskött sig eller om det finns legitima skäl. Men man ska kunna känna sig trygg på jobbet, och det skapar ju inget bra arbetsklimat om man känner sig övervakad, säger Ted Pellikaan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.