Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Anonym tipsade Försäkringskassan – Carinas sjukersättning sänktes efter 20 år

Carina Jonsson räknar varje krona för att få mat, hyra och kläder att gå ihop sedan hennes sjukersättning sänkts. Hennes situation är långt ifrån unik. En tredjedel av alla som lever på sjukersättning har i dag låg ekonomisk standard, enligt en ny rapport.
Lina Björk Publicerad 8 juni 2026, kl 06:02
Carina Jonsson sjukersättning som är svår att leva på
Carina Jonsson beviljades 25 procents sjukersättning efter en överklagan. Helst skulle hon vilja ha full ersättning, men Försäkringskassan anser att hon kan jobba eftersom hon bedriver en kennel tillsammans med sin familj. Foto: Emelie Asplund

I 20 år hade Carina Jonsson sjukersättning (tidigare kallat förtidspension). Orsaken till det heter fibromyalgi, ett kroniskt smärtsyndrom som orsakar långvarig smärta och ömhet. Hon beskriver det själv som att ha en influensa som inte går över. 

Hon orkar inte mycket, men det som fått upp henne på morgonen är de finska lapphundar hon och hennes man fött upp i sin Kennel. Någon timme per dag sköter hon om kullarna, som oftast är två per år. 

Men under pandemiåret fick de flera. En anonym tipsare uppmärksammade Försäkringskassan på detta, vilket ledde till att Carina Jonssons sjukersättningen drogs in. 

Myndigheten ansåg att hon tjänade bra med pengar på sin kennel och orkade mer än hon berättat. 

– Jag gjorde inte mycket i kenneln, min man och dotter hjälpte till och fodervärdar fanns i närheten. Men jag stod på alla papper, så notan blev indragen sjukersättning och 178 000 kronor i återbetalning. Det var en fruktansvärt, jag kunde inte förstå att det var sant. 

När chocken lagt sig bestämde sig Carina Jonsson sig för att överklaga beslutet. Hon fick rätt till en ersättning på 25 procent. 

Men pengarna – drygt 2 200 kronor i månaden – ser hon inte röken av. Allt går direkt tillbaka till Försäkringskassan. För skulden på nära 200 000 kronor blev hon inte av med. 

Den tar åtta år och fyra månader att betala av. 

I dag försöker hon hanka sig fram på pengarna som kenneln genererar, men i slutändan är det hennes man som står för räkningar, lån och mat. 

– Vi kan inte unna oss någonting, inte gå på bio eller gå ut och äta. Skulle något gå sönder kan vi inte reparera det. Det finns ingen marginal. Helst vill jag ha full sjukersättning men hundarna är mitt liv. Utan dem skulle jag vara död, säger hon. 


ISF: En tredjedel har låg ekonomisk standard 

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. Enligt SCB:s mått räknas du ha det om du har en disponibel inkomst under 14 600 kronor per månad. 

Orsakerna till att inkomstskyddet har försvagats är flera. 

Svårt att leva på sjukersättning enligt ISF
Foto: Anna Sigvardsson

– Det ställs högre krav för att få ersättning i dag. Det innebär att många hinner stå utan arbete länge innan de får rätt till sjukersättning, säger Cecilia Oldertz, en av rapportförfattarna på ISF. 

Enligt reglerna baseras sjukersättningen på genomsnittet av de tre högsta inkomsterna, av de senaste fem till åtta åren (beroende på ålder). 

– Har man haft a-kassa, sjukpenning, eller inga inkomster blir ersättningen väldigt låg. 

De personer som har allra lägst ekonomisk standard är personer som bor ensamma eller som är ensamstående föräldrar. 

Sedan 2005 har antalet personer med sjukersättning mer än halverats, från 540 500 till 223 700 personer. Den största orsaken till det är reformen av försäkringen 2008 som innebar att kraven för att få ersättning skärptes och den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort. 

Även sjukersättningens värde har urholkats över tid. Den följer prisutvecklingen, alltså vad varor och tjänster kostar, i stället för löneutvecklingen. 

– Det betyder att sjukersättningen inte som tidigare fungerar som ett inkomstskydd för personer med nedsatt arbetsförmåga, säger Cecilia Oldertz. 

 

Efter att räkningarna är betalda – Eva väljer bort mat

Eva Riheim i Linköping har full sjukersättning sedan 2008 på grund av Sjögrens sjukdom, som orsakar muskelvärk och extrem trötthet. Efter skatt får hon ut ungefär 15 700 kronor. Då har Kronofogden tagit sitt. 

– Jag fick en utmätning efter en skilsmässa och då blev det tufft att betala räkningarna. Jag betalar fortfarande av den skulden, säger hon. 

Eva Riheim

Eva Riheim tillhör en av dem som kvalade in för sjukersättning 2008 trots att reglerna blev tuffare. Tusenlapparna ska räcka till hyra, hemförsäkring, mediciner, internet och telefon. När alla räkningar är betalda finns en mindre summa kvar till mat. 

– Jag väljer bort mat. Det fattas kanske 3 500 kronor varje månad. Jag vill inte ha mer än jag behöver, men jag vill hålla näsan ovanför vattenytan och det gör jag inte nu, säger hon. 

Eva Riheim ifrågasätter svårigheterna med att få sin sjukersättning godkänd och den summan som betalas ut. 

– Som människa har du inget värde om du inte är frisk. Försäkringskassan krymper min värld genom att betala ut en ersättning som inte går att leva på. Personer kan vara produktiva för samhället även om de är sjuka, bara det finns utrymme för det, säger hon. 

 

ISF: Sjukersättningen ska gå att leva på

ISF pekar på en rad åtgärder som behöver genomföras för att sjukersättningen ska återfå sitt värde. Bland annat hur övergången från sjukpenning till sjukersättning ska bli smidigare. 

– Skillnader mellan de två regelverken behöver minskas för att inte skapa onödiga hinder. Det är olyckligt om ersättningen en person får inte motsvarar den situation personen befinner sig i, säger Cecilia Oldertz. 

Om sjukersättningen ska gå att leva på föreslår ISF också att försäkringen ska följa den ekonomiska utvecklingen. Konstruktionen av inkomstskyddet behöver ses över, liksom vilken indexeringsmodell som ska användas. 

Vad är sjukersättning?

En långsiktig ersättning från Försäkringskassan för personer vars arbetsförmåga bedöms vara varaktigt nedsatt på grund av sjukdom eller skada. 

Hette före 2003 förtidspension eller sjukpension och låg i pensionssystemet. 

För att beviljas ersättningen finns tre kriterier: 

Ålderskrav: Du måste ha fyllt 19 år. (Före 30 kallas det formellt aktivitetsersättning.)  

Permanent nedsättning: Din arbetsförmåga måste vara nedsatt för all överskådlig framtid. Alla medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser ska vara helt uttömda.

Hela arbetsmarknaden: Din arbetsförmåga ska vara nedsatt i förhållande till alla typer av jobb på hela arbetsmarknaden, vilket även inkluderar anpassade arbeten med lönebidrag. 

Källa: Försäkringskassan