Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaos på CSN oroar Unionen

Handläggningskaoset på CSN kommer att fortsätta till 2024. Det har fått Unionen att reagera – nu är det upp till bevis för regeringen att lösa problemet, menar förhandlingschef Martin Wästfelt.
– Vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar, säger han.
Ola Rennstam Publicerad
CSN-kuvert och Unionens Martin Wästfelt.
– Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT/Claudio Bresciani /TT.

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit stort och prognoserna har gång på gång fått skruvas upp. Den senaste pekar på att 55 000 personer kommer att söka pengar för att kompetensutveckla sig genom den nya reformen under 2023.
Det höga söktrycket - i kombination med en manuell handläggning - har inneburit att CSN inte har hunnit med de ansökningar som strömmat in. För att kunna hantera volymerna behövs fler handläggare och därför hoppades myndigheten att regeringen skulle skjuta till extra medel i vårbudgeten – men man fick kalla handen.

Unionen: "Olycklig situation"

I måndags kunde Kollega berätta att CSN nu beräknar att handläggningskaoset kommer att fortsätta en bra bit in på 2024, såvida de inte får förstärkning med fler handläggare. Uppgifterna får Unionen att reagera:

– Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Både fack och arbetsgivare har tidigare uttryckt oro för att CSN skulle bli en flaskhals för omställningsstudiestödet och krävde mer resurser till myndigheten.

– Vi hade fått signaler om att regeringen skulle skjuta till medel till CSN, så vi förväntade oss det. Regeringen säger att de hedrar den här överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter, nu är det upp till bevis att lösa det här, säger Martin Wästfelt.

Ett orosmoln inför hösten är att budgeten för omställningsstödet är fördubblat nästa år jämfört med 2023. Det gör att CSN sannolikt kommer att behöva hjälpa många fler sökande i höst.

"Vi släpper inte den här frågan"

I sin roll som förhandlingschef för PTK kommer Martin Wästfelt att träffa skolminister Mats Persson (L) under den kommande månaden.

– CSN är en välskött myndighet men det är viktigt att de får ett automatiserat flöde och ett välfungerande IT-system för det här. Vi kommer inte släppa den här frågan, säger han.

CSN beräknar att man kommer att hinna med att betala ut stöd till cirka 5 000 personer under årets lopp. Sammanlagt finns det pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Det innebär alltså att närmare 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Det medför att CSN måste skicka tillbaka 600 miljoner kronor till statskassan.

– Konsekvensen blir att medlemmar i Unionen går miste om studiestöd de har rätt till och som det finns budgeterat för. Det är inte acceptabelt. Men jag är övertygad om att det kommer att redas ut, säger Martin Wästfelt.

– Det här stora söktrycket är på ett sätt ett angenämt problem för vår del. Det visar att intresset är stort och att utbildningsreformen i sig är relevant och viktig.

Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: ola.rennstam@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.

Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok