Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Påpekade brister – fick sparken

Långa arbetspass och många patienter. Det var vardagen för personalen på en tandläkarklinik i Stockholm. När en av tandsköterskorna skrev ett brev till ledningen och begärde åtta timmars arbetsdag blev hon avskedad.
Ola Rennstam Publicerad
tandsköterska med dentalutrustning
En tandsköterska avskedades sedan hon och några kollegor påpekat att de jobbade för långa arbetspass. Nu har Unionen stämt arbetsgivaren, en klinik i Stockholm. Foto: Colourbox

Ledningen för tandläkarkliniken krävde att personalen skulle arbeta långa pass och ta emot fler patienter än vad som är vanligt i branschen. I november förra året skrev en grupp anställda ett brev till arbetsgivaren där de begärde att de inte skulle behöva jobba mer än åtta timmar per dag och få tillgång till uppdaterad utrustning. Brevet föll inte i god jord. Kort därpå blev en av brevskrivarna – en tandsköterska och Unionenmedlem – avskedad.

Unionen: "Har inte agerat för att skada bolaget"

Unionen anser att det saknas grund för att avsluta anställningen och har nu stämt kliniken i Stockholm för brott mot las, lagen om anställningsskydd. I stämningsansökan påpekar förbundet att kvinnan alltid skött sitt arbete på ett korrekt sätt och inte på något vis agerat i syfte att skada bolaget. 
Unionen bekräftar att tandsköterskan har varit med i en sms-grupp tillsammans med andra kollegor men förnekar att hon därigenom skulle ha spridit bilder eller information som inneburit brott mot tystnadsplikten eller patientsekretessen, vilket arbetsgivaren hävdat under tidigare förhandlingar med facket.

Unionen kräver 190 000 kronor i allmänt skadestånd till medlemmen och att avskedandet ogiltigförklaras.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivarens juridiska ombud för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.