Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaos på CSN fortsätter nästa år

Tusentals personer kommer att gå miste om det nya omställningsstudiestödet. Orsaken är att CSN inte hinner med handläggningen. Enligt myndighetens egen analys kommer problemen fortsätta in på 2024.
Ola Rennstam Publicerad 8 maj 2023, kl 13:21
Till vänster kuvert från CSN, till höger en stor hög med papper på ett skrivbord.
Handläggningsproblemen kring omställningsstudiestödet gör att CSN kommer att behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor som avsatts, enligt myndighetens beräkningar. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Redan när ansökningen till vårens utbildningar öppnade i oktober förra året stod det klart att intresset för det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta) var betydligt större än vad bedömarna trott. CSN hade ingen möjlighet att hinna med handläggningstakten och ansökningarna staplades på hög. Därefter har problemen fortsatt. När ansökningarna till höstens utbildningar öppnade i början av april kraschade CSN:s tekniska system.

Ansökningarna för att få kompetensutbilda sig inom ramen för den nya reformen har fortsatt att strömma in. Vid årsskiftet var CSN:s prognos satt till 18 000 ansökningar under 2023 – myndighetens senaste bedömning lyder nu 55 000 ansökningar.

– Vi har hittills fått in 47 000 ansökningar och har beviljat 2 200 från starten i höstas, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.

Sammanlagt finns pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Men på grund av de stora handläggningsproblemen beräknar CSN med att man bara kommer hinna betala ut stöd till 5 000 personer under årets lopp. Det innebär alltså att 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Annika Fahlander beklagar situationen:
– Det är förstås jättetråkigt att vi inte når ut med de pengarna som finns i budgeten, vi vill verkligen möjliggöra att människor ska kunna studera, säger hon.

600 miljoner brinner inne

Handläggningsproblemen gör också att CSN kommer att behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor som avsatts, enligt myndighetens beräkningar.
– De pengar som avser 2023 brinner inne och går tillbaka till statskassan, konstaterar Annika Fahlander.

CSN har vädjat till regeringen om ett extra anslag på 50 miljoner kronor för att kunna hantera söktrycket. Men regeringen har varit kallsinnig och beviljade inga extrapengar i sin vårbudget, ett beslut som kritiserats av både fack och arbetsgivarorganisationer. Istället anser utbildningsminister Mats Persson (L) att CSN ska lösa utmaningen genom att omprioritera sina resurser. Enligt Annika Fahlander löser regeringens inställning inte problemen.

– Det gör det fortsatt utmanade oss och vår bedömning är att vi inte kommer hinna med. Parallellt med vårens ansökning jobbar vi fortfarande med höstens, vilket innebär att vi inte har möjlighet att lägga full kraft på de nya. Vårterminen är snart slut och det många som fortfarande väntar på besked, säger hon.

Digital lösning dröjer

I dag sker handläggningen av omställningsstudiestödet manuellt, vilket kräver mycket personal. På CSN jobbar man nu med en digital lösning som kommer att underlätta arbetet. Men den tekniska plattformen dröjer, den kommer sjösättas etappvis med början om ett år.

Vilka insatser har ni vidtagit i nuläget för att få handläggningen att fundera bättre?
– Vi har lånat in personal från andra avdelningar på myndigheten men det är långt ifrån tillräckligt för att möta behovet. Vi har kompetensutvecklat en del anställda och håller på att ta fram en plan kring vad vi kan förbättra.

Kommer problemen att fortsätta även i höst?
– Ja, jag befarar att det kommer hänga kvar en bit in på 2024 – såvida vi inte får en förstärkning med fler handläggare. Budgeten för nästa år är dessutom fördubblad jämfört med 2023 så då förväntas vi hjälpa många fler.

Vad kan man göra som ansökande för att underlätta er handläggning?
– Läsa informationen på vår hemsida noga. Där finns en föransökan där man kan få guidning och se om man behöver komplettera med några uppgifter. Det underlättar också mycket för vår handläggningstid om man tar reda på sin omställningsorganisation.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN och PTK

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.
Arbetsmarknad

Transport vill ta över kabinanställda

Transportarbetarförbundet är i öppen strid med Unionen. LO-förbundet har börjat organisera kabinanställda − en bransch som tillhör Unionen − med uttalat syfte att ta över hela avtalsområdet.
Ola Rennstam Publicerad 8 mars 2024, kl 14:18
Till vänster kabinpersinal, till höger Transportarbetarförbundets huvudkontor.
Transportarbetarförbundet och Unionen är i öppen konflikt. Transport organiserar nu kabinpersonal, som normalt tillhör Unionen, i ett försök att utvidga sitt inflytande över avtalsområdet. Foto: AP/Claudio Bresciani/TT.

Det har seglat upp en konflikt mellan Unionen och Transportarbetarförbundet. Bråket gäller vilket fackförbund som anställda inom flyget ska tillhöra. Enligt Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, är många kabinanställda missnöjda med Unionens sätt att företräda dem och vill nu gå över till LO-förbundet.

Tommy Wreeth.
Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo.

I en krönika i tidningen Transportarbetaren går Tommy Wreeth till attack mot Unionen och konstaterar att hans förbund nu officiellt börjat organisera kabinpersonal inom flyget. Syftet är att ”ta över hela avtalsområdet från Unionen på sikt”. Han passar också på att dela ut en råsop mot Unionen:
”Deras nuvarande förbund Unionen verkar mest intresserade av deras avgift och mindre intresserade av fackligt medlemsnära arbete", skriver Tommy Wreeth i krönikan.

Unionen har en annan bild av stämningen bland medlemmarna inom flyget. Samtidigt är ledningen medveten om att det finns en frustration kring hur villkoren i branschen har försämrats under de senaste åren, särskilt efter pandemin.

− Generellt är medlemmarna inom flyget nöjda med Unionen men vi vet också att det finns missnöje. Vi har nu en tät dialog med alla klubbar för att reda ut eventuella missförstånd och se hur vi kan hjälpa dem istället för de lämnar till ett annat förbund, säger Martin Johansson, andre vice ordförande i Unionen.

Vilken är er kommentar till Transports agerande i den här frågan?

Martin Johansson.
Martin Johansson. Foto: Peter Jönsson.

Det är bara ett halvår sedan vi fick till ett avtal mellan Unionen och LO för att hantera den här typen av frågor, och nu väljer de att bryta mot det avtalet genom att försöka organisera en grupp som vi sedan länge organiserar och tecknar avtal för. Det är tråkigt och bekymmersamt, säger Martin Johansson.

Kollega har varit i kontakt med de tre kabinklubbar, som enligt Transportarbetarförbundet, har uttryckt att de är beredda att lämna Unionen. Samtliga tillbakavisar uppgifterna, man påpekar dock att man uttryckt missnöje med hur förbundet företrätt dem men att man nu har en bra dialog.

Tommy Wreeth vill inte uppge vilka företag det rör sig om eller hur många som gått över till Transport, men skriver i ett mejlsvar att det finns en lång historik av missnöje med Unionen bland kabinanställda.

Enligt Unionen finns ett avtal mellan LO och Unionen om att inte ta över varandras medlemmar. Bryter ni mot det avtalet?

"Transport har inte sökt medlemmar inom avtalsområdet. Det är kabinanställda som kontaktat oss och uppgett att de är missnöjda med Unionen och att de vill byta till Transport. Vi har sedan informerat Unionen, LO och arbetsgivarorganisationen om situationen, enligt praxis."

Du går hårt mot Unionen i din krönika och skriver att Unionen inte är någon riktig fackförening och att Unionen bara är intresserad av medlemsavgifterna. Står du fast vid den kritiken? På vilket sätt är Unionen inte någon riktig fackförening?

"Jag skriver att medlemmar i Unionen vänt sig till oss och att de söker efter en riktig fackförening som är närvarande och tar fighten. Jag skriver ingenting om vad Unionen är eller inte är. Jag skriver också att det "verkar" som att Unionen mest är intresserade av deras avgifter och det är ordagrant den kritik som framförts till oss från de som kontaktat oss. Om kabinanställda varit nöjda med Unionen hade vi sannolikt inte varit där vi är. Sedan kan Unionen säkerligen agera bättre inom andra branscher och till andra medlemsgrupper."