Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskriven vägrades rehab

En kabinanställd man blev sjukskriven på grund av stress – men fick ingen rehabilitering av sin arbetsgivare. Han fick heller ingen lön under fem månader, trots att han stod till förfogande för arbete. Nu stämmer Unionen bemanningsföretaget i Arbetsdomstolen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Mannen blev sjukskriven på grund av stress men fick ingen rehabilitering. Colourbox

Mannen, som är medlem i Unionen, anställdes 2009 som kabinpersonal i ett bemanningsföretag som arbetar med uthyrning, rekrytering och utbildning av personal inom flygbranschen. Nio år senare blev mannen sjukskriven på grund av stress. Han efterfrågade då rehabilitering, men det enda arbetsgivaren gjorde var att uppmana honom att kontakta flygläkare för att bli godkänd för flygning igen.

– Det är ett problem att alldeles för många arbetsgivare är passiva och inte följer de regler som finns om rehabilitering och anpassning. Det leder till längre sjukskrivningar än om man får rätt stöd. I vissa fall gör det att medlemmen inte kan gå tillbaka till sitt arbete, säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.

Unionen anser att ett gott stöd från arbetsgivaren skulle ha främjat medlemmens tillfrisknande och gjort det lättare för honom att klara hälsoprövningen. Nu blev resultatet att två flygläkare bedömde att mannen inte kunde godkännas som kabinpersonal.

Efter att han varit sjuk omkring ett halvår kunde han börja arbeta halvtid, under förutsättning att han inte behövde arbeta som kabinpersonal i luften. Men arbetsgivaren valde att betala ut lön utan att anvisa honom något arbete. Efter två månader avbröt han sjukskrivningen och återgick i tjänst på heltid. Företaget meddelande då, utan att ha förhandlat med Unionen, att mannen inte skulle få någon lön av företaget – och att det inte gick att bereda honom något arbete.

Men förbundet anser att det fanns många arbetsuppgifter som mannen kunde utföra, trots att han inte kunde arbeta som kabinpersonal i luften – till exempel markservice. Med sin mångåriga erfarenhet som kabinpersonal, tidvis som kabinchef, hade han även kunnat utbilda kabinpersonal.

Det gick fem månader utan att medlemmen fick lön, trots att han stod till förfogande för arbete. När det stod klart att frågan inte skulle lösas frånträdde han anställningen bland annat därför att någon lön inte hade utbetalats. 

Unionen anser att bolaget har brutit mot sina skyldigheter enligt lag, kollektivavtal och god sed på arbetsmarknaden när det gäller att rehabilitera mannen tillbaka till arbete. Förbundet kräver bland annat att medlemmen får lön för den femmånadersperiod då han var tillgänglig för arbete och allmänt skadestånd på 100 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten