Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen

En av Babblarnas illustratörer Ola Schubert stämdes i Arbetsdomstolen av sin före detta arbetsgivare. Han förlorade och dömdes att betala 3,8 miljoner kronor efter rättegången.
– Jag skulle göra om det för att försvara mina rättigheter, säger han.
Lina Björk Publicerad 21 januari 2020, kl 16:17
Figurerna i Babblarna.
Trots att Illustratören Ola Schubert både förlorade rätten till sina alster och blev skydlig miljonbelopp i rättegångskostnader ångarar han inte att han tog strid för upphovsrätten. Illustration: Hatten Förlag

De flesta barnfamiljer känner till de färgglada karaktärerna Bibbi, Dadda och de andra babblarna. Men de populära figurerna har varit föremål för en segdragen tvist mellan illustratören Ola Schubert och Hatten förlag, där grundaren Anneli Tisell till slut valde att ta ärendet till Arbetsdomstolen.

Det hela började hösten 2017 då ett avtal om royalty skulle förhandlas om. Ola Schubert hade frilansat för förlaget sedan 2005 och varit anställd under de senaste två åren. Det hade aldrig varit några bekymmer att få betalt, men nu ville han få underlag för vad som egentligen gällde de figurer som han varit med och skapat.

– Det blev fort väldigt dålig stämning. Jag ville veta vad royaltyn grundade sig på men de ville inte ge mig någon information och drog ut på svaren. När Hatten förlag anlitade en advokatbyrå valde jag att säga upp mig.

Med intresseorganisationen Svenska Tecknares stöd formulerade han ett brev till förlaget att ett royaltyavtal måste på plats, annars måste Hatten sluta att använda sig av hans upphovsrättsskyddade alster. Efter fyra månaders fruktlösa försök till förlikning kände han sig tvungen att anmäla videorna med Babblarna på Youtube, vilket fick konsekvensen att de plockades bort i en månad. Hatten förlag valde då att stämma honom i Arbetsdomstolen för att reda ut frågan kring om Ola Schubert i och med sin anställning hade låtit upphovsrätten gå över i företaget.

– Det var en jobbig tid såklart. De avfyrade en bredsida med anklagelser och jag behövde försvara mig mot saker som inte var relevanta. Därtill prövades saken i Arbetsdomstolen, en instans som inte har någon som helst expertis på upphovsrätt utan specialiserar sig på arbetsrättsliga prövningar.

Tiden innan Arbetsdomstolen hade Ola Schubert kontaktat Unionen för rådgivning. Men eftersom han inte hunnit vara medlem i tre månader stod han utan rättshjälp.* Han företräddes dock av förbundets ombudsmän i både lokal och central förhandling.

– I det här läget är man utlämnad till expertkunskap och jag kände mig väldigt ensam. Jag fick besked från min handläggare på Unionen att om tvisten skulle gå till Arbetsdomstolen skulle jag få hjälp, men när det kom till juristerna sa de nej.

I rättssalen argumenterade Ola Schubert för att han äger upphovsrätten till de illustrationer han skapat. Arbetsgivaren hävdade i stället att om illustratören äger rätten till sina alster så kan förlagets investering i Babblarna kunna omintetgöras och att det därför måste vara arbetsgivaren som har förvärvat förfoganderätten, inklusive rätten att bearbeta materialet som illustratören skapat under sin anställning och frilansperiod.

Under processen försökte Ola Schubert få till en förlikning, men enligt honom var Hatten inte intresserade.

– Mitt mål har hela tiden varit att komma överens om en skälig ersättning för nyttjandet av mina alster. Både jag och Arbetsdomstolen har försökt att få till en förlikning men de var inte intresserade. Kanske var de övertygade om att vinna.

Hösten 2019 dömde Arbetsdomstolen till Hattens fördel och Ola Schubert fick en nota på över tre miljoner kronor i rättegångskostnader. Domen ger också förlaget all makt över hans alster.

– Jag har fått brev från Kronofogdemyndigheten om att Hatten och Medieföretagen vill ha sina pengar och jag har bett om uppskov, vilket inte beviljades. Om pengarna inte kommer in blir det ett ärende hos Kronofogden och då antar jag att man gör en utmätning. Det är jobbigt för hela familjen.

I Arbetsdomstolens dom gör man bedömningen att Ola Schubert inte har protesterat under den tid hans figurer har använts och därmed medverkat och underlättat sin uppdragsgivares användning av Babblarna på ett sådant sätt att de får anses ha förvärvat rättigheterna.

– Jag hade ju ingen anledning att protestera när allt fungerade som det skulle med det gamla avtalet. Det var först när det skulle förhandlas om och jag frågade om underlaget som det blev infekterat.

Även om stödet från facket uteblivit så har Ola Schubert fått stort kollegialt stöd. Svenska Tecknares förbund valde i veckan att tillkalla sina medlemmar till ett extra årsmöte där man tog beslutet att ersätta honom för hans egna advokatkostander på 1,2 miljoner kronor. När rösterna hade räknats var 40 medlemmar för förslaget. Ingen var emot.

Eftersom Arbetsdomstolen är både första och sista instans för arbetsrättsliga tvister så går domen inte att överklaga. Vilken effekt den kommer att ha på liknande ärenden i framtiden är oklart.

– En förskjutning som vi redan har sett är att upphovspersoners ställning har försvagats. Ansvaret att se till att det finns riktiga avtal ligger på oss utförare när det tidigare låg på beställaren. Det känns orimligt om vi ska krångla med företagen redan innan vi fått ett uppdrag, då går de vidare till nästa, säger Ola Schubert.

Hade du gjort något annorlunda i dag?
– Jag hade kanske kunnat göra annorlunda men jag tror inte att det hade slutat annorlunda. Jag är en person mot ett förlag med ett numera framgångsrikt koncept, som andra branscher är beroende av och avlönade för. Men jag stod upp för mig själv och det jag tyckte var riktigt och skulle göra om det igen.

* Enligt Unionens jurister fick Ola Schubert ingen rättshjälp i Arbetsdomstolen eftersom han inte var medlem när tvisten uppstod. Som ny medlem i Unionen behöver du normalt vänta tills du varit medlem i tre månader innan du får förhandlingshjälp. Läs mer på Unionen.se

Domslut

Arbetsdomstolen har fastställt att Hatten Förlag har förvärvat rätten från Ola Schubert att förfoga över de upphovsrättsliga prestationer som uppkommit inom ramen för hans uppdrag och anställning.

Han ska ersätta Hatten med 1,2 miljoner kronor och Medieföretagen med 1,4 miljoner kronor. Därtill ska han betala sina egna rättegångskostnader på 1,2 miljoner kronor. (Hans egna rättegångskostnader har dock föreningen Svenska Tecknare beslutat hjälpa honom med)  

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."