Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen

En av Babblarnas illustratörer Ola Schubert stämdes i Arbetsdomstolen av sin före detta arbetsgivare. Han förlorade och dömdes att betala 3,8 miljoner kronor efter rättegången.
– Jag skulle göra om det för att försvara mina rättigheter, säger han.
Lina Björk Publicerad
Figurerna i Babblarna.
Trots att Illustratören Ola Schubert både förlorade rätten till sina alster och blev skydlig miljonbelopp i rättegångskostnader ångarar han inte att han tog strid för upphovsrätten. Illustration: Hatten Förlag

De flesta barnfamiljer känner till de färgglada karaktärerna Bibbi, Dadda och de andra babblarna. Men de populära figurerna har varit föremål för en segdragen tvist mellan illustratören Ola Schubert och Hatten förlag, där grundaren Anneli Tisell till slut valde att ta ärendet till Arbetsdomstolen.

Det hela började hösten 2017 då ett avtal om royalty skulle förhandlas om. Ola Schubert hade frilansat för förlaget sedan 2005 och varit anställd under de senaste två åren. Det hade aldrig varit några bekymmer att få betalt, men nu ville han få underlag för vad som egentligen gällde de figurer som han varit med och skapat.

– Det blev fort väldigt dålig stämning. Jag ville veta vad royaltyn grundade sig på men de ville inte ge mig någon information och drog ut på svaren. När Hatten förlag anlitade en advokatbyrå valde jag att säga upp mig.

Med intresseorganisationen Svenska Tecknares stöd formulerade han ett brev till förlaget att ett royaltyavtal måste på plats, annars måste Hatten sluta att använda sig av hans upphovsrättsskyddade alster. Efter fyra månaders fruktlösa försök till förlikning kände han sig tvungen att anmäla videorna med Babblarna på Youtube, vilket fick konsekvensen att de plockades bort i en månad. Hatten förlag valde då att stämma honom i Arbetsdomstolen för att reda ut frågan kring om Ola Schubert i och med sin anställning hade låtit upphovsrätten gå över i företaget.

– Det var en jobbig tid såklart. De avfyrade en bredsida med anklagelser och jag behövde försvara mig mot saker som inte var relevanta. Därtill prövades saken i Arbetsdomstolen, en instans som inte har någon som helst expertis på upphovsrätt utan specialiserar sig på arbetsrättsliga prövningar.

Tiden innan Arbetsdomstolen hade Ola Schubert kontaktat Unionen för rådgivning. Men eftersom han inte hunnit vara medlem i tre månader stod han utan rättshjälp.* Han företräddes dock av förbundets ombudsmän i både lokal och central förhandling.

– I det här läget är man utlämnad till expertkunskap och jag kände mig väldigt ensam. Jag fick besked från min handläggare på Unionen att om tvisten skulle gå till Arbetsdomstolen skulle jag få hjälp, men när det kom till juristerna sa de nej.

I rättssalen argumenterade Ola Schubert för att han äger upphovsrätten till de illustrationer han skapat. Arbetsgivaren hävdade i stället att om illustratören äger rätten till sina alster så kan förlagets investering i Babblarna kunna omintetgöras och att det därför måste vara arbetsgivaren som har förvärvat förfoganderätten, inklusive rätten att bearbeta materialet som illustratören skapat under sin anställning och frilansperiod.

Under processen försökte Ola Schubert få till en förlikning, men enligt honom var Hatten inte intresserade.

– Mitt mål har hela tiden varit att komma överens om en skälig ersättning för nyttjandet av mina alster. Både jag och Arbetsdomstolen har försökt att få till en förlikning men de var inte intresserade. Kanske var de övertygade om att vinna.

Hösten 2019 dömde Arbetsdomstolen till Hattens fördel och Ola Schubert fick en nota på över tre miljoner kronor i rättegångskostnader. Domen ger också förlaget all makt över hans alster.

– Jag har fått brev från Kronofogdemyndigheten om att Hatten och Medieföretagen vill ha sina pengar och jag har bett om uppskov, vilket inte beviljades. Om pengarna inte kommer in blir det ett ärende hos Kronofogden och då antar jag att man gör en utmätning. Det är jobbigt för hela familjen.

I Arbetsdomstolens dom gör man bedömningen att Ola Schubert inte har protesterat under den tid hans figurer har använts och därmed medverkat och underlättat sin uppdragsgivares användning av Babblarna på ett sådant sätt att de får anses ha förvärvat rättigheterna.

– Jag hade ju ingen anledning att protestera när allt fungerade som det skulle med det gamla avtalet. Det var först när det skulle förhandlas om och jag frågade om underlaget som det blev infekterat.

Även om stödet från facket uteblivit så har Ola Schubert fått stort kollegialt stöd. Svenska Tecknares förbund valde i veckan att tillkalla sina medlemmar till ett extra årsmöte där man tog beslutet att ersätta honom för hans egna advokatkostander på 1,2 miljoner kronor. När rösterna hade räknats var 40 medlemmar för förslaget. Ingen var emot.

Eftersom Arbetsdomstolen är både första och sista instans för arbetsrättsliga tvister så går domen inte att överklaga. Vilken effekt den kommer att ha på liknande ärenden i framtiden är oklart.

– En förskjutning som vi redan har sett är att upphovspersoners ställning har försvagats. Ansvaret att se till att det finns riktiga avtal ligger på oss utförare när det tidigare låg på beställaren. Det känns orimligt om vi ska krångla med företagen redan innan vi fått ett uppdrag, då går de vidare till nästa, säger Ola Schubert.

Hade du gjort något annorlunda i dag?
– Jag hade kanske kunnat göra annorlunda men jag tror inte att det hade slutat annorlunda. Jag är en person mot ett förlag med ett numera framgångsrikt koncept, som andra branscher är beroende av och avlönade för. Men jag stod upp för mig själv och det jag tyckte var riktigt och skulle göra om det igen.

* Enligt Unionens jurister fick Ola Schubert ingen rättshjälp i Arbetsdomstolen eftersom han inte var medlem när tvisten uppstod. Som ny medlem i Unionen behöver du normalt vänta tills du varit medlem i tre månader innan du får förhandlingshjälp. Läs mer på Unionen.se

Domslut

Arbetsdomstolen har fastställt att Hatten Förlag har förvärvat rätten från Ola Schubert att förfoga över de upphovsrättsliga prestationer som uppkommit inom ramen för hans uppdrag och anställning.

Han ska ersätta Hatten med 1,2 miljoner kronor och Medieföretagen med 1,4 miljoner kronor. Därtill ska han betala sina egna rättegångskostnader på 1,2 miljoner kronor. (Hans egna rättegångskostnader har dock föreningen Svenska Tecknare beslutat hjälpa honom med)  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.

Arbetsrätt

Nya las: Unionen förlorar i AD

Vad krävs för att en arbetsgivare ska ha rätt säga upp en medarbetare som underpresterat? Det har Arbetsdomstolen nu klargjort i en ny dom. Det är första gången en domstol prövar de nya las-reglerna om uppsägning på grund av personliga skäl.
Ola Rennstam Publicerad 9 oktober 2024, kl 11:29
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen har nu avgjort vad som krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp medarbetare på grund av underprestation. Foto: Ola Rennstam.

Fallet gäller en säljare på ett telemarketingbolag i Mellansverige. Våren 2023 blev han uppsagd från sin tjänst på grund av personliga skäl eftersom arbetsgivaren menade att han underpresterat.  Enligt mannens anställningsavtal skulle han göra 250 uppringningsförsök per dag men det gjorde inte säljaren och efter ett antal varningar sades han upp. Unionen ansåg att kraven var orimliga och att medlemmen inte erbjudits tillräckligt stöd och valde att stämma företaget för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Nu har Arbetsdomstolen avgjort tvisten. I sin dom, som meddelades under onsdagen, går domstolen helt på arbetsgivarens linje och slår fast att det fanns sakliga skäl för uppsägning. Vidare konstaterar domstolen att Unionen inte har fört fram några ”beaktansvärda skäl" till varför säljaren vägrat att följa ledningens uppmaningar om att ringa säljsamtalen som angavs i hans anställningsavtal.

AD:s första dom om nya las-reglerna

Domen i AD är den första som prövar de nya uppsägningsreglerna i det så kallade huvudavtalet, som kom till i den nya las-överenskommelsen 2022. Huvudavtalet är det avtal mellan arbetsmarknadens parter som bland annat reglerar vad som ska gälla vid uppsägningar. Avgörandet i AD förväntas få stor betydelse för hur liknande fall ska tolkas framöver.

De nya reglerna i las ger arbetsgivare större makt än tidigare när det gäller uppsägningar på grund av personliga skäl.  Enligt tidigare praxis krävdes att prestationen väsentligt understigit det man kunde förvänta sig. I de nya reglerna är kraven inte alls lika högt ställda krav på vad som räknas som misskötsamhet. 

Mia Fransson, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Almega som företrätt företaget, är nöjd med att domen tar avstamp i de nya reglerna.

Mia Fransson

– Det är glädjande att Arbetsdomstolen är tydlig med att det är huvudavtalet som tillämpas och att man går på de nya skrivningar som finns där, säger hon.

Mia Fransson menar att ambitionen med de nya reglerna var att det skulle ske en förändring och att kraven nu har sänkts. 

– Det är helt andra värderingar som görs, det finns exempelvis inga krav på att det måste finnas en allmän ovilja från den enskilde att följa de instruktioner man får. 

Kommer domen att få betydelse för kommande tvister – även utanför domstol?
– När det sker en så stor förändring brukar det genomsyra tillämpningen i övrigt på arbetsmarknaden. Jag tror att det här sätter ljuset på att det skett en förändring och att man blir mer varse att det är ett helt nytt sätt att bedöma sakliga skäl.

Kommer  AD:s dom att förändra något jämfört med tidigare praxis?
– Det är sannolikt, det var också ambitionen med huvudavtalet.
 

Unionen: Vi är besvikna

Unionens linje har varit att arbetsgivaren instruktioner har varit otydliga och inte möjliga att uppfylla. Chefsjurist Malin Wulkan är besviken över AD:s avgörande och att medlemmen inte fick rätt i sak. 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Vi hade bra argument och god bevisning. Men AD har gjort en annan värdering och det får man acceptera. AD:s avgörande är tydligt och det välkomnar vi, säger hon.

Malin Wulkan tycker trots nederlaget att det är positivt att den nya domen är tydlig kring arbetsgivarens ansvar.
– Det är viktigt att det framkommer att arbetsgivare är skyldiga att stötta den medarbetare som har problem att klara arbetsuppgifterna, ska tilldela en varning och ge individen tid att rätta sig.

Vilken betydelse kommer den här domen att få framöver?

– Den blir ett prejudikat. Nästa gång det uppstår en förhandling som rör ordervägran kommer man titta om det finns vägledande domar och då finns det här avgörandet. Men vid tvister som rör personliga skäl är det i hög utsträckning omständigheterna i det enskilda fallet som avgör.

Enligt Arbetsdomstolens dom ska Unionen nu betala bolagets rättegångskostnader på närmare 390 000 kronor.

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd, las, skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade.  Den innehåller regler om olika anställningsformer och om uppsägning.
Vissa delar av las är tvingande och de går inte att ändra genom avtal. Andra delar kan kompletteras och ersättas med kollektivavtal, till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler. 
Källa: Unionen