Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Enligt Försäkringskassan är det inte fritidsaktiviteten i sig som avgör om du har rätt till sjukersättning eller sjukpenning samtidigt som du utövar en hobby, utan snarare i vilken omfattning du orkar med den. Men reglerna är luddiga och gränsen inte knivskarp.
Här är fem exempel där kassan tagit bort ersättningen för anställda som ägnat sig åt aktiviteter på fritiden.
Kvinnan levde med ihållande och svår smärta efter en olycka 2015. Som en del i sin rehabilitering red hon under kortare stunder. Ibland deltog hon också i tävlingar, vilket hon ansåg mer kunde jämställas med ett fritidsintresse än ett jobb. Försäkringskassan tyckte dock att det visade att hon var arbetsför och krävde tillbaka den sjukpenning som betalats ut.
Kvinnan överklagade till kammarrätten som gick på Försäkringskassans linje. De ansåg att hon både borde ha anmält ändrade förutsättningar och förstått att det inte går att förena ridtävlingar med utbetalad sjukpenning. Rätten var dock inte enig om domen.
Kvinnan som led av bipolaritet var manisk i vissa perioder och deprimerad under andra. I en manisk period startade hon en kennel som registrerades som hobbyverksamhet av Skatteverket. Hon orkade dock varken ta hand om de hundar hon köpt in eller avla några nya kullar och verksamheten gick med stor förlust.
Trots att en överläkare i psykiatri beskrev hennes handlande under maniska perioder som oövertänkta och att de saknar ändamål ansåg Försäkringskassan att kvinnan jobbade samtidigt som hon fick sjukpenning och alltså hade en arbetsförmåga. De begärde tillbaka 222 0000 kronor i utbetald sjukpenning.
Efter ett överklagande fastslog Förvaltningsrätten att kvinnan skulle betala 130 000 kronor av summan då hon inte varit helt vid sina sinnes fulla bruk när hon startade kenneln.
Nästan 800 000 kronor i återkrav. Det blev notan för en kvinna i Stockholm som åtog sig att klippa hundar medan hon var sjukskriven.
Det var hennes man som startade firman, i syfte att hans fru skulle bryta isoleringen i hemmet och känna motivation att ta sig ur sängen. Arbetet gick långsamt och hon kunde i sin takt bekanta sig med hundarna och samtidig få dagarna att gå, något som hon liknade vid terapi.
Hon satt också med som ledamot i en styrelse för hundfrisörer, något Försäkringskassan ansåg visade att hennes arbetsförmåga var större än hon hade uppgett. De begärde därför tillbaka den sjukpenning hon fått under tiden firman funnits till.
Efter en överklagan stod det klart att Förvaltningsrätten gått på Försäkringskassans linje.
Tidigare hade du rätt att pröva dig fram och arbeta om du ansökte om så kallad steglös avräkning från Försäkringskassan. Kvinnan som var yogainstruktör, men var sjukskriven på grund av stress och ångest, meddelade kassan att hon ville testa att starta ett företag och utföra yogaträning och massage en gång i veckan. Hon frågade också om uppstarten skulle påverka hennes sjukersättning och hur mycket hon i så fall fick jobba. Hennes vänner skötte hemsida och allt administrativt och hon fick intrycket att om företaget gick med minus fanns det ingen inkomst att rapportera in till myndigheten.
Det visade sig dock inte stämma. Yogainstruktörens sjukersättning drogs in till hälften eftersom hennes arbetsförmåga ansågs förbättrats. Kvinnan orkade dock varken utföra yoga eller massage under någon längre period och fick lägga ner företaget.
Men Försäkringskassans beslut stod fast och när det överklagades till Kammarrätten tog de samma beslut.
Mannen sjukskrevs i maj 2017 på grund av ständiga ryggsmärtor. I maj startade dock Försäkringskassan en utredning efter att en anonym tipsare berättat att han hade uppdrag som politiker i Hallands kommun och därför inte borde ha rätt till ersättning från myndigheten.
Mannen satt som ledamot kommunfullmäktige och tre nämnder, vilket innebar möten och en viss förberedelse för att kunna diskutera de frågor som togs upp. Försäkringskassan ansåg också att restiden till mötena skulle ingå i den samlade bilden av hur mycket mannen hade jobbat och begärde tillbaka sammanlagt 160 000 kronor i felaktig utbetalning.
I snitt handlade det om två sammanträden i månaden med varierande längd. Mannen blev skjutsad till och från mötena då han inte orkade ta sig dig för egen maskin.
Kammarrätten valde att gå på mannens överklagan och han slapp betala tillbaka pengarna.
Mannen som var freestyleåkare skadade sig i en krasch 2011. Det som begränsade honom efteråt var inte den fysiska tröttheten utan den psykiska. Han fortsatte därför träna efter ork och vilade mycket.
I sina rehabiliteringssamtal med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen var han helt öppen med att han tränade. Försäkringskassan startade dock en utredning och kom fram till att mannen hade god både fysisk och psykisk arbetsförmåga och begärde tillbaka närmare 300 000 i utbetald sjukpenning och rehabiliteringsersättning.
Efter överklagande slog även Förvaltningsrätten fast samma sak.
Det här gäller vid ersättning från Försäkringskassan i samband med fritidsaktiviteter:
• Fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utövar på sin fritid, exempelvis deltagande i föreningslivet eller kursverksamhet, påverkar inte rätten tillsjukersättning.
• Om fritidsintressen växer i sådan omfattning att de mer är att jämställa med förvärvsarbete eller näringsverksamhet kan de påverka rätten till sjukersättning.
• Omfattningen av aktiviteterna, och vilken nivå av sjukersättning som övervägs, avgör på vilket sätt rätten till sjukersättning påverkas.
Källa: Försäkringskassan
En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.
De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Men enligt SD blir det ingen förändring:
– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet.
Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.
När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket.
Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.
– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete.
Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare.
– En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg.
Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större.
– Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på.
Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?
– Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent.
Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen.
Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler.
– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering.
Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.
Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.
När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom.
Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020.
Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU.