Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kontaktade Unionen – fick sparken via sms

Säljaren kontaktade Unionen när han inte fick ut någon provision. 28 minuter efter att Unionen påtalat detta för bolaget blev säljaren avskedad – med ett sms.
Ola Rennstam Publicerad
Säljare avskedades med sms - efter att ha kontaktat Unionen.
Säljare avskedades med sms. Efter att ha krävt utebliven provision blev en säljare plötsligt avskedad via sms. Unionen stämmer nu företaget och kräver sammanlagt 300 000 kronor i ersättning. Foto: Berit Roald/Scanpix/TT. Montage: Kollega.

Mannen arbetade som säljare på ett Stockholmsföretag som skapar annonser på sociala medier. Förutom månadslön hade säljaren rätt till provision som baserades på hur länge kunderna valde att annonsera. Bolaget betalade dock aldrig ut någon provision och efter flera påminnelser kontaktade säljaren Unionen för att få hjälp med sin ersättning. När en ombudsman på facket mejlade företaget och bad om en förklaring fick man svaret från säljarens chef att provisionen betalas ut två månader i efterskott och bekräftade vidare att mannen skulle få sina pengar. Men så blev det inte.

Avskedad via sms

Bara några minuter senare skickar chefen ett sms till säljaren där han bekräftar att mannen valt att avsluta sin anställning på annonsbolaget och ber honom att återlämna nycklarna till kontoret. Unionen tillbakavisade omedelbart att medlemmen sagt upp sig på egen begäran och krävde bevis på detta från arbetsgivaren.

Under sommaren har Unionen kallat bolaget till förhandling vid två tillfällen men ingen representant har dykt upp. Bolagets har skriftligen svarat Unionen att mannen var provanställd vid tillfället och att det därför inte fanns någon anledning till förhandling.

Stäms på 300 000 kronor

Unionen anser att företaget avskedat säljaren och detta utan att det funnits sakliga skäl. Nu har facket valt att stämma annonsbolaget i Stockholms tingsrätt och kräver sammanlagt 220 000 kronor i skadestånd till medlemmen och 80 000 kronor i skadestånd till förbundet. Enligt Unionens stämningsansökan hade mannens provanställning övergått i en fast anställning några dagar före den första kontakten med förbundet.

Kollega söker företaget för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.