Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hur privat är min jobbmobil?

Undrar du över hur privata dina meddelanden och foton på jobbdatorn och mobilen egentligen är? Det kan din arbetsgivare också vara osäker på. Se därför till att tydligt skilja på det som tillhör jobbet från det som tillhör ditt privatliv.
Anita Täpp Publicerad
Mobiltelefon med kedja och lås på.
Foto: Daniel Krasoń/Colourbox.com

Många av oss får använda jobbets dator och mobil även för privat bruk. Och visst kan det kännas generöst och vara enkelt. Men då ska man också vara medveten om att det ger en nyfiken arbetsgivare stora möjligheter.

När arbetsgivare hör av sig till Datainspektionen med frågor blir det ofta uppenbart att det råder en stor okunnighet om vad som gäller. Arbetsgivare kan tycka att det är självklart att de ska få kontrollera hur anställda använder företagets IT-utrustning, även på ett otillåtet sätt.

Enligt lagen måste arbetsgivaren normalt göra skillnad på det som är privat och det som är arbetsrelaterat. Det innebär att man exempelvis inte får ta del av det som står i privat e-post eller i privata chattar och sms. Undantaget är om det finns en allvarlig misstanke om att en anställd gör något illojalt mot företaget eller ägnar sig åt något brottsligt.

– Det är viktigt att arbetsgivaren sätter upp ramar och regler för hur utrustningen får användas och då också informerar om hur kontroller eventuellt kan ske och i så fall i vilket syfte. Så att alla anställda verkligen vet vad som gäller, säger Camilla Sparr, jurist på Datainspektionen.

– Ska det genomföras kontroller, som då blir en form av övervakning, måste det också vara proportionerligt i förhållande till integritetsintrånget. Man får alltså inte göra mer ingripande kontroller än vad som är nödvändigt för att uppfylla syftet.

Om arbetsgivaren exempelvis vill kontrollera att det inte förekommer någon brottslig aktivitet på de anställdas datorer så är det sannolikt inte proportionerligt att gå in och läsa deras privata messengerkonversationer, påpekar Camilla Sparr.

– Normalt har man alltså inte rätt att ta del av något som är privat eftersom det kan vara väldigt känsligt. Det kan finnas uppgifter om den anställdes hälsa, en anhörigs hälsa, om man är med i ett fackförbund eller liknande. Arbetsgivare tar en stor risk om man gör ingripande kontroller eftersom det är förbjudet att komma över sådant som enligt lagen räknas som känslig information.

Är det inte ganska enkelt för en arbetsgivare att plöja igenom allt som finns på anställdas datorer och mobiler utan att man märker det?
– Jo, det vanliga är kanske att man får veta att kontrollen har skett därför att man har blivit konfronterad med någonting, säger Camilla Sparr.

– Men enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att informera om eventuella kontroller i en policy eller på annat sätt.

Räcker det med en policy?
– Många arbetsgivare tror att det är tillräckligt, eller att man har riktlinjer som kommer ut på annat sätt, som på intranätet eller ett personalmöte. Men då måste man också se till att informationen verkligen har gått fram till alla anställda, att alla vet vad som gäller, vad man har att förhålla sig till och på vilket sätt man kan övervakas.

Kan det vara viktigt vid en rättslig tvist? Att arbetsgivaren då måste bevisa att den här informationen har gått fram till var och en?
– Det kan det vara.

– Men alla arbetsgivare är inte så tydliga med vad som gäller på arbetsplatsen. Om man är på en sådan arbetsplats tycker jag man ska vända till sig till sin arbetsgivare för att få det klarlagt. Det ligger ju i båda parters intresse att man vet vad som förväntas av en, som hur man får använda sin e-post exempelvis. Att det finns tydliga instruktioner om det.

Vem hjälper en om man upptäcker att arbetsgivaren har varit inne och kollat i ens privata dokument och foton?
– I första hand ska man vända sig till facket. Ofta kontaktar fackförbunden i sin tur oss för att få juridisk vägledning. Man kan också skicka in klagomål till oss på Datainspektionen. Då gör vi en bedömning om vi behöver inleda tillsyn.

Ett råd Camilla Sparr ger är att man placerar det som man vill ska fortsätta vara privat i en mapp märkt ”Privat”.

– Då minskar risken för att arbetsgivare kommer över sådant som är privat och känsligt vid en kontroll. Det blir svårare att hävda att det har skett av misstag.

Ett annat tips kan vara att ordna med en privat molntjänst, med en egen kod, där man placerar privata dokument och foton. Är molntjänsten ett verktyg som arbetsgivaren tillhandahåller kan dock arbetsgivaren ha möjlighet att kontrollera vad som finns där, precis som i andra system på arbetsplatsen.

Tycker du att man ska tänka sig för innan man använder sin arbetsgivares IT-utrustning för privat bruk och i stället ha så mycket som möjligt på sin privata mobil och dator?
– Det är svårt att säga. Men man bör vara försiktig med att ha känslig information där som egentligen inte tillhör en själv, utan någon annan.

Till skydd för vårt privatliv

Övervakningen av anställda är reglerat i PuL, personuppgiftslagen. Den bygger bland annat på Europakonventionen enligt vilken ”Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv-, sitt hem och sin korrespondens”.

2018 ersätts PuL av en ny dataskyddsförordning, förkortad GDPR. Det innebär inga större förändringar på det här området. En är dock att arbetsgivare som gör sig skyldiga till en felaktig övervakning riskerar kännbara sanktionsavgifter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.