Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hur privat är min jobbmobil?

Undrar du över hur privata dina meddelanden och foton på jobbdatorn och mobilen egentligen är? Det kan din arbetsgivare också vara osäker på. Se därför till att tydligt skilja på det som tillhör jobbet från det som tillhör ditt privatliv.
Anita Täpp Publicerad 5 december 2017, kl 16:30
Mobiltelefon med kedja och lås på.
Foto: Daniel Krasoń/Colourbox.com

Många av oss får använda jobbets dator och mobil även för privat bruk. Och visst kan det kännas generöst och vara enkelt. Men då ska man också vara medveten om att det ger en nyfiken arbetsgivare stora möjligheter.

När arbetsgivare hör av sig till Datainspektionen med frågor blir det ofta uppenbart att det råder en stor okunnighet om vad som gäller. Arbetsgivare kan tycka att det är självklart att de ska få kontrollera hur anställda använder företagets IT-utrustning, även på ett otillåtet sätt.

Enligt lagen måste arbetsgivaren normalt göra skillnad på det som är privat och det som är arbetsrelaterat. Det innebär att man exempelvis inte får ta del av det som står i privat e-post eller i privata chattar och sms. Undantaget är om det finns en allvarlig misstanke om att en anställd gör något illojalt mot företaget eller ägnar sig åt något brottsligt.

– Det är viktigt att arbetsgivaren sätter upp ramar och regler för hur utrustningen får användas och då också informerar om hur kontroller eventuellt kan ske och i så fall i vilket syfte. Så att alla anställda verkligen vet vad som gäller, säger Camilla Sparr, jurist på Datainspektionen.

– Ska det genomföras kontroller, som då blir en form av övervakning, måste det också vara proportionerligt i förhållande till integritetsintrånget. Man får alltså inte göra mer ingripande kontroller än vad som är nödvändigt för att uppfylla syftet.

Om arbetsgivaren exempelvis vill kontrollera att det inte förekommer någon brottslig aktivitet på de anställdas datorer så är det sannolikt inte proportionerligt att gå in och läsa deras privata messengerkonversationer, påpekar Camilla Sparr.

– Normalt har man alltså inte rätt att ta del av något som är privat eftersom det kan vara väldigt känsligt. Det kan finnas uppgifter om den anställdes hälsa, en anhörigs hälsa, om man är med i ett fackförbund eller liknande. Arbetsgivare tar en stor risk om man gör ingripande kontroller eftersom det är förbjudet att komma över sådant som enligt lagen räknas som känslig information.

Är det inte ganska enkelt för en arbetsgivare att plöja igenom allt som finns på anställdas datorer och mobiler utan att man märker det?
– Jo, det vanliga är kanske att man får veta att kontrollen har skett därför att man har blivit konfronterad med någonting, säger Camilla Sparr.

– Men enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att informera om eventuella kontroller i en policy eller på annat sätt.

Räcker det med en policy?
– Många arbetsgivare tror att det är tillräckligt, eller att man har riktlinjer som kommer ut på annat sätt, som på intranätet eller ett personalmöte. Men då måste man också se till att informationen verkligen har gått fram till alla anställda, att alla vet vad som gäller, vad man har att förhålla sig till och på vilket sätt man kan övervakas.

Kan det vara viktigt vid en rättslig tvist? Att arbetsgivaren då måste bevisa att den här informationen har gått fram till var och en?
– Det kan det vara.

– Men alla arbetsgivare är inte så tydliga med vad som gäller på arbetsplatsen. Om man är på en sådan arbetsplats tycker jag man ska vända till sig till sin arbetsgivare för att få det klarlagt. Det ligger ju i båda parters intresse att man vet vad som förväntas av en, som hur man får använda sin e-post exempelvis. Att det finns tydliga instruktioner om det.

Vem hjälper en om man upptäcker att arbetsgivaren har varit inne och kollat i ens privata dokument och foton?
– I första hand ska man vända sig till facket. Ofta kontaktar fackförbunden i sin tur oss för att få juridisk vägledning. Man kan också skicka in klagomål till oss på Datainspektionen. Då gör vi en bedömning om vi behöver inleda tillsyn.

Ett råd Camilla Sparr ger är att man placerar det som man vill ska fortsätta vara privat i en mapp märkt ”Privat”.

– Då minskar risken för att arbetsgivare kommer över sådant som är privat och känsligt vid en kontroll. Det blir svårare att hävda att det har skett av misstag.

Ett annat tips kan vara att ordna med en privat molntjänst, med en egen kod, där man placerar privata dokument och foton. Är molntjänsten ett verktyg som arbetsgivaren tillhandahåller kan dock arbetsgivaren ha möjlighet att kontrollera vad som finns där, precis som i andra system på arbetsplatsen.

Tycker du att man ska tänka sig för innan man använder sin arbetsgivares IT-utrustning för privat bruk och i stället ha så mycket som möjligt på sin privata mobil och dator?
– Det är svårt att säga. Men man bör vara försiktig med att ha känslig information där som egentligen inte tillhör en själv, utan någon annan.

Till skydd för vårt privatliv

Övervakningen av anställda är reglerat i PuL, personuppgiftslagen. Den bygger bland annat på Europakonventionen enligt vilken ”Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv-, sitt hem och sin korrespondens”.

2018 ersätts PuL av en ny dataskyddsförordning, förkortad GDPR. Det innebär inga större förändringar på det här området. En är dock att arbetsgivare som gör sig skyldiga till en felaktig övervakning riskerar kännbara sanktionsavgifter.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Lag ska ge trygga konsulter – kan få motsatt effekt

Den som har varit uthyrd i två år ska få anställning hos kunden – eller två månadslöner. Men risken är att kundföretagen avslutar uppdragen innan två år har gått.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2024, kl 13:08
Bemanningsanställda får starkare skydd: Efter 24 månader hos samma kund ska anställning eller kompensation ges. Kritiker varnar för att företag kan avsluta uppdrag tidigare.
Nya regler för bemanningsanställda. Efter två år hos samma kund ska anställning eller två månadslöner erbjudas. Men många företag avslutar uppdrag innan tidsgränsen. Foto: Colourbox.

Att vara bemanningsanställd kan vara osäkrare än att ha en vanlig anställning. Den 1 oktober 2022 ändrades därför reglerna i uthyrningslagen. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation.

Ändringarna var en del i det las-paket som flera fackförbund och arbetsgivare kom överens om 2020. Tanken var att reglerna skulle skydda bemanningsanställda. 

Nu har det gått 24 månader sedan lagen ändrades. Det innebär att de nya reglerna nu träder i kraft. Men det är fortsatt oklart exakt vilka följder de kommer att få. Kritiker anser att det finns stor risk för att kundföretagen kommer att säga upp avtal efter 23 månader för att slippa anställa eller tvingas betala de två månadslönerna.

Förlorade sitt uppdrag efter 14 år

I en artikel i Dagens Arbete berättar Mikael Wretling att han nu förlorat sitt uppdrag på ABB Robotics, efter 14 år som bemanningsanställd.

– Jag trivs bra med själva jobbet, transport och logistik. Jag hade hoppats att få en anställning, säger han.

Och han är inte ensam om att få gå, enligt Susanne Forsbacka, ordförande i IF Metall-klubben på företaget.

– Jag vet inte exakt antal, men de inhyrda avslutas vartefter, säger hon till tidningen.

"Tryggt att arbeta som konsult"

Det finns också kritiker som anser att lagen är onödigt sträng – och ställer till med problem för konsulter som inte alls behöver extra skydd. En av dem är entreprenören Dan Olofsson. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver han att det är fel att företagen tvingas anställa IT- och ingenjörskonsulter. Ett anställningsbeslut är inget man fattar lättvindigt om det ska bli bra för företag och anställda, anser han. Dessutom är anställningstryggheten minst lika bra i ett konsultbolag som i ett kundföretag, enligt Dan Olofsson.

”Det som nu händer är att kunderna upplever det här med Uthyrningslagen som bekymmersamt och avslutar många uppdrag före 24-månadersgränsen, det vill säga våra anställda som är medlemmar i facket blir av med sina uppdrag”, skriver han.

Kan välja att betala två månadslöner

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och en av dem som var med och ändrade reglerna. Tillsammans med Malin Wulkan, chefsjurist på förbundet, svarar han på kritiken i Svenska Dagbladet. De håller inte med om att lagen är problematisk:

”Efter två år kan kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidare­anställning eller välja att betala en ersättning motsvarande två månadslöner till arbetstagaren. Om arbetstagaren inte tar anställnings­erbjudandet fortsätter anställningen hos bemannings­företaget och uthyrningen kan fortsätta. Uthyrningen kan även fortsätta om kundföretaget väljer att betala ersättningen. Det är alltså inte fråga om ett förbud att fortsatt anlita bemanningsföretaget eller om ett yrkesförbud av något slag.”

De skriver också att de nya reglerna ska följas upp och utvärderas.

 

Efterlysning

Påverkas du av de nya reglerna kring bemanning? Hör av dig till vår reporter David Österberg på [email protected] eller 072-599 21 49.