Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna vill slopa kortare arbetstid

Teknikföretagen vill ha bort alla överenskommelser om kortare arbetstid. De vill också se låga löneökningar. Idag växlade fack och arbetsgivare avtalskrav.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad
Avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen.
Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid och vill se lägre löneökningar. Facken kräver 4,2% löneökning och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

I november krävde Facken inom industrin 4,2 procent i löneökningar nästa år. Arbetsgivarna kallade siffran ”fullkomligt orealistisk” och i dag kom Teknikföretagen som företräder majoriteten av alla teknikföretag med sitt motbud. Organisationen nämnde ingen procentsiffra, men vill se betydligt lägre löneökningar.

På en presskonferens under morgonen fokuserade Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, på de orosmoln som finns i omvärlden. Hon lyfte bland annat kriget i Ukraina, Donald Trumps utlovade handelshinder och den svaga ekonomin i flera EU-länder.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin.  Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.

Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid

På pressträffen medverkade också IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. De försvarar kravet på 4,2 procent i löneökningar.

Svensk industri står stark och då ska våra medlemmar, som bidrar till framgången, få ta del av den vinst man är med och bidrar till, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Han understryker att framtidsutsikterna för ekonomin inte är så dystra som arbetsgivarna försöker göra gällande.

– Det stämmer att vi befinner oss i en lågkonjunktur men det kommer att vända under 2025. I det läget när världskonjunkturen vänder uppåt igen har svenska företag en väldigt bra position. Det är inte sant att vi bara blickar bakåt och ska ha kompensation för minskad köpkraft som arbetsgivarna påstår, utan vi blickar framåt.

Facken kräver arbetstidsförkortning

I nästa års avtalsrörelse kräver facken dessