Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Krisavtal kan bli dyrt för anställda

Coronavirus och lågkonjunktur kan lamslå industrin. Krisavtal i sämre tider kan vara ett sätt att rädda jobben, men det är de anställda som står för notan.
Lina Björk Publicerad 27 februari 2020, kl 07:33
Är du beredd att uppoffra dig för arbetsgivaren i en problematisk situation? Illustration: Bo Lundberg

Det har börjat röra på sig i kölvattnet av ropen om lågkonjunktur, men trots att det finns ett färdigt förslag om statligt stöd för korttidsarbete i krisande företag, har ingenting hänt.

Läs mer: Facket vill ha stöd för företag i kris

Svensk fordonsindustri kan dessutom få akuta problem i början av mars, då tillverkningen av komponenter stannat av hos kinesiska underleverantörer till följd av coronaviruset och industrins branschorganisationer slår larm om att jobb är i fara.

Läs mer: Coronaviruset kan leda till varsel

Försämrade villkor är sällan vägen framåt, men ibland kan tillfälliga lösningar vara ett sätt att mota uppsägningar i dåliga tider. När företagen förbereder sig för svackor erbjuds de anställda individuella och kollektiva lösningar. De kan till exempel uppmuntras att gå ner i arbetstid för att minska kostnaden för produktionen, eller få långledigt under en tid då arbetet helt ligger nere.

– Överlag är de anställda väldigt positiva till de här lösningarna. Det finns en känsla av att jag får mycket ledighet till ett modest pris. Och så är det, så länge du inte blir sjuk eller arbetslös, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.

Oavsett om man kommer överens om en individuell eller kollektiv lösning för att gå ner i arbetstid och lön under en period, finns det en hel del saker att ha i åtanke. Försämrade arbetsvillkor kan, beroende på utformning, få konsekvenser för de anställda.

– Det kan påverka din framtida pension, det kan bli lägre ersättning vid sjukdom och lägre ersättning från a-kassan och från den statliga lönegarantin om företaget går i konkurs, säger Anna-Karin Mattsson.

Facken har historiskt sett varit tveksamma till olika typer av krisavtal. Å ena sidan finns det möjlighet att rädda kvar jobb även i dåliga tider, å andra sidan kan det ses som konstgjord andning för bolag som ändå kommer att säga upp anställda vid ett senare tillfälle.

– Det som blir oroande för mig som ombudsman är att arbetsgivaren har etablerat ett verktyg som innebär att man använder de anställdas löner som ett dragspel för konjunktursvängningar, säger Anna-Karin Mattsson.

Under finanskrisen tecknade cirka 40 procent av stål- och metallföretagen någon form av krisavtal; majoriteten valde att gå ner i arbetstid. Skulle samma scenario inträffa igen har klubbarna en del saker att beakta.

Läs mer: Stressigt på SSAB under krisavtal

– Jag har full förståelse för att klubbarna är pressade, men min önskan är att man har lite is i magen och funderar på: Har det här med konjunkturen att göra eller är det en fråga om efterfrågan och förändringar på marknaden?

Försök att få till ett medlemsmöte så snart företagsledningen informerar om möjligheten om att införa krisavtal. Använd mötet för att informera, förankra information och undersöka stödet för förslaget. Kanske finns det andra lösningar som inte ger samma ekonomiska konsekvenser för de anställda. Eftersom överenskommelserna påverkar de anställda ekonomiskt är det också rimligt att komma med motkrav. Det kan vara att teckna avtal som ger tillbaka till medlemmarna för de uppoffringar som görs. 

– Om ett lokalt avtal tecknas måste utgångspunkten vara att förhindra varsel. Då bör det också villkoras moraliskt att inga varsel eller uppsägningar sker under den tiden. Alternativt kan avtalet vara uppsägningsbart och då förpliktigar sig arbetsgivaren att direkt återställa anställningsförmånerna.

Ett annat rimligt krav är att företaget ska starta en översyn av resten av verksamheten, utöver personalstyrkan, för att se om det finns andra kostnadsbesparingar att göra så att en liknande situation går att undvika i framtiden. Ett arbete klubben ska vara delaktig i.

– Om en medlem eller klubb känner sig osäker på vad det egentligen är som arbetsgivaren erbjuder, bör en ombudsman kontaktas. Det finns också möjlighet att ta hjälp av en löntagarkonsult om man tycker att det är svårt att få en helhetsbild, säger Anna-Karin Mattsson.

Tänk på det här

Kräv underlag

  • Om arbetsgivaren vill sänka arbetstid och lön ska det förhandlas. Hur ser prognosen för framtiden ut? Kräv ekonomiska, fortlöpande uppdaterade underlag.
  • Hur ser förslaget ut? Vilka  omfattas och vilket ansvar tar ledningen? Får förslaget andra effekter på verksamheten? Finns andra lösningar?
  • Använd medlemsmöten för  att informera de anställda om konsekvenserna av att tacka ja.

Möjliga Konsekvenser

  • Lägre lön under den tid som  arbetstiden kortas.
  • Den pensionsgrundande lönen blir lägre vilket riskerar att  påverka den framtida pensionen.
  • Lägre ersättning vid sjukdom.
  • Lägre ersättning från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring vid arbetslöshet.
  • Lägre ersättning från den statliga lönegarantin vid konkurs.

Ställ motkrav

  • Det är inte givet att lönen ska sänkas i samma grad som arbetstiden. Försök teckna avtal som ger till- baka för uppoffringar, exempelvis bonusar när det går bättre.
  • Avtalen ska vara tidsbegränsade och inte sträcka sig längre än de centrala avtalen om anställningsvillkor.

Detta är krisavtal

  • Ett samlingsnamn för en rad  försämrade förmåner de anställda går med på för att i kris hjälpa  företaget ekonomiskt. Det kan vara att skjuta på semester, skippa bonus eller konjunkturanpassa  arbetstiden och jobba mindre i sämre tider och mer i bättre. Lösningarna behöver inte gälla alla utan kan vara individuella.

Detta är Korttidsavtal

  • Inom ramen för krisavtal kan du via kollektivvtal gå ner i arbetstid och lön, vanligtvis 80-90-100- modellen. Då går den anställde ned till 80 procents arbetstid, får 90 procent i lön och en kompensation för pensionen som betalas in 100 procent. Gäller alla anställda. 
Avtal

Nu inleds förhandlingar på Spotify

I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
Publicerad 8 maj 2023, kl 06:00
Till vänster flygblad från Spotify där företaget menar att kollektivavtal är sämre för medarbetarna. Till höger represententer från fackföreningar informerar om fördelar med kollektivavtal.
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Efter veckor av kampanjande genom flygblad med budskap för- och emot kollektivavtal. Foto: Josefine Hellroth Larsson/Ola Rennstam.

För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.

Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.

Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.

Utesluter inte konflikt

I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".

Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.

Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"

Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.

– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.

Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.