Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kontaktade Unionen – fick sparken via sms

Säljaren kontaktade Unionen när han inte fick ut någon provision. 28 minuter efter att Unionen påtalat detta för bolaget blev säljaren avskedad – med ett sms.
Ola Rennstam Publicerad
Säljare avskedades med sms - efter att ha kontaktat Unionen.
Säljare avskedades med sms. Efter att ha krävt utebliven provision blev en säljare plötsligt avskedad via sms. Unionen stämmer nu företaget och kräver sammanlagt 300 000 kronor i ersättning. Foto: Berit Roald/Scanpix/TT. Montage: Kollega.

Mannen arbetade som säljare på ett Stockholmsföretag som skapar annonser på sociala medier. Förutom månadslön hade säljaren rätt till provision som baserades på hur länge kunderna valde att annonsera. Bolaget betalade dock aldrig ut någon provision och efter flera påminnelser kontaktade säljaren Unionen för att få hjälp med sin ersättning. När en ombudsman på facket mejlade företaget och bad om en förklaring fick man svaret från säljarens chef att provisionen betalas ut två månader i efterskott och bekräftade vidare att mannen skulle få sina pengar. Men så blev det inte.

Avskedad via sms

Bara några minuter senare skickar chefen ett sms till säljaren där han bekräftar att mannen valt att avsluta sin anställning på annonsbolaget och ber honom att återlämna nycklarna till kontoret. Unionen tillbakavisade omedelbart att medlemmen sagt upp sig på egen begäran och krävde bevis på detta från arbetsgivaren.

Under sommaren har Unionen kallat bolaget till förhandling vid två tillfällen men ingen representant har dykt upp. Bolagets har skriftligen svarat Unionen att mannen var provanställd vid tillfället och att det därför inte fanns någon anledning till förhandling.

Stäms på 300 000 kronor

Unionen anser att företaget avskedat säljaren och detta utan att det funnits sakliga skäl. Nu har facket valt att stämma annonsbolaget i Stockholms tingsrätt och kräver sammanlagt 220 000 kronor i skadestånd till medlemmen och 80 000 kronor i skadestånd till förbundet. Enligt Unionens stämningsansökan hade mannens provanställning övergått i en fast anställning några dagar före den första kontakten med förbundet.

Kollega söker företaget för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.