Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen

En av Babblarnas illustratörer Ola Schubert stämdes i Arbetsdomstolen av sin före detta arbetsgivare. Han förlorade och dömdes att betala 3,8 miljoner kronor efter rättegången.
– Jag skulle göra om det för att försvara mina rättigheter, säger han.
Lina Björk Publicerad
Figurerna i Babblarna.
Trots att Illustratören Ola Schubert både förlorade rätten till sina alster och blev skydlig miljonbelopp i rättegångskostnader ångarar han inte att han tog strid för upphovsrätten. Illustration: Hatten Förlag

De flesta barnfamiljer känner till de färgglada karaktärerna Bibbi, Dadda och de andra babblarna. Men de populära figurerna har varit föremål för en segdragen tvist mellan illustratören Ola Schubert och Hatten förlag, där grundaren Anneli Tisell till slut valde att ta ärendet till Arbetsdomstolen.

Det hela började hösten 2017 då ett avtal om royalty skulle förhandlas om. Ola Schubert hade frilansat för förlaget sedan 2005 och varit anställd under de senaste två åren. Det hade aldrig varit några bekymmer att få betalt, men nu ville han få underlag för vad som egentligen gällde de figurer som han varit med och skapat.

– Det blev fort väldigt dålig stämning. Jag ville veta vad royaltyn grundade sig på men de ville inte ge mig någon information och drog ut på svaren. När Hatten förlag anlitade en advokatbyrå valde jag att säga upp mig.

Med intresseorganisationen Svenska Tecknares stöd formulerade han ett brev till förlaget att ett royaltyavtal måste på plats, annars måste Hatten sluta att använda sig av hans upphovsrättsskyddade alster. Efter fyra månaders fruktlösa försök till förlikning kände han sig tvungen att anmäla videorna med Babblarna på Youtube, vilket fick konsekvensen att de plockades bort i en månad. Hatten förlag valde då att stämma honom i Arbetsdomstolen för att reda ut frågan kring om Ola Schubert i och med sin anställning hade låtit upphovsrätten gå över i företaget.

– Det var en jobbig tid såklart. De avfyrade en bredsida med anklagelser och jag behövde försvara mig mot saker som inte var relevanta. Därtill prövades saken i Arbetsdomstolen, en instans som inte har någon som helst expertis på upphovsrätt utan specialiserar sig på arbetsrättsliga prövningar.

Tiden innan Arbetsdomstolen hade Ola Schubert kontaktat Unionen för rådgivning. Men eftersom han inte hunnit vara medlem i tre månader stod han utan rättshjälp.* Han företräddes dock av förbundets ombudsmän i både lokal och central förhandling.

– I det här läget är man utlämnad till expertkunskap och jag kände mig väldigt ensam. Jag fick besked från min handläggare på Unionen att om tvisten skulle gå till Arbetsdomstolen skulle jag få hjälp, men när det kom till juristerna sa de nej.

I rättssalen argumenterade Ola Schubert för att han äger upphovsrätten till de illustrationer han skapat. Arbetsgivaren hävdade i stället att om illustratören äger rätten till sina alster så kan förlagets investering i Babblarna kunna omintetgöras och att det därför måste vara arbetsgivaren som har förvärvat förfoganderätten, inklusive rätten att bearbeta materialet som illustratören skapat under sin anställning och frilansperiod.

Under processen försökte Ola Schubert få till en förlikning, men enligt honom var Hatten inte intresserade.

– Mitt mål har hela tiden varit att komma överens om en skälig ersättning för nyttjandet av mina alster. Både jag och Arbetsdomstolen har försökt att få till en förlikning men de var inte intresserade. Kanske var de övertygade om att vinna.

Hösten 2019 dömde Arbetsdomstolen till Hattens fördel och Ola Schubert fick en nota på över tre miljoner kronor i rättegångskostnader. Domen ger också förlaget all makt över hans alster.

– Jag har fått brev från Kronofogdemyndigheten om att Hatten och Medieföretagen vill ha sina pengar och jag har bett om uppskov, vilket inte beviljades. Om pengarna inte kommer in blir det ett ärende hos Kronofogden och då antar jag att man gör en utmätning. Det är jobbigt för hela familjen.

I Arbetsdomstolens dom gör man bedömningen att Ola Schubert inte har protesterat under den tid hans figurer har använts och därmed medverkat och underlättat sin uppdragsgivares användning av Babblarna på ett sådant sätt att de får anses ha förvärvat rättigheterna.

– Jag hade ju ingen anledning att protestera när allt fungerade som det skulle med det gamla avtalet. Det var först när det skulle förhandlas om och jag frågade om underlaget som det blev infekterat.

