Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Blev uppsagda utan förhandling – Unionen stämmer

Personalmötet chockades av ledningens besked: verksamheten läggs ner.
Arbetsgivaren bröt mot lagen när de inte förhandlade nedläggningen med facket innan beslutet togs. Det menar Unionen som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Arbetsdomstolens fasad samt en laboratorietekniker som gör en analys av prover. .
Analysföretaget ALS Scandinavia borde ha förhandlat med facket innan de informerade personalen om att kontoret i västerbottniska Malå skulle läggas ner. Det menar Unionen som kräver arbetsgivaren på 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Foto: Ola Rennstam/TT

Det var i mars förra året som samtliga medarbetare på analysföretaget ALS Scandinavias kontor i Malå kallades till ett informationsmöte. Platschefen informerade då om att bolaget beslutat att lägga ner verksamheten på grund av bristande lönsamhet och att lokalerna redan sagts upp. 

− Beskedet om nedläggningen kom som en total kalldusch för oss, jag fick panik när ledningen berättade om det, säger en av medarbetarna, som vill vara anonym, till Kollega, 

Den lokala Unionenklubben blev lika tagen på sängen som medarbetarna - företaget hade nämligen valt att inte förhandla nedläggningsbeslutet  med facket. Företagets agerande är ett solklart brott mot mbl, medbestämmandelagen, menar Unionen.

− En nedläggning av verksamhet är tveklöst en sådan fråga som en arbetsgivare måste förhandla. Lagen är glasklar på den punkten: förhandlingen med facket ska ske innan beslutet fattas, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Erbjöds jobb 16 mil bort

Först en månad efter informationsmötet begärde företaget förhandling med fackklubben. Då framgick det att samtliga 15 medarbetare skulle erbjudas tjänster på Piteåkontoret, 16 mil bort.  De som inte tackade ja blev uppsagda på grund av arbetsbrist.

− Alla har familj och hus här i Malå och få har möjlighet att rycka upp allt och fara iväg till Piteå. Företaget har skött det här förjävligt rent ut sagt, säger den tidigare anställde.

Enligt Unionen hade bolagets globala ledning fattat beslutet om nedläggningen av Malåenheten redan i mars.

− Det är bakvänt och inte så här det ska gå till. Det är viktigt att fackklubben involveras i de här frågorna. Om beslutet redan är fattat finns det egentligen inte något att förhandla om, konstaterar Sverker Wickberg.

Unionen har nu stämt ALS Scandinavia i Arbetsdomstolen och kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl. Att Unionen driver vidare ärendet gläder den tidigare medarbetaren:

− Det känns jättebra att Unionen visar att även stora utländska företag måste följa svenska lagar. Kanske kommer ALS inte göra om det här misstaget fler gånger.

Fotnot: ALS Scandinavia har avböjt att kommentera tvisten.

ALS Scandinavia AB

Dotterbolag till den globala koncernen ALS (Australian Laboratory Services) som har mer än 13 000 anställda i över 60 länder. Bolaget gör laboriatorieanalyser inom bland annat miljö, geoteknik, livsmedel, läkemedel, elektronik. Vid laboratoriet i Malå arbetade tidigare 15 personer.

Detta är mbl - medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten