Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Berättade om rattfylla – förlorade jobbet som jurist

Juristen berättade för chefen om sin alkoholism och en rattfylla. Dagen efter blev hon uppsagd från advokatbyrån. Enligt Unionen har juristen inte misskött sina arbetsuppgifter och stämmer nu arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad
personer gestikulerar med händerna. Logga på Unionen
Advokatbyrån sa upp en medarbetare efter att hon berättat om sin alkoholism och en rattfylla. Unionen menar dock att brottet saknar koppling till anställningen och stämmer nu arbetsgivaren. Foto: Shuttrstock/Ola Rennstam

UPPDATERAD 13 FEBRUARI.
Kvinnan arbetade som jurist på en advokatbyrå på en mindre ort i Sydsverige – ett arbete som innebar högt tempo och långa arbetsdagar. Efter en skilsmässa föll hela hennes tillvaro samman och hon blev sjukskriven på grund av stress och depression.

Enligt juristen visade hennes arbetsgivare ingen förståelse för hennes situation. I stället fortsatte hennes chef att ställa höga krav på henne och skrev långa mejl med pikar och insinuationer, vilket ytterligare förvärrade juristens mående.

Åtalades för rattfylleri

Under sjukskrivningen utvecklade hon ett alkoholmissbruk som förvärrade depressionen. En kväll förra sommaren satte hon sig bakom ratten i sin bil – efter att ha druckit flera glas vin. Under bilfärden förlorade hon plötsligt kontrollen och kraschade in i ett träd. När polis kom till platsen fick hon lämna blodprov och hon kom senare att åtalas för grovt rattfylleri och hennes körkort drogs in.

Olyckan blev en vändpunkt. Juristen påbörjade en behandling mot sitt alkoholberoende och har varit nykter sedan dess.

Berättade för chefen – blev uppsagd

Inför ett möte med arbetsgivaren i höstas valde hon att berätta om olyckan, brottsmisstankarna och sitt alkoholberoende. Chefen visade empati under telefonsamtalet men på mötet dagen efter var tongångarna helt annorlunda. Arbetsgivaren meddelade att de sa upp henne på grund av personliga skäl. Bland annat påstod chefen att körkort var en förutsättning för anställningen.

Unionen: "Saknar koppling till jobbet"

Unionen är av en annan mening. Förbundet anser att det saknas skäl för att säga upp juristen och har nu stämt advokatbyrån och kräver skadestånd på 135 000 kronor. I stämningsansökan påpekar Unionen att kvinnan inte har misskött sina arbetsuppgifter eller misskött sig på annat sätt. Man påpekar vidare att det saknas krav på körkort i kvinnans anställningsavtal och att det finns fler jurister som saknar körkort på företaget.

Brottet, som arbetsgivaren lagt som grund för uppsägningen, skedde utanför tjänsten och saknar helt koppling till anställningen. Därmed, menar Unionen, utgör rattfylleriet inte något brott mot anställningsavtalet. I stället har brottet en direkt koppling till medlemmens sjukdomstillstånd i form av alkoholmissbruk och depression.

Vägrade diskutera rehabilitering 

Den som är sjuk har ett starkare anställningsskydd i lagen. Det innebär att en uppsägning inte får ske förrän en arbetsgivare tagit sitt fulla rehabiliteringsansvar, det vill säga gjort anpassningar så att en medarbetare kan återfå sin arbetsförmåga. Enligt Unionen har advokatbyrån inte ens velat diskutera någon rehabilitering för juristen, tvärtom valde man att omedelbart säga upp henne efter att hon berättat om sin alkoholsjukdom. Företaget har heller inte gjort något försök till omplacering.

Advokatbyrån: Bristande förtroende orsaken

Advokatbyrån svarar i en skriftlig kommentar till Kollega att huvudorsaken till avskedandet är bristande förtroende från arbetsgivarens sida och från de som anlitar byrån, som exempelvis domstolar och allmänhet. Det bristande förtroendet är relaterat till ”det brott den anställde begått och ett omdömeslöst agerande i samband med den brottsliga gärningen.”, skriver man.

Arbetsgivaren tillbakavisar Unionens påståenden om att beroendeproblematik, tillgång till körkort och bristande rehabilitering skulle ligga till grund för uppsägningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten