Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Får man stjäla en penna från jobbet?

Det kan vara lockande att ta kuvert, pennor och post-it-lappar från jobbet, inte minst i tider med hög ränta och elräkning. Men är det att räkna som stöld om du blir påkommen?
Oscar Broström Publicerad
Person skriver på ett papper med en penna.
Stjäla från jobbet? Även om det är små föremål, som en penna, ett kuvert eller en plastficka finns risken att du blir avskedad. Foto: Fredrik Sandberg/TT

De flesta känner nog till att din arbetsgivare kan sparka dig om du stjäl från jobbet. Men var går gränsen för stöld?

Kollega har pratat med Unionens förbundsjurist Annika Jonasson för att reda ut frågan.

 Om du stjäl på jobbet tar du arbetsgivarens egendom, vilket innebär en skada för arbetsgivaren och det kan leda till att du blir uppsagd eller avskedad från din anställning och åtalad för stöld i en straffrättslig process.

Det har ingen betydelse om det rör sig om föremål med större värde – exempelvis dator, kontorsstol och telefon – eller föremål med nästintill obetydligt värde – pennor, kuvert, plastfickor och post-it-lappar: Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

 Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren.

Tog choklad – men friades av AD

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att stölden inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Men huvudregeln är att avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren leder till förtroendeförlust och kan leda till arbetsrättsliga åtgärder.

Om du råkar få med dig kontorsmaterial hem, utan avsikt att använda det för privat bruk, är det inte nödvändigtvis stöld. Arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska anses vara grund för ett avskedande.

Du kan också bli åtalad för stöld om du stjäl från din arbetsgivare. Men en stöld från arbetsgivaren behöver inte bli brottsmål för att du ska kunna bli avskedad.

Om arbetsgivaren hävdar att du stulit, men du anser att du är oskyldig till detta, bör du kontakta ditt fackförbund för råd och stöd.

 Om du inte avsiktligen tagit saker från arbetsgivaren, men arbetsgivaren väljer att säga upp dig eller avskeda dig, ska du kontakta ditt regionkontor eller en facklig företrädare på arbetsplatsen och ta hjälp den vägen i första hand, säger Annika Jonasson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.