Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Strul med konkurrensklausul – tänk på det här

Ett sätt att skydda sin verksamhet eller en inlåsning av anställda som vill byta jobb? Att konkurrensklausuler finns i anställningsavtal är inte ovanligt, men kan orsaka bekymmer när du vill sluta.
Lina Björk Publicerad
hand som skriver på ett papper
Det finns en rad saker att fundera på innan du skriver på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul. Foto: Shutterstock

Miljonbelopp i skadestånd. Det kan bli resultatet om en anställd startar upp konkurrerande verksamhet eller tar med sig kunder till ett nytt jobb. Att ha en konkurrensklausul i anställningskontraktet innebär en förlängning av lojalitetsplikten: du får inte ta med dig viktig information från din arbetsgivare och använda den hos en konkurrent eller i egen verksamhet. 

Så vad ska man tänka på? Det finns en del både före och efter du har skrivit på ditt anställningskontrakt. 
 

Innan du skriver på:


1. Det är svårt att kräva saker innan du skrivit på anställningskontrakt för ett nytt jobb, men läs noggrant igenom vad en konkurrensklausul skulle betyda för dig. 

2. Villkoren i ett anställningskontrakt är förhandlingsbara. 

3. Får du kompensation? Enligt kollektivavtal har du rätt till skälig ersättning med 60 procent av den tidigare månadsinkomsten under tiden klausulen gäller. 

4. Hur länge ska den gälla? Enligt praxis är det rimligt att en yttersta gräns kan ligga på ett år. Som längst får bindningstiden inte vara längre än två år. 

5. Vad ska skyddas? Är det kundregister eller företagshemligheter är det okej, men klausuler som hindrar anställda från att söka nytt jobb är inte okej. 

6. Finns det ett vite eller skadestånd? Du kan vara förpliktigad till ett skadestånd om du bryter mot klausulen. Det ska enligt avtal inte överstiga sex månadslöner. 

 

Efter att du skrivit på: 


1. Om du skrivit på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul så gäller den till ni kommit överens om annat eller att den prövats i domstol. 

2. Även om klausulen känns oskälig är det viktigt att inte bryta mot den. 

3. När du skrivit på ett kontrakt med en konkurrensklausul ska fackklubben på företaget informeras om det. Finns ingen klubb ska den lokala representanten informeras. 

4. Om din arbetsgivare vill begära skadestånd för att du brutit på konkurrensklausulen ska det förhandlas lokalt via klubben om en sådan finns. Kommer man inte överens går det vidare centralt och slutligen kan tvisten lösas i en skiljenämnd. (En skiljenämnd är ett organ som i stället för en domstol avgör tvister som inte blir offentliga).

Strul med konkurrensklausul  – i domstolen

Arbetsdomstolen 2018 
Dataspelsföretagets värvningsklausuler

Tre anställda på ett dataspelsföretag hade en värvningsklausul i sitt anställningskontrakt som innebar att de under två år efter avslutad anställning inte fick anlita sina gamla kollegor. Förbudet gällde även för personer som börjat på företaget efter att de tre slutat. Arbetsdomstolen ansåg att värvningsklausulen hade tydliga inlåsningseffekter och motverkade rörligheten på arbetsmarknaden. Klausulerna bedömdes därför vara ogiltiga. 

 

Arbetsdomstolen 2017 
Regionchef startade ko konkurrerande verksamhet

En regionchef på ett företag som jobbade med hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningskontrakt, som förbjöd honom att konkurrera med företaget i två år efter avslutad anställning. Ingen kompensation skulle utgå under tiden.
Regionchefen startade ett snarlikt företag som sin forna arbetsgivare och drogs till domstol. Här gick man dock på den anställdes linje. Bindningstiden var för lång, han hade inte fått någon ersättning under tiden och klausulen förhindrade marknadskonkurrens snarare än skyddade kundregister och företagshemligheter. Den ansågs därför oskälig. 

 

Arbetsdomstolen 2017
Konsulten fick betala skadestånd

En konsult som jobbade på en redovisningsbyrå i Lund förbjöds att under två år efter avslutad anställning jobba med företagets kunder. När han bröt mot klausulen hävdade han att företaget begränsade hans möjlighet att utföra sitt arbete. Arbetsdomstolen gick dock på arbetsgivarens linje och konstaterade att Lund tillhör en av Sveriges största städer och han hade stor möjlighet att hitta andra kunder på annat håll än hos sin forna arbetsgivare. Han dömdes därför att betala skadestånd till redovisningsbyrån. 

 

Arbetsdomstolen 2005
Hjälpte svärson med konkurrerande företag

En företagare som jobbade i bilfraktsbranschen sålde sitt företag till ett bolag inom samma bransch. I affärsöverenskommelsen ingick en klausul som sa att mannen inte fick bedriva konkurrerande verksamhet, då skulle ett vite om fem miljoner kronor betalas ut. Mannen hjälpte dock sin svärson att starta upp ett företag inom samma härad och bolaget begärde sitt vite. Arbetsdomstolen ansåg dock att vitet var oskäligt och att mannen inte direkt haft en konkurrerande verksamhet då han hjälpt sin svärson. Man jämkade därför summan till 400 000 kronor. 

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren. 
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision