Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Får man stjäla en penna från jobbet?

Det kan vara lockande att ta kuvert, pennor och post-it-lappar från jobbet, inte minst i tider med hög ränta och elräkning. Men är det att räkna som stöld om du blir påkommen?
Oscar Broström Publicerad
Person skriver på ett papper med en penna.
Stjäla från jobbet? Även om det är små föremål, som en penna, ett kuvert eller en plastficka finns risken att du blir avskedad. Foto: Fredrik Sandberg/TT

De flesta känner nog till att din arbetsgivare kan sparka dig om du stjäl från jobbet. Men var går gränsen för stöld?

Kollega har pratat med Unionens förbundsjurist Annika Jonasson för att reda ut frågan.

 Om du stjäl på jobbet tar du arbetsgivarens egendom, vilket innebär en skada för arbetsgivaren och det kan leda till att du blir uppsagd eller avskedad från din anställning och åtalad för stöld i en straffrättslig process.

Det har ingen betydelse om det rör sig om föremål med större värde – exempelvis dator, kontorsstol och telefon – eller föremål med nästintill obetydligt värde – pennor, kuvert, plastfickor och post-it-lappar: Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

 Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren.

Tog choklad – men friades av AD

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att stölden inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Men huvudregeln är att avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren leder till förtroendeförlust och kan leda till arbetsrättsliga åtgärder.

Om du råkar få med dig kontorsmaterial hem, utan avsikt att använda det för privat bruk, är det inte nödvändigtvis stöld. Arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska anses vara grund för ett avskedande.

Du kan också bli åtalad för stöld om du stjäl från din arbetsgivare. Men en stöld från arbetsgivaren behöver inte bli brottsmål för att du ska kunna bli avskedad.

Om arbetsgivaren hävdar att du stulit, men du anser att du är oskyldig till detta, bör du kontakta ditt fackförbund för råd och stöd.

 Om du inte avsiktligen tagit saker från arbetsgivaren, men arbetsgivaren väljer att säga upp dig eller avskeda dig, ska du kontakta ditt regionkontor eller en facklig företrädare på arbetsplatsen och ta hjälp den vägen i första hand, säger Annika Jonasson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.