Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Yogade en gång i veckan – sjukersättning drogs in

Det är okej att syssla med fritidsaktiviteter samtidigt som du får pengar från Försäkringskassan. Men innebär hobbyn en inkomst eller upptar för mycket tid kan ersättningen äventyras.
Lina Björk Publicerad
Kvinnor gör yoga.
Kvinnan yogade en gång i veckan, då drogs sjukersättningen in. Foto: Shutterstock

Enligt Försäkringskassan är det inte fritidsaktiviteten i sig som avgör om du har rätt till sjukersättning eller sjukpenning samtidigt som du utövar en hobby, utan snarare i vilken omfattning du orkar med den. Men reglerna är luddiga och gränsen inte knivskarp.

Här är fem exempel där kassan tagit bort ersättningen för anställda som ägnat sig åt aktiviteter på fritiden.

Red som rehab

Kvinnan levde med ihållande och svår smärta efter en olycka 2015. Som en del i sin rehabilitering red hon under kortare stunder. Ibland deltog hon också i tävlingar, vilket hon ansåg mer kunde jämställas med ett fritidsintresse än ett jobb. Försäkringskassan tyckte dock att det visade att hon var arbetsför och krävde tillbaka den sjukpenning som betalats ut.

Kvinnan överklagade till kammarrätten som gick på Försäkringskassans linje. De ansåg att hon både borde ha anmält ändrade förutsättningar och förstått att det inte går att förena ridtävlingar med utbetalad sjukpenning. Rätten var dock inte enig om domen.

Startade kennel under manisk period

Kvinnan som led av bipolaritet var manisk i vissa perioder och deprimerad under andra. I en manisk period startade hon en kennel som registrerades som hobbyverksamhet av Skatteverket. Hon orkade dock varken ta hand om de hundar hon köpt in eller avla några nya kullar och verksamheten gick med stor förlust.

Trots att en överläkare i psykiatri beskrev hennes handlande under maniska perioder som oövertänkta och att de saknar ändamål ansåg Försäkringskassan att kvinnan jobbade samtidigt som hon fick sjukpenning och alltså hade en arbetsförmåga. De begärde tillbaka 222 0000 kronor i utbetald sjukpenning.

Efter ett överklagande fastslog Förvaltningsrätten att kvinnan skulle betala 130 000 kronor av summan då hon inte varit helt vid sina sinnes fulla bruk när hon startade kenneln.

Klippte hundar som terapi

Nästan 800 000 kronor i återkrav. Det blev notan för en kvinna i Stockholm som åtog sig att klippa hundar medan hon var sjukskriven.

Det var hennes man som startade firman, i syfte att hans fru skulle bryta isoleringen i hemmet och känna motivation att ta sig ur sängen. Arbetet gick långsamt och hon kunde i sin takt bekanta sig med hundarna och samtidig få dagarna att gå, något som hon liknade vid terapi.

Hon satt också med som ledamot i en styrelse för hundfrisörer, något Försäkringskassan ansåg visade att hennes arbetsförmåga var större än hon hade uppgett. De begärde därför tillbaka den sjukpenning hon fått under tiden firman funnits till.

Efter en överklagan stod det klart att Förvaltningsrätten gått på Försäkringskassans linje.

Yogade en gång i veckan

Tidigare hade du rätt att pröva dig fram och arbeta om du ansökte om så kallad steglös avräkning från Försäkringskassan. Kvinnan som var yogainstruktör, men var sjukskriven på grund av stress och ångest, meddelade kassan att hon ville testa att starta ett företag och utföra yogaträning och massage en gång i veckan. Hon frågade också om uppstarten skulle påverka hennes sjukersättning och hur mycket hon i så fall fick jobba. Hennes vänner skötte hemsida och allt administrativt och hon fick intrycket att om företaget gick med minus fanns det ingen inkomst att rapportera in till myndigheten.

Det visade sig dock inte stämma. Yogainstruktörens sjukersättning drogs in till hälften eftersom hennes arbetsförmåga ansågs förbättrats. Kvinnan orkade dock varken utföra yoga eller massage under någon längre period och fick lägga ner företaget.

Men Försäkringskassans beslut stod fast och när det överklagades till Kammarrätten tog de samma beslut.

Anonym tipsade om politiska uppdrag

Mannen sjukskrevs i maj 2017 på grund av ständiga ryggsmärtor. I maj startade dock Försäkringskassan en utredning efter att en anonym tipsare berättat att han hade uppdrag som politiker i Hallands kommun och därför inte borde ha rätt till ersättning från myndigheten.

Mannen satt som ledamot kommunfullmäktige och tre nämnder, vilket innebar möten och en viss förberedelse för att kunna diskutera de frågor som togs upp. Försäkringskassan ansåg också att restiden till mötena skulle ingå i den samlade bilden av hur mycket mannen hade jobbat och begärde tillbaka sammanlagt 160 000 kronor i felaktig utbetalning.

I snitt handlade det om två sammanträden i månaden med varierande längd. Mannen blev skjutsad till och från mötena då han inte orkade ta sig dig för egen maskin.

Kammarrätten valde att gå på mannens överklagan och han slapp betala tillbaka pengarna.

Tränade freestyleåkning 

Mannen som var freestyleåkare skadade sig i en krasch 2011. Det som begränsade honom efteråt var inte den fysiska tröttheten utan den psykiska. Han fortsatte därför träna efter ork och vilade mycket.

I sina rehabiliteringssamtal med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen var han helt öppen med att han tränade. Försäkringskassan startade dock en utredning och kom fram till att mannen hade god både fysisk och psykisk arbetsförmåga och begärde tillbaka närmare 300 000 i utbetald sjukpenning och rehabiliteringsersättning.

Efter överklagande slog även Förvaltningsrätten fast samma sak.

Vaga regler om fritidsaktivitet

Det här gäller vid ersättning från Försäkringskassan i samband med fritidsaktiviteter:

• Fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utövar på sin fritid, exempelvis deltagande i föreningslivet eller kursverksamhet, påverkar inte rätten tillsjukersättning.

• Om fritidsintressen växer i sådan omfattning att de mer är att jämställa med förvärvsarbete eller näringsverksamhet kan de påverka rätten till sjukersättning.

• Omfattningen av aktiviteterna, och vilken nivå av sjukersättning som övervägs, avgör på vilket sätt rätten till sjukersättning påverkas.

Källa: Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund

Sjukförsäkring

Unionen: ”Statistiken kring sjukskrivningar blir skev”

Långa sjukskrivningar behöver inte vara ett tecken på att rehabiliteringen har misslyckats. En del av förklaringen kan vara att det har blivit svårare att få sjukersättning, vilket gör att fler blir kvar i sjukpenningen längre, enligt Mirjam Olsson, utredare på Unionen.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 05:59
Långa sjukskrivningar behöver inte vara ett tecken på misslyckad rehabilitering, menar Unionens utredare Mirjam Ohlsson.
Om många personer som sannolikt aldrig kommer tillbaka i arbete inte kvalificerar sig för sjukersättning, blir de kvar i sjukpenningen och syns som mycket långa sjukfall i statistiken, menar Unionens utredare Mirjam Olsson. Foto: Colourbox/Unionen

Artikelserie: För sjuk för att jobba, för frisk för ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som personen försöker hantera sin sjukdom.

I seriens sista del förklarar Unionens utredare hur de höga kraven för sjukersättning kan få människor att bli kvar i långa sjukfall.

Sjukpenning och sjukersättning låter lika, men riktar sig till olika grupper. Sjukpenning ges när arbetsförmågan är tillfälligt nedsatt, medan sjukersättning är till för den som bedöms sakna arbetsförmåga under överskådlig framtid.

Att få sjukersättning kräver att man kan visa att arbetsförmågan är varaktigt nedsatt, vilket kan vara svårt. Det påverkar också hur statistiken ser ut.

– Om många personer som sannolikt aldrig kommer tillbaka i arbete inte kvalificerar sig för sjukersättning, blir de kvar i sjukpenningen och syns som mycket långa sjukfall i statistiken.

– Då kan det se ut som att rehabiliteringen misslyckas eller att sjukförsäkringen är för passiv. En del av förklaringen kan i stället vara att personer blir kvar i sjukpenningen till följd av de alltför höga trösklarna för att få sjukersättning, säger Mirjam Olsson.

Vad får det för konsekvenser?

– Dels kan det bli problem för personer som egentligen borde omfattas av sjukersättning. Dels kan det skapa ett politiskt tryck att skärpa regelverket, eftersom statistiken ger intrycket att människor inte kommer tillbaka i arbete tillräckligt snabbt.