Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Berättade om rattfylla – förlorade jobbet som jurist

Juristen berättade för chefen om sin alkoholism och en rattfylla. Dagen efter blev hon uppsagd från advokatbyrån. Enligt Unionen har juristen inte misskött sina arbetsuppgifter och stämmer nu arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad
personer gestikulerar med händerna. Logga på Unionen
Advokatbyrån sa upp en medarbetare efter att hon berättat om sin alkoholism och en rattfylla. Unionen menar dock att brottet saknar koppling till anställningen och stämmer nu arbetsgivaren. Foto: Shuttrstock/Ola Rennstam

UPPDATERAD 13 FEBRUARI.
Kvinnan arbetade som jurist på en advokatbyrå på en mindre ort i Sydsverige – ett arbete som innebar högt tempo och långa arbetsdagar. Efter en skilsmässa föll hela hennes tillvaro samman och hon blev sjukskriven på grund av stress och depression.

Enligt juristen visade hennes arbetsgivare ingen förståelse för hennes situation. I stället fortsatte hennes chef att ställa höga krav på henne och skrev långa mejl med pikar och insinuationer, vilket ytterligare förvärrade juristens mående.

Åtalades för rattfylleri

Under sjukskrivningen utvecklade hon ett alkoholmissbruk som förvärrade depressionen. En kväll förra sommaren satte hon sig bakom ratten i sin bil – efter att ha druckit flera glas vin. Under bilfärden förlorade hon plötsligt kontrollen och kraschade in i ett träd. När polis kom till platsen fick hon lämna blodprov och hon kom senare att åtalas för grovt rattfylleri och hennes körkort drogs in.

Olyckan blev en vändpunkt. Juristen påbörjade en behandling mot sitt alkoholberoende och har varit nykter sedan dess.

Berättade för chefen – blev uppsagd

Inför ett möte med arbetsgivaren i höstas valde hon att berätta om olyckan, brottsmisstankarna och sitt alkoholberoende. Chefen visade empati under telefonsamtalet men på mötet dagen efter var tongångarna helt annorlunda. Arbetsgivaren meddelade att de sa upp henne på grund av personliga skäl. Bland annat påstod chefen att körkort var en förutsättning för anställningen.

Unionen: "Saknar koppling till jobbet"

Unionen är av en annan mening. Förbundet anser att det saknas skäl för att säga upp juristen och har nu stämt advokatbyrån och kräver skadestånd på 135 000 kronor. I stämningsansökan påpekar Unionen att kvinnan inte har misskött sina arbetsuppgifter eller misskött sig på annat sätt. Man påpekar vidare att det saknas krav på körkort i kvinnans anställningsavtal och att det finns fler jurister som saknar körkort på företaget.

Brottet, som arbetsgivaren lagt som grund för uppsägningen, skedde utanför tjänsten och saknar helt koppling till anställningen. Därmed, menar Unionen, utgör rattfylleriet inte något brott mot anställningsavtalet. I stället har brottet en direkt koppling till medlemmens sjukdomstillstånd i form av alkoholmissbruk och depression.

Vägrade diskutera rehabilitering 

Den som är sjuk har ett starkare anställningsskydd i lagen. Det innebär att en uppsägning inte får ske förrän en arbetsgivare tagit sitt fulla rehabiliteringsansvar, det vill säga gjort anpassningar så att en medarbetare kan återfå sin arbetsförmåga. Enligt Unionen har advokatbyrån inte ens velat diskutera någon rehabilitering för juristen, tvärtom valde man att omedelbart säga upp henne efter att hon berättat om sin alkoholsjukdom. Företaget har heller inte gjort något försök till omplacering.

Advokatbyrån: Bristande förtroende orsaken

Advokatbyrån svarar i en skriftlig kommentar till Kollega att huvudorsaken till avskedandet är bristande förtroende från arbetsgivarens sida och från de som anlitar byrån, som exempelvis domstolar och allmänhet. Det bristande förtroendet är relaterat till ”det brott den anställde begått och ett omdömeslöst agerande i samband med den brottsliga gärningen.”, skriver man.

Arbetsgivaren tillbakavisar Unionens påståenden om att beroendeproblematik, tillgång till körkort och bristande rehabilitering skulle ligga till grund för uppsägningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen