Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen läste allas e-post

När anställda på företaget i Småland tog emot mejl gick det samtidigt en dold kopia till vd:n. Ända tills en Unionenmedlem satte stopp för lagbrottet.
Johanna Rovira Publicerad 29 oktober 2019, kl 15:28
Allra säkrast är att aldrig använda jobbdatorn för privata ärenden. Även om det finns ett regelverk för vad arbetsgivaren får göra. Illustration: Mattias Käll

Europadomstolen har i en dom slagit fast att staten är skyldig att skydda arbetstagarnas personliga integritet. Enligt LO-TCO rättsskydd innebär domen att det som huvudregel inte är okej för arbetsgivare att läsa personalens mejl utan att det finns en tydlig policy som säger att det kommer att ske. I praktiken har det sett annorlunda ut.

– Det är tillåtet att gå in i mejlen när det finns misstankar om att någon sprider företagshemligheter, sa Anders Nordström, arbetsrättsadvokat, vid ett seminarium när en panel med experter från både arbetsgivarhåll och fack försökte bena ut mejlfrågan.

En vd för ett företag i Småland måste ha haft väldigt mycket misstankar om läckande företagshemligheter för han såg till att få dolda kopior på samtliga mejl som skickades till de anställda. Avsändarna, och troligtvis inte alla anställda, hade ingen aning om att vd:n läste deras mejlkonversationer. Men en IT-anställd reagerade så småningom på kopiorna och satte på eget bevåg stopp för dem.

Under mina 13 år som ombudsman har jag aldrig varit med om något liknande

– Vår medlem menade att det inte var lagligt och ville inte vara delaktig i olaglig mejlövervakning. Han ville också få till en IT-policy där det tydligt skulle framgå vad som gällde, berättar Ted Pellikaan, ombudsman på Unionen och den som företrädde medlemmen när det blev diskussion om kopiorna.

Arbetsgivaren kontrade då med att det fanns en policy om att man inte fick skicka privata mejl till och från företaget och ansåg att det i och med den skrivningen var tillåtet för honom att läsa allas mejl. Han krävde för övrigt också att få kopior på den mejlkonversation han gått miste om under det år då tvisten om hans rätt att läsa mejlen pågick.

– Medlemmen var skeptisk till detta och kände sig övervakad. Enligt Unionens jurister hade arbetsgivaren inte rätt att kolla mejl retroaktivt. Och för att en policy ska gälla ska den vara skriftlig och inte särbehandla någon, säger Ted Pellikaan.

– Dessutom ska arbetsgivaren sluta läsa om han ser att det är mejl av privat karaktär. Den här arbetsgivaren erkände att han läst sådana mejl.

Numera finns det en skriftlig policy på företaget – och medlemmen som blåste i visselpipan betraktar det som en seger att företaget fick rätta sig efter reglerna och att det över huvud taget blev en policy. Vd:n fortsätter dock att läsa mejlen – med den skillnaden att alla nu är medvetna om det.

– Jag fattar inte hur han ens har tid! Under mina 13 år som ombudsman har jag aldrig varit med om något liknande – det är en sak att kolla mejlen om någon misskött sig eller om det finns legitima skäl. Men man ska kunna känna sig trygg på jobbet, och det skapar ju inget bra arbetsklimat om man känner sig övervakad, säger Ted Pellikaan.

Arbetsmiljö

”Att jobba hjälper mig att behålla en vardag”

Alla sitter vi i dödens väntrum. Men några har fått en kölapp med lägre nummer. En av dem är Johan Lif, som levt med en hjärntumör i drygt ett år. Trots det har han fortsatt att jobba för att behålla vardag och rutiner.
Lina Björk Publicerad 8 april 2024, kl 06:01
Johan Lif
Att jobba deltid hjälper Johan Lif att behålla känslan av rutiner och en vardag. Foto: Staffan Claesson

Det började efter sommaren 2022. Johan Lif fick svårare att läsa. Han klarade några rader men sedan blev bokstäverna suddiga och bröts av på mitten. Blicken fick inte fäste, halkade över raderna som en dålig skidåkare. 

Jag behöver läsglasögon, tänkte Johan och köpte ett par. Men bokstäverna fortsatte att bråka och han besökte en optiker. ”Du har vanligt ålderseende”, sa optikern och rekommenderade honom att be sin arbetsgivare om att få terminalglasögon.

Sedan kom huvudvärken. Kraftfull och strålande längst tinningarna. Inte helt ovanligt när man skaffar glasögon tänkte Johan och härdade ut. Till nyårsdagen, då smärtorna var för stora och han åkte akut till Västerås sjukhus. Efter en röntgen konstaterades en svullnad i vänstra delen av hjärnan. Läkarens dom var misstänkt tumör och den såg inte snäll ut.

Den medicinska benämningen är glioblastom. En aggressiv och obotlig hjärntumör, men som går att leva med. Just nu genomgår Johan Lif inga behandlingar – han räknas till den palliativa vården, alltså vård i livets slutskede, trots att man efter en operation fick bort alla synliga delar av tumören och han svarade bra på strålning och cellgifter.

– Om den inte upptäckts så hade jag varit död nu. Tyvärr är återväxt vanlig och därför räknas den som obotlig, säger Johan Lif. 

Det gjorde mig inte gott att vara sjukskriven på heltid

Direkt efter operation på Akademiska sjukhuset i januari var Johan Lif sjukskriven på heltid. Men något skavde. Han befann sig i ett mellanläge där det fanns en dödlig diagnos, men kände sig ändå inte särskilt sjuk. Beslutet blev därför att börja jobba deltid. Först 25 procent, sedan halvtid.

– Det gjorde mig inte gott att vara sjukskriven på heltid. När jag gick på strålning fanns en känsla av att göra något meningsfullt varje dag. Men när den behandlingsrutinen tog slut var jag i ett limbo, färdigbehandlad men utan riktning och mål.

Jobbet som arbetsrättsspecialist på batteritillverkaren Northvolt Labs i Västerås blev ett sätt att ta tillbaka vardagen. Här finns rutiner, arbetsuppgifter och struktur. Arbetsuppgifterna är inte desamma som innan beskedet, men de är meningsfulla och han fyller sina dagar med sysslor.

– Det finns två ytterligheter av personer. Den ena som tar ett dåligt besked och begraver sig med det. Den andra som omvärderar sitt liv och ser en högre mening med allt som händer. Jag tror på att hålla en rimlig kurs i mitten. Med det sagt så pendlar även jag mellan de båda ibland. Men jobbet hjälper mig att behålla någon slags normalitet.

Några dagar i veckan reser han till kontoret. Resten av tiden jobbar han hemifrån. Han har valt att vara öppen med sin diagnos både med chefer och kollegor. Och reaktionerna har överraskat honom.

– Jag förvånas över att folk är rätt osentimentala. Och många öppnar upp om sina egna erfarenheter av svåra händelser. Det har varit fint.

En utmaning har varit att påminna vänner, bekanta och kollegor om att han fortfarande inte är frisk, trots att han är färdigbehandlad och varken ser eller känner sig särskilt sjuk. Orken tryter ibland och han är mer sårbar för stress. Var tredje månad röntgas hans hjärna för att se om tumören har växt. Inför de beskeden försöker han att koppla bort alla katastroftankar.

– Om man genomgått en behandling så minskar oftast oron ju längre tiden går. Så är det inte för mig. Snarare tilltar oron med tiden, eftersom tankar kring återväxt finns med hela tiden. Men jag försöker att vara snäll mot mig själv. Det är okej att ha stunder där det känns tufft.

Jag förvånas över att folk är rätt osentimentala

Johan och hans chef på Northvolt Labs i Västerås har en öppen dialog och planerar veckorna utifrån läge och ork. Han tror att alla arbetsplatser kan vara en friskfaktor för den som fått ett sjukdomsbesked. Om den som är sjuk är villig att kommunicera.

– Det är en vinst för både arbetsplats och medarbetare. Min arbetsgivare är glad att jag kan utföra så mycket jobb som jag orkar. Och jag får möjlighet att göra meningsfulla saker och skapa rutiner och ramar kring mina dagar. 

Prognosen är dyster. Hjärntumörer har fyra nivåer, där ett är den minst snabbväxande och fyra är den mest aggressiva. Johan Lif har en fyra. Ungefär fem procent av dem som drabbas av glioblastom lever längre än fem år. Men det finns också exempel på människor som levt många år efter att diagnos ställts.

Själv vågar han planera en sommar till. En födelsedag till för barnen. Han återkommer till ett citat av den amerikanska poeten Charles Bukowski: ”You can't beat death but you can beat death in life”.

Vad betyder det?

– Att inte låta livet bara handla om döden, utan om allt annat som är just frånvaron av död. Om det blir begripligt. 

Deltidssjukskrivning

  • Du kan vara sjukskriven på deltid och arbeta övrig tid. I regel ska du då jobba varje dag genom att minska din arbetsdag med den procentsats du är sjukskriven.
  • Det finns också en möjlighet att fördela arbetstiden på annat sätt. Det är du och din arbetsgivare som gemensamt kommer fram till hur ni gör.
  • Sjukpenning kan ges för frånvaro på en fjärdedel, halv, tre fjärdedels eller hel sjukfrånvaro, beroende på arbetsförmågan. Det innebär att man enbart kan vara deltidssjukskriven på vissa fasta nivåer: 25 procent, 50 procent eller 75 procent.