Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskriven vägrades rehab

En kabinanställd man blev sjukskriven på grund av stress – men fick ingen rehabilitering av sin arbetsgivare. Han fick heller ingen lön under fem månader, trots att han stod till förfogande för arbete. Nu stämmer Unionen bemanningsföretaget i Arbetsdomstolen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Mannen blev sjukskriven på grund av stress men fick ingen rehabilitering. Colourbox

Mannen, som är medlem i Unionen, anställdes 2009 som kabinpersonal i ett bemanningsföretag som arbetar med uthyrning, rekrytering och utbildning av personal inom flygbranschen. Nio år senare blev mannen sjukskriven på grund av stress. Han efterfrågade då rehabilitering, men det enda arbetsgivaren gjorde var att uppmana honom att kontakta flygläkare för att bli godkänd för flygning igen.

– Det är ett problem att alldeles för många arbetsgivare är passiva och inte följer de regler som finns om rehabilitering och anpassning. Det leder till längre sjukskrivningar än om man får rätt stöd. I vissa fall gör det att medlemmen inte kan gå tillbaka till sitt arbete, säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.

Unionen anser att ett gott stöd från arbetsgivaren skulle ha främjat medlemmens tillfrisknande och gjort det lättare för honom att klara hälsoprövningen. Nu blev resultatet att två flygläkare bedömde att mannen inte kunde godkännas som kabinpersonal.

Efter att han varit sjuk omkring ett halvår kunde han börja arbeta halvtid, under förutsättning att han inte behövde arbeta som kabinpersonal i luften. Men arbetsgivaren valde att betala ut lön utan att anvisa honom något arbete. Efter två månader avbröt han sjukskrivningen och återgick i tjänst på heltid. Företaget meddelande då, utan att ha förhandlat med Unionen, att mannen inte skulle få någon lön av företaget – och att det inte gick att bereda honom något arbete.

Men förbundet anser att det fanns många arbetsuppgifter som mannen kunde utföra, trots att han inte kunde arbeta som kabinpersonal i luften – till exempel markservice. Med sin mångåriga erfarenhet som kabinpersonal, tidvis som kabinchef, hade han även kunnat utbilda kabinpersonal.

Det gick fem månader utan att medlemmen fick lön, trots att han stod till förfogande för arbete. När det stod klart att frågan inte skulle lösas frånträdde han anställningen bland annat därför att någon lön inte hade utbetalats. 

Unionen anser att bolaget har brutit mot sina skyldigheter enligt lag, kollektivavtal och god sed på arbetsmarknaden när det gäller att rehabilitera mannen tillbaka till arbete. Förbundet kräver bland annat att medlemmen får lön för den femmånadersperiod då han var tillgänglig för arbete och allmänt skadestånd på 100 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.