Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hur privat är min jobbmobil?

Undrar du över hur privata dina meddelanden och foton på jobbdatorn och mobilen egentligen är? Det kan din arbetsgivare också vara osäker på. Se därför till att tydligt skilja på det som tillhör jobbet från det som tillhör ditt privatliv.
Anita Täpp Publicerad 5 december 2017, kl 16:30
Mobiltelefon med kedja och lås på.
Foto: Daniel Krasoń/Colourbox.com

Många av oss får använda jobbets dator och mobil även för privat bruk. Och visst kan det kännas generöst och vara enkelt. Men då ska man också vara medveten om att det ger en nyfiken arbetsgivare stora möjligheter.

När arbetsgivare hör av sig till Datainspektionen med frågor blir det ofta uppenbart att det råder en stor okunnighet om vad som gäller. Arbetsgivare kan tycka att det är självklart att de ska få kontrollera hur anställda använder företagets IT-utrustning, även på ett otillåtet sätt.

Enligt lagen måste arbetsgivaren normalt göra skillnad på det som är privat och det som är arbetsrelaterat. Det innebär att man exempelvis inte får ta del av det som står i privat e-post eller i privata chattar och sms. Undantaget är om det finns en allvarlig misstanke om att en anställd gör något illojalt mot företaget eller ägnar sig åt något brottsligt.

– Det är viktigt att arbetsgivaren sätter upp ramar och regler för hur utrustningen får användas och då också informerar om hur kontroller eventuellt kan ske och i så fall i vilket syfte. Så att alla anställda verkligen vet vad som gäller, säger Camilla Sparr, jurist på Datainspektionen.

– Ska det genomföras kontroller, som då blir en form av övervakning, måste det också vara proportionerligt i förhållande till integritetsintrånget. Man får alltså inte göra mer ingripande kontroller än vad som är nödvändigt för att uppfylla syftet.

Om arbetsgivaren exempelvis vill kontrollera att det inte förekommer någon brottslig aktivitet på de anställdas datorer så är det sannolikt inte proportionerligt att gå in och läsa deras privata messengerkonversationer, påpekar Camilla Sparr.

– Normalt har man alltså inte rätt att ta del av något som är privat eftersom det kan vara väldigt känsligt. Det kan finnas uppgifter om den anställdes hälsa, en anhörigs hälsa, om man är med i ett fackförbund eller liknande. Arbetsgivare tar en stor risk om man gör ingripande kontroller eftersom det är förbjudet att komma över sådant som enligt lagen räknas som känslig information.

Är det inte ganska enkelt för en arbetsgivare att plöja igenom allt som finns på anställdas datorer och mobiler utan att man märker det?
– Jo, det vanliga är kanske att man får veta att kontrollen har skett därför att man har blivit konfronterad med någonting, säger Camilla Sparr.

– Men enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att informera om eventuella kontroller i en policy eller på annat sätt.

Räcker det med en policy?
– Många arbetsgivare tror att det är tillräckligt, eller att man har riktlinjer som kommer ut på annat sätt, som på intranätet eller ett personalmöte. Men då måste man också se till att informationen verkligen har gått fram till alla anställda, att alla vet vad som gäller, vad man har att förhålla sig till och på vilket sätt man kan övervakas.

Kan det vara viktigt vid en rättslig tvist? Att arbetsgivaren då måste bevisa att den här informationen har gått fram till var och en?
– Det kan det vara.

– Men alla arbetsgivare är inte så tydliga med vad som gäller på arbetsplatsen. Om man är på en sådan arbetsplats tycker jag man ska vända till sig till sin arbetsgivare för att få det klarlagt. Det ligger ju i båda parters intresse att man vet vad som förväntas av en, som hur man får använda sin e-post exempelvis. Att det finns tydliga instruktioner om det.

Vem hjälper en om man upptäcker att arbetsgivaren har varit inne och kollat i ens privata dokument och foton?
– I första hand ska man vända sig till facket. Ofta kontaktar fackförbunden i sin tur oss för att få juridisk vägledning. Man kan också skicka in klagomål till oss på Datainspektionen. Då gör vi en bedömning om vi behöver inleda tillsyn.

Ett råd Camilla Sparr ger är att man placerar det som man vill ska fortsätta vara privat i en mapp märkt ”Privat”.

– Då minskar risken för att arbetsgivare kommer över sådant som är privat och känsligt vid en kontroll. Det blir svårare att hävda att det har skett av misstag.

Ett annat tips kan vara att ordna med en privat molntjänst, med en egen kod, där man placerar privata dokument och foton. Är molntjänsten ett verktyg som arbetsgivaren tillhandahåller kan dock arbetsgivaren ha möjlighet att kontrollera vad som finns där, precis som i andra system på arbetsplatsen.

Tycker du att man ska tänka sig för innan man använder sin arbetsgivares IT-utrustning för privat bruk och i stället ha så mycket som möjligt på sin privata mobil och dator?
– Det är svårt att säga. Men man bör vara försiktig med att ha känslig information där som egentligen inte tillhör en själv, utan någon annan.

Till skydd för vårt privatliv

Övervakningen av anställda är reglerat i PuL, personuppgiftslagen. Den bygger bland annat på Europakonventionen enligt vilken ”Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv-, sitt hem och sin korrespondens”.

2018 ersätts PuL av en ny dataskyddsförordning, förkortad GDPR. Det innebär inga större förändringar på det här området. En är dock att arbetsgivare som gör sig skyldiga till en felaktig övervakning riskerar kännbara sanktionsavgifter.

Arbetsrätt

Apotea stäms av Unionen

Två chefer på nätapoteket Apotea trängde sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Ett brott mot förtroendemannalagen, anser förbundet som stämt bolaget i Arbetsdomstolen på sammanlagt 125 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad 1 december 2023, kl 12:27
Unionens fasad och en anställd på Apotea som packar lådor.
Två chefer på nätapoteket Apotea trängde sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Foto: Anders Wiklund/TT/Fredrik Sandberg/TT.

Under hela 2022 var arbetssituationen pressad på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva. För att komma till rätsida med problemen försökte arbetsmiljöombuden få till ett möte med arbetsgivaren men fick ingen respons på sin förfrågan. Den 20 januari i år valde en av de förtroendevalda i stället att kalla till ett möte med Unionens medlemmar för att diskutera arbetsmiljön.

När mötet skulle inledas satt det en representant från HR-avdelningen i sammanträdesrummet och tio minuter senare anlände även chefen för kundservice. Detta trots att arbetsmiljöombudet tidigare deklarerat för chefen att det rörde sig om ett möte enbart för Unionens medlemmar. Och att hon hade stämt av upplägget med sin teamledare.
Kundservicechefen ifrågasatte arbetsmiljöombudets rätt att ha möten utan någon representant från arbetsgivaren närvarande och det uppstod en längre diskussion. När bolagets båda representanterna till slut lämnat lokalen återstod inte många minuter av mötestiden.

− Det var en ansträngd stämning på mötet där chefen ifrågasatte min roll och mitt mandat, medarbetarna blev väldigt besvärade av situationen. Vi var helt slut efteråt, luften gick ur oss, berättar arbetsmiljöombudet för Kollega.
 

Intrång i möte

Unionen anser att arbetsgivaren på detta sätt gjort intrång i ett möte för förbudets medlemmar och därmed röjt deras fackliga medlemskap. Unionen har nu stämt Apotea i Arbetsdomstolen för brott mot förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd.

Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som driver ärendet, ser allvarligt på det som inträffade.

− Apotea hindrade arbetsmiljöombudet från att träffa några anställda och diskutera deras arbetsmiljö. Det är av central betydelse att anställda kan träffa sina arbetsmiljöombud utan att arbetsgivaren är närvarande, annars är det svårt att våga prata fritt om hur det är på arbetsplatsen, säger hon.

Hur ser Unionen på Apoteas inställning gentemot förtroendevalda?

− Vi ser allvarligt på att arbetsmiljöombudet hindrades från att utföra sitt fackliga arbete. För att kunna företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, behöver ombuden kunna prata enskilt med dem som berörs, säger Elisabet Ohlsson.

Fackligt arbete begränsas

Enligt arbetsmiljöombudet, som har bett om att få vara anonym, har det fackliga arbetet på Apotea påverkats av det som skedde på mötet.

Det har blivit mycket svårare. Vi känner oss väldigt begränsade i våra roller och det är mycket som styrs efter arbetsgivarens pipa. Fackklubben håller medlemsmöten men vi har inte kunnat kalla till möten som gäller arbetsmiljöfrågor, säger hon.

Tror du att den juridiska processen kan komma att ligga dig i fatet?

Det känns så onödigt att det ska behöva gå så här långt innan vi förhoppningsvis kan börja samverka bättre med varandra. Jag hoppas att arbetsgivaren har en förståelse för mitt agerande och att jag gjort det för att jag värnar om medarbetarnas hälsa, vilket också är min roll som arbetsmiljöombud.

I stämningsansökan konstaterar Unionen att det inträffade inte rör sig om ett enstaka misstag utan snarare är ett uttryck för bolagets uppfattning. Förbundet hänvisar till ett protokoll från Apoteas arbetsmiljökommitté som slår fast att arbetsmiljöombudens möten ske ”i samverkan med arbetsgivaren och egna möten kommer inte att tillåtas”.

Apotea: "Ingen ambition att hindra mötet"

Unionens stämningsansökan kom som en stor överraskning för ledningen på nätapoteket.

Stefan Eriksson Foto: Apotea

− Givet det som skett är vi väldigt förvånade över att Unionen går vidare till Arbetsdomstolen, säger Stefan Eriksson, vice vd på Apotea.

Enligt företaget fick ledningen information om att förtroendevalda skulle hålla ett möte med personalen i Morgongåva under arbetstid.

− Vi visste inte vad det var för möte, det var inte godkänt av arbetsgivaren. Eftersom personalen försvann från sitt arbete är det inte så märkligt att en chef gick dit för att informera sig om vad det var för möte. När det stod klart att det var ett fackligt möte så lämnade man omedelbart och mötet fortsatte efteråt. Apotea hade självklart ingen ambition att hindra mötet, säger Stefan Eriksson.

Både de lokala och de centrala förhandlingarna med Unionen slutade i oenighet. Men enligt Apoteas vice vd har man sträckt ut handen för att lösa tvisten med facket.

− Vi tycker att det är så viktigt med arbetsmiljöarbetet att vi under den centrala förhandlingen erbjöd alla medlemmar i Unionen ytterligare en halvtimme med facklig tid men det valde förbundet att avstå från, säger han.

Apotea har inte tagit del av Unionens stämningsansökan till Arbetsdomstolen och vill läsa den innan man ger ytterligare kommentarer.
− Det är kanske ett missförstånd som ligger bakom och därför är det förvånande att det här inte har gått att lösa, säger Stefan Eriksson.