Även om stödet från facket uteblivit så har Ola Schubert fått stort kollegialt stöd. Svenska Tecknares förbund valde i veckan att tillkalla sina medlemmar till ett extra årsmöte där man tog beslutet att ersätta honom för hans egna advokatkostander på 1,2 miljoner kronor. När rösterna hade räknats var 40 medlemmar för förslaget. Ingen var emot.

Eftersom Arbetsdomstolen är både första och sista instans för arbetsrättsliga tvister så går domen inte att överklaga. Vilken effekt den kommer att ha på liknande ärenden i framtiden är oklart.

– En förskjutning som vi redan har sett är att upphovspersoners ställning har försvagats. Ansvaret att se till att det finns riktiga avtal ligger på oss utförare när det tidigare låg på beställaren. Det känns orimligt om vi ska krångla med företagen redan innan vi fått ett uppdrag, då går de vidare till nästa, säger Ola Schubert.

Hade du gjort något annorlunda i dag?
– Jag hade kanske kunnat göra annorlunda men jag tror inte att det hade slutat annorlunda. Jag är en person mot ett förlag med ett numera framgångsrikt koncept, som andra branscher är beroende av och avlönade för. Men jag stod upp för mig själv och det jag tyckte var riktigt och skulle göra om det igen.

* Enligt Unionens jurister fick Ola Schubert ingen rättshjälp i Arbetsdomstolen eftersom han inte var medlem när tvisten uppstod. Som ny medlem i Unionen behöver du normalt vänta tills du varit medlem i tre månader innan du får förhandlingshjälp. Läs mer på Unionen.se

Domslut

Arbetsdomstolen har fastställt att Hatten Förlag har förvärvat rätten från Ola Schubert att förfoga över de upphovsrättsliga prestationer som uppkommit inom ramen för hans uppdrag och anställning.

Han ska ersätta Hatten med 1,2 miljoner kronor och Medieföretagen med 1,4 miljoner kronor. Därtill ska han betala sina egna rättegångskostnader på 1,2 miljoner kronor. (Hans egna rättegångskostnader har dock föreningen Svenska Tecknare beslutat hjälpa honom med)  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionens vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd på grund av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension, friskvårdsbidrag och som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.

Källa: Unionen

Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor. 

Arbetsrätt

Kollega nominerad till journalistpris: MBL under press

Ditt medbestämmande på jobbet utmanas – av näringslivet, en ny tidsanda och av försvagade fack. ”Vi får mindre och mindre att säga till om”, konstaterar en klubbordförande på ett stort verkstadsföretag.
Noa Söderberg Publicerad 11 maj 2026, kl 10:25
På 70-talet tog facken strid för mer inflytande på jobbet. Nu hotas rättigheterna från flera håll. Illustration: Christina Andersson

Tidningen Kollega är nominerad i kategorin bästa förklarande text när föreningen Fackförbundspressen delar ut sina årliga pris. Läs artikeln nedan. 

Inflytande på jobbet är en självklarhet för många. Det märks som kalenderpunkter i vardagen: samverkansmöten, inbokade förhandlingar, fackklubbsmöten kring någon särskild fråga. Rätten att påverka arbetsgivarens beslut är då så djupt rotad att den helt enkelt ska bockas av.

Men ingenting varar för evigt. Stora, populära företag tar nu öppet strid mot medbestämmandet. Arbetsgivarorganisationer vill teckna avtal som tar bort de anställdas förhandlingsrätt. På vissa håll finns det så få fackligt förtroendevalda att det blir svårt att ens ha några förhandlingar. Distansjobbandet riskerar att göra det problemet ännu större.

En fråga börjar torna upp sig: Vart är vi på väg? Patrik Wisell, ordförande i Unionenklubben på verkstadsföretaget Epiroc, har analysen klar:

– Vårt fackliga medbestämmande, som vi har kämpat för i 100 år i Sverige, håller på att gröpas ur. Vi får mindre och mindre att säga till om, det blir svårare och svårare att förhandla, företagen har en mycket starkare position. Det är inte bra.

Kollega har undersökt fyra områden där medbestämmandet utmanas.

1. Techbolagen

Moderna techbolag, vars affärsmodeller ofta bygger på att hitta trender i samhällsutvecklingen, har i flera uppmärksammade fall motsatt sig fackligt medbestämmande.

I november 2023 var betaltjänstföretaget Klarna dagar ifrån en strejk. I slutspurten drev de en flygbladskampanj mot de medbestämmanderegler som brukar finnas i kollektivavtal. Året innan hade Unionen stämt Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl.

