Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskriven vägrades rehab

En kabinanställd man blev sjukskriven på grund av stress – men fick ingen rehabilitering av sin arbetsgivare. Han fick heller ingen lön under fem månader, trots att han stod till förfogande för arbete. Nu stämmer Unionen bemanningsföretaget i Arbetsdomstolen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Mannen blev sjukskriven på grund av stress men fick ingen rehabilitering. Colourbox

Mannen, som är medlem i Unionen, anställdes 2009 som kabinpersonal i ett bemanningsföretag som arbetar med uthyrning, rekrytering och utbildning av personal inom flygbranschen. Nio år senare blev mannen sjukskriven på grund av stress. Han efterfrågade då rehabilitering, men det enda arbetsgivaren gjorde var att uppmana honom att kontakta flygläkare för att bli godkänd för flygning igen.

– Det är ett problem att alldeles för många arbetsgivare är passiva och inte följer de regler som finns om rehabilitering och anpassning. Det leder till längre sjukskrivningar än om man får rätt stöd. I vissa fall gör det att medlemmen inte kan gå tillbaka till sitt arbete, säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.

Unionen anser att ett gott stöd från arbetsgivaren skulle ha främjat medlemmens tillfrisknande och gjort det lättare för honom att klara hälsoprövningen. Nu blev resultatet att två flygläkare bedömde att mannen inte kunde godkännas som kabinpersonal.

Efter att han varit sjuk omkring ett halvår kunde han börja arbeta halvtid, under förutsättning att han inte behövde arbeta som kabinpersonal i luften. Men arbetsgivaren valde att betala ut lön utan att anvisa honom något arbete. Efter två månader avbröt han sjukskrivningen och återgick i tjänst på heltid. Företaget meddelande då, utan att ha förhandlat med Unionen, att mannen inte skulle få någon lön av företaget – och att det inte gick att bereda honom något arbete.

Men förbundet anser att det fanns många arbetsuppgifter som mannen kunde utföra, trots att han inte kunde arbeta som kabinpersonal i luften – till exempel markservice. Med sin mångåriga erfarenhet som kabinpersonal, tidvis som kabinchef, hade han även kunnat utbilda kabinpersonal.

Det gick fem månader utan att medlemmen fick lön, trots att han stod till förfogande för arbete. När det stod klart att frågan inte skulle lösas frånträdde han anställningen bland annat därför att någon lön inte hade utbetalats. 

Unionen anser att bolaget har brutit mot sina skyldigheter enligt lag, kollektivavtal och god sed på arbetsmarknaden när det gäller att rehabilitera mannen tillbaka till arbete. Förbundet kräver bland annat att medlemmen får lön för den femmånadersperiod då han var tillgänglig för arbete och allmänt skadestånd på 100 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY