Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Krisavtal kan bli dyrt för anställda

Coronavirus och lågkonjunktur kan lamslå industrin. Krisavtal i sämre tider kan vara ett sätt att rädda jobben, men det är de anställda som står för notan.
Lina Björk Publicerad
Är du beredd att uppoffra dig för arbetsgivaren i en problematisk situation? Illustration: Bo Lundberg

Det har börjat röra på sig i kölvattnet av ropen om lågkonjunktur, men trots att det finns ett färdigt förslag om statligt stöd för korttidsarbete i krisande företag, har ingenting hänt.

Läs mer: Facket vill ha stöd för företag i kris

Svensk fordonsindustri kan dessutom få akuta problem i början av mars, då tillverkningen av komponenter stannat av hos kinesiska underleverantörer till följd av coronaviruset och industrins branschorganisationer slår larm om att jobb är i fara.

Läs mer: Coronaviruset kan leda till varsel

Försämrade villkor är sällan vägen framåt, men ibland kan tillfälliga lösningar vara ett sätt att mota uppsägningar i dåliga tider. När företagen förbereder sig för svackor erbjuds de anställda individuella och kollektiva lösningar. De kan till exempel uppmuntras att gå ner i arbetstid för att minska kostnaden för produktionen, eller få långledigt under en tid då arbetet helt ligger nere.

– Överlag är de anställda väldigt positiva till de här lösningarna. Det finns en känsla av att jag får mycket ledighet till ett modest pris. Och så är det, så länge du inte blir sjuk eller arbetslös, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.

Oavsett om man kommer överens om en individuell eller kollektiv lösning för att gå ner i arbetstid och lön under en period, finns det en hel del saker att ha i åtanke. Försämrade arbetsvillkor kan, beroende på utformning, få konsekvenser för de anställda.

– Det kan påverka din framtida pension, det kan bli lägre ersättning vid sjukdom och lägre ersättning från a-kassan och från den statliga lönegarantin om företaget går i konkurs, säger Anna-Karin Mattsson.

Facken har historiskt sett varit tveksamma till olika typer av krisavtal. Å ena sidan finns det möjlighet att rädda kvar jobb även i dåliga tider, å andra sidan kan det ses som konstgjord andning för bolag som ändå kommer att säga upp anställda vid ett senare tillfälle.

– Det som blir oroande för mig som ombudsman är att arbetsgivaren har etablerat ett verktyg som innebär att man använder de anställdas löner som ett dragspel för konjunktursvängningar, säger Anna-Karin Mattsson.

Under finanskrisen tecknade cirka 40 procent av stål- och metallföretagen någon form av krisavtal; majoriteten valde att gå ner i arbetstid. Skulle samma scenario inträffa igen har klubbarna en del saker att beakta.

Läs mer: Stressigt på SSAB under krisavtal

– Jag har full förståelse för att klubbarna är pressade, men min önskan är att man har lite is i magen och funderar på: Har det här med konjunkturen att göra eller är det en fråga om efterfrågan och förändringar på marknaden?

Försök att få till ett medlemsmöte så snart företagsledningen informerar om möjligheten om att införa krisavtal. Använd mötet för att informera, förankra information och undersöka stödet för förslaget. Kanske finns det andra lösningar som inte ger samma ekonomiska konsekvenser för de anställda. Eftersom överenskommelserna påverkar de anställda ekonomiskt är det också rimligt att komma med motkrav. Det kan vara att teckna avtal som ger tillbaka till medlemmarna för de uppoffringar som görs. 

– Om ett lokalt avtal tecknas måste utgångspunkten vara att förhindra varsel. Då bör det också villkoras moraliskt att inga varsel eller uppsägningar sker under den tiden. Alternativt kan avtalet vara uppsägningsbart och då förpliktigar sig arbetsgivaren att direkt återställa anställningsförmånerna.

Ett annat rimligt krav är att företaget ska starta en översyn av resten av verksamheten, utöver personalstyrkan, för att se om det finns andra kostnadsbesparingar att göra så att en liknande situation går att undvika i framtiden. Ett arbete klubben ska vara delaktig i.

– Om en medlem eller klubb känner sig osäker på vad det egentligen är som arbetsgivaren erbjuder, bör en ombudsman kontaktas. Det finns också möjlighet att ta hjälp av en löntagarkonsult om man tycker att det är svårt att få en helhetsbild, säger Anna-Karin Mattsson.

Tänk på det här

Kräv underlag

  • Om arbetsgivaren vill sänka arbetstid och lön ska det förhandlas. Hur ser prognosen för framtiden ut? Kräv ekonomiska, fortlöpande uppdaterade underlag.
  • Hur ser förslaget ut? Vilka  omfattas och vilket ansvar tar ledningen? Får förslaget andra effekter på verksamheten? Finns andra lösningar?
  • Använd medlemsmöten för  att informera de anställda om konsekvenserna av att tacka ja.

Möjliga Konsekvenser

  • Lägre lön under den tid som  arbetstiden kortas.
  • Den pensionsgrundande lönen blir lägre vilket riskerar att  påverka den framtida pensionen.
  • Lägre ersättning vid sjukdom.
  • Lägre ersättning från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring vid arbetslöshet.
  • Lägre ersättning från den statliga lönegarantin vid konkurs.

Ställ motkrav

  • Det är inte givet att lönen ska sänkas i samma grad som arbetstiden. Försök teckna avtal som ger till- baka för uppoffringar, exempelvis bonusar när det går bättre.
  • Avtalen ska vara tidsbegränsade och inte sträcka sig längre än de centrala avtalen om anställningsvillkor.

Detta är krisavtal

  • Ett samlingsnamn för en rad  försämrade förmåner de anställda går med på för att i kris hjälpa  företaget ekonomiskt. Det kan vara att skjuta på semester, skippa bonus eller konjunkturanpassa  arbetstiden och jobba mindre i sämre tider och mer i bättre. Lösningarna behöver inte gälla alla utan kan vara individuella.

Detta är Korttidsavtal

  • Inom ramen för krisavtal kan du via kollektivvtal gå ner i arbetstid och lön, vanligtvis 80-90-100- modellen. Då går den anställde ned till 80 procents arbetstid, får 90 procent i lön och en kompensation för pensionen som betalas in 100 procent. Gäller alla anställda. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.