Enligt facket hade bolaget struntat i att förhandla innan de meddelade kollektiva uppsägningar. Klarna ansåg i stället att de informerat om ”organisatoriska frågor”. Tvisten ställdes in när bolaget tecknade kollektivavtal.

Hösten 2024 lämnade Unionen in en ny stämningsansökan om samma sak, denna gång mot Google. Även här handlade det om att bolaget lagt fram personalnedskärningar utan att förhandla med facket.

– Det finns en stark vilja hos de anställda på de här företagen att få ett inflytande, sade Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega då.

Google svarade att stämningsansökan saknar grund. Fallet ligger hos Arbetsdomstolen just nu.

Musikströmningsbolaget Spotify har genomfört stora besparingar de senaste åren. Personalen har anklagat ledningen för att inte ge dem inflytande. När de började kräva kollektivavtal svarade bolaget med att dela ut samma sorts fackkritiska kampanjblad som Klarna. Vd Daniel Ek har i ett personalutskick förklarat sitt motstånd med att bolaget driver en ”snabbrörlig och konkurrensutsatt verksamhet”.

Så funkar lagen

  • Lagen utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan.
  • Arbetsgivaren måste kalla till förhandling vid större förändringar, i god tid före beslut. Omorganisation, chefstillsättning och lönerevision är några exempel.
  • Facket har rätt att begära förhandling även om andra frågor. Arbetsgivaren måste då inställa sig.
  • Om förhandlingen har genomförts på rätt sätt men parterna inte är överens så har arbetsgivaren rätt att bestämma.
  • Många delar av lagen gäller bara om det finns kollektivavtal.

Och så det mest kända exemplet: Tesla. Strejken på de svenska verkstäderna har pågått i snart ett och ett halvt år. Ägaren Elon Musk har uttryckt ett bergfast motstånd mot fackligt medbestämmande. I en intervju med New York Times slår han fast att det ”skapar en herrar-och-bönder-mentalitet”.

Trots konflikterna är techbolagen populära arbetsgivare med stort avtryck i samhällsdebatten. När unga människor i Sverige listar var de helst vill jobba hamnar både Spotify och Google i topp, enligt en undersökning från bemanningsföretaget Academic Work. Tesla fanns med på topplistan fram till 2022.

2. Fackets tapp

För tre år sedan ringde Unionen i varningsklockan. De lokala fackliga representanterna – personerna som ser till att mbl faktiskt följs på arbetsplatsen – hade blivit för få. Därför sattes ett ambitiöst mål: förbundets drygt 27 000 förtroendevalda ska bli 50 000. Ökningen ska vara klar 2027.

– Vi vill bygga facklig styrka för att kunna påverka medlemmarnas arbetsliv. Då behöver vi ha ett starkt inflytande på alla nivåer, sade fackets dåvarande ordförande Martin Linder till Kollega efter att målet presenterats.

I november 2024, när den här texten skrivs, har Unionen 30 028 förtroendevalda. Flera förbund tampas med siffrorna. Vision, som organiserar tjänstemän i kommunala bolag, har ett liknande tillväxtmål.

Totalt försvann omkring 100 000 förtroendevalda från svenska arbetsplatser under åren 1994–2018. Det skriver journalisten och tidigare Journalistförbundets ordföranden Jonas Nordling i sin bok Den svagaste länken. Hans analys är drastisk: om situationen inte ändras riskerar den svenska modellen att falla. Utan förtroendevalda som sköter medbestämmandet i vardagen kan facken inte säkra sina medlemmars rättigheter.

Distansarbetet riskerar att göra problemet ännu större. Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet och en av Sveriges mest erfarna fackföreningsforskare, har flera gånger konstaterat att hemmajobbandet utmanar den samhörighetskänsla som får människor att engagera sig fackligt. Arbetsplatsgemenskapen är avgörande vid bildandet av klubbar, skriver han i en analys hos tankesmedjan Futurion.

MBL under press
När medbestämmandelagen blev till beskrevs det som en historisk demokratireform. I dag är tongångarna annorlunda. Illustration: Christina Andersson

3. Arbetsgivarna

Stefan Koskinen säger att förändringen redan är här. Han är arbetsgivarpolitisk chef på arbetsgivarorganisationen Almega. Enligt honom sker det brott mot mbl ”på löpande band”hos företag runt om i Sverige. Hans förklaring är att det saknas fackklubbar att förhandla med. Då ska företagen i stället prata med fackets centrala ombudsmän, men Stefan Koskinen menar att det är vanligt att parterna inte får tag på varandra.

– Det här är den enskilt största frågan som företag tar upp med oss, säger han och fortsätter:

– När vi värvar medlemsföretag får vi höra: ”Jag har en bra dialog med mina medarbetare. Nu ska jag alltså få en förhandlingsskyldighet mot en ombudsman från Unionen som jag ska försöka få tag på. Det är väl mycket bättre att jag diskuterar med mina medarbetare här.”

Almega representerar över 11 000 företag när det är dags för avtalsrörelse. Förra gången lade de fram ett nytt krav: slopad förhandlingsrätt där det saknas fackklubb. Tanken är att ledningen på sådana företag bara ska behöva förhandla med facket om större frågor, som uppsägningar och omorganisationer. Annars ska det räcka att informera personerna som påverkas, utan fackets inblandning.

De gör alltid omorganisationerna först, sedan kommer de och vill göra en mbl-förhandling.

Reaktionen från arbetstagarna blev stark. Unionen skrev på sin sajt att kravet kom som en överraskning, och att Almegas mål är att ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De pekade också på en partsgemensam enkät som visat att samverkansprocessen fungerar bra. Unionen kallade förslaget ”mbl light” och avfärdade det bestämt.

Men enligt Almegas arbetsgivarpolitiska chef Stefan Koskinen är det bara en tidsfråga innan organisationen får som den vill. Förslaget kommer finnas kvar på deras kravlista i årets avtalsrörelse. Situationen med färre arbetsplatsklubbar är ohållbar, och den beror på en ökad individualisering som facken inte rår över, säger han.

– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.

4. Cheferna

Patrik Wisell, klubbordföranden som nämns i artikelns inledning, jobbar på en högst ordinär arbetsplats. Maskinföretaget Epiroc är en avknoppning från Atlas Copco, en industrijätte som funnits i över 150 år. Fackklubben på kontoret i Fagersta är väletablerad. Här är det inga techentreprenörer som styr.

Ändå har de haft stora problem med mbl. När Kollega ringer upp Patrik Wisell i början av 2024, då i annat ärende, glider samtalet snabbt över hit.

– I Sverige har facket alltid varit accepterat och haft en ganska stark ställning. Men nu har det blivit mer som att företagen tycker att facket är besvärligt, säger han.

Det handlar inte om dramatiska saker. Allt har bara blivit krångligare.

– De gör alltid omorganisationerna först, sedan kommer de och vill göra en mbl-förhandling. Då har någon talat om för dem att de måste förhandla, men allting är redan bestämt och klart, säger han och fortsätter:

– Och nästan alla mbl-förhandlingar har blivit hemliga (för medlemmarna, reds. anm.). Så var det inte förut.

Patrik Wisell berättar om utländska chefer som inte känner till den samverkanskultur som svenska fack är vana vid. Och en svårnavigerad bolagsstruktur där beslut fattas över folks huvuden. Han beskriver det som att anställda har blivit mer försiktiga med att säga vad de tycker.

– Det har väl blivit lite så att folk inte bryr sig, för de vet att det inte spelar någon roll.

Tiden går. Ett knappt år senare hörs vi igen. Patrik Wisell står fast vid att mblrättigheterna försvagas, rent generellt. Men på just Epiroc har saker nu blivit mycket bättre – cheferna lyssnar och söker samförstånd.

Lösningen var att lyfta frågan till högsta ort. När situationen var som värst samlades Patrik Wisell och hans kollegor till koncernfackligt årsmöte. De bjöd in vd:n, påtalade problemen och frågade henne rakt ut: Hur vill du att detta ska funka? Vd:n svarade att hon vill ha ett ordnat samarbete. Bara några månader senare gjorde klubben samma sak med företagets högsta HR-chef.

Sedan rasslade det till. Budskapet spreds till lägre chefer. Några personer som klubben haft svårt att förhandla med fick andra positioner. Strategin fungerade, men Patrik Wisell menar att de framför allt hade tur. Mbl är väldigt personberoende, säger han.

– Om högsta ledningen vill ha ett bra samarbete med facket, då sipprar det ned genom hela företaget. Men om högsta ledningen är emot fackligt samarbete, då blir det svårt i alla led.

Historien om MBL

  •  Instiftades 1976.
  • Innebar att fackligt förtroendevalda fick betydligt större rättigheter att förhandla med arbetsgivare om vardagliga frågor.
  • Lagens framväxt kopplas ofta till en gruvstrejk vid LKAB i slutet av 60-talet, som handlade om brist på lokalt arbetsplatsinflytande. Efter strejken växte frågan i samhällsdebatten.
  • Statsminister Olof Palme (S) kallade lagen ”den största demokratireformen sedan allmänna rösträtten”.
  • Reglerna kan utvecklas genom kollektivavtal.