Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskriven vägrades rehab

En kabinanställd man blev sjukskriven på grund av stress – men fick ingen rehabilitering av sin arbetsgivare. Han fick heller ingen lön under fem månader, trots att han stod till förfogande för arbete. Nu stämmer Unionen bemanningsföretaget i Arbetsdomstolen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Mannen blev sjukskriven på grund av stress men fick ingen rehabilitering. Colourbox

Mannen, som är medlem i Unionen, anställdes 2009 som kabinpersonal i ett bemanningsföretag som arbetar med uthyrning, rekrytering och utbildning av personal inom flygbranschen. Nio år senare blev mannen sjukskriven på grund av stress. Han efterfrågade då rehabilitering, men det enda arbetsgivaren gjorde var att uppmana honom att kontakta flygläkare för att bli godkänd för flygning igen.

– Det är ett problem att alldeles för många arbetsgivare är passiva och inte följer de regler som finns om rehabilitering och anpassning. Det leder till längre sjukskrivningar än om man får rätt stöd. I vissa fall gör det att medlemmen inte kan gå tillbaka till sitt arbete, säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.

Unionen anser att ett gott stöd från arbetsgivaren skulle ha främjat medlemmens tillfrisknande och gjort det lättare för honom att klara hälsoprövningen. Nu blev resultatet att två flygläkare bedömde att mannen inte kunde godkännas som kabinpersonal.

Efter att han varit sjuk omkring ett halvår kunde han börja arbeta halvtid, under förutsättning att han inte behövde arbeta som kabinpersonal i luften. Men arbetsgivaren valde att betala ut lön utan att anvisa honom något arbete. Efter två månader avbröt han sjukskrivningen och återgick i tjänst på heltid. Företaget meddelande då, utan att ha förhandlat med Unionen, att mannen inte skulle få någon lön av företaget – och att det inte gick att bereda honom något arbete.

Men förbundet anser att det fanns många arbetsuppgifter som mannen kunde utföra, trots att han inte kunde arbeta som kabinpersonal i luften – till exempel markservice. Med sin mångåriga erfarenhet som kabinpersonal, tidvis som kabinchef, hade han även kunnat utbilda kabinpersonal.

Det gick fem månader utan att medlemmen fick lön, trots att han stod till förfogande för arbete. När det stod klart att frågan inte skulle lösas frånträdde han anställningen bland annat därför att någon lön inte hade utbetalats. 

Unionen anser att bolaget har brutit mot sina skyldigheter enligt lag, kollektivavtal och god sed på arbetsmarknaden när det gäller att rehabilitera mannen tillbaka till arbete. Förbundet kräver bland annat att medlemmen får lön för den femmånadersperiod då han var tillgänglig för arbete och allmänt skadestånd på 100 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen