Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hur privat är min jobbmobil?

Undrar du över hur privata dina meddelanden och foton på jobbdatorn och mobilen egentligen är? Det kan din arbetsgivare också vara osäker på. Se därför till att tydligt skilja på det som tillhör jobbet från det som tillhör ditt privatliv.
Anita Täpp Publicerad
Mobiltelefon med kedja och lås på.
Foto: Daniel Krasoń/Colourbox.com

Många av oss får använda jobbets dator och mobil även för privat bruk. Och visst kan det kännas generöst och vara enkelt. Men då ska man också vara medveten om att det ger en nyfiken arbetsgivare stora möjligheter.

När arbetsgivare hör av sig till Datainspektionen med frågor blir det ofta uppenbart att det råder en stor okunnighet om vad som gäller. Arbetsgivare kan tycka att det är självklart att de ska få kontrollera hur anställda använder företagets IT-utrustning, även på ett otillåtet sätt.

Enligt lagen måste arbetsgivaren normalt göra skillnad på det som är privat och det som är arbetsrelaterat. Det innebär att man exempelvis inte får ta del av det som står i privat e-post eller i privata chattar och sms. Undantaget är om det finns en allvarlig misstanke om att en anställd gör något illojalt mot företaget eller ägnar sig åt något brottsligt.

– Det är viktigt att arbetsgivaren sätter upp ramar och regler för hur utrustningen får användas och då också informerar om hur kontroller eventuellt kan ske och i så fall i vilket syfte. Så att alla anställda verkligen vet vad som gäller, säger Camilla Sparr, jurist på Datainspektionen.

– Ska det genomföras kontroller, som då blir en form av övervakning, måste det också vara proportionerligt i förhållande till integritetsintrånget. Man får alltså inte göra mer ingripande kontroller än vad som är nödvändigt för att uppfylla syftet.

Om arbetsgivaren exempelvis vill kontrollera att det inte förekommer någon brottslig aktivitet på de anställdas datorer så är det sannolikt inte proportionerligt att gå in och läsa deras privata messengerkonversationer, påpekar Camilla Sparr.

– Normalt har man alltså inte rätt att ta del av något som är privat eftersom det kan vara väldigt känsligt. Det kan finnas uppgifter om den anställdes hälsa, en anhörigs hälsa, om man är med i ett fackförbund eller liknande. Arbetsgivare tar en stor risk om man gör ingripande kontroller eftersom det är förbjudet att komma över sådant som enligt lagen räknas som känslig information.

Är det inte ganska enkelt för en arbetsgivare att plöja igenom allt som finns på anställdas datorer och mobiler utan att man märker det?
– Jo, det vanliga är kanske att man får veta att kontrollen har skett därför att man har blivit konfronterad med någonting, säger Camilla Sparr.

– Men enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att informera om eventuella kontroller i en policy eller på annat sätt.

Räcker det med en policy?
– Många arbetsgivare tror att det är tillräckligt, eller att man har riktlinjer som kommer ut på annat sätt, som på intranätet eller ett personalmöte. Men då måste man också se till att informationen verkligen har gått fram till alla anställda, att alla vet vad som gäller, vad man har att förhålla sig till och på vilket sätt man kan övervakas.

Kan det vara viktigt vid en rättslig tvist? Att arbetsgivaren då måste bevisa att den här informationen har gått fram till var och en?
– Det kan det vara.

– Men alla arbetsgivare är inte så tydliga med vad som gäller på arbetsplatsen. Om man är på en sådan arbetsplats tycker jag man ska vända till sig till sin arbetsgivare för att få det klarlagt. Det ligger ju i båda parters intresse att man vet vad som förväntas av en, som hur man får använda sin e-post exempelvis. Att det finns tydliga instruktioner om det.

Vem hjälper en om man upptäcker att arbetsgivaren har varit inne och kollat i ens privata dokument och foton?
– I första hand ska man vända sig till facket. Ofta kontaktar fackförbunden i sin tur oss för att få juridisk vägledning. Man kan också skicka in klagomål till oss på Datainspektionen. Då gör vi en bedömning om vi behöver inleda tillsyn.

Ett råd Camilla Sparr ger är att man placerar det som man vill ska fortsätta vara privat i en mapp märkt ”Privat”.

– Då minskar risken för att arbetsgivare kommer över sådant som är privat och känsligt vid en kontroll. Det blir svårare att hävda att det har skett av misstag.

Ett annat tips kan vara att ordna med en privat molntjänst, med en egen kod, där man placerar privata dokument och foton. Är molntjänsten ett verktyg som arbetsgivaren tillhandahåller kan dock arbetsgivaren ha möjlighet att kontrollera vad som finns där, precis som i andra system på arbetsplatsen.

Tycker du att man ska tänka sig för innan man använder sin arbetsgivares IT-utrustning för privat bruk och i stället ha så mycket som möjligt på sin privata mobil och dator?
– Det är svårt att säga. Men man bör vara försiktig med att ha känslig information där som egentligen inte tillhör en själv, utan någon annan.

Till skydd för vårt privatliv

Övervakningen av anställda är reglerat i PuL, personuppgiftslagen. Den bygger bland annat på Europakonventionen enligt vilken ”Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv-, sitt hem och sin korrespondens”.

2018 ersätts PuL av en ny dataskyddsförordning, förkortad GDPR. Det innebär inga större förändringar på det här området. En är dock att arbetsgivare som gör sig skyldiga till en felaktig övervakning riskerar kännbara sanktionsavgifter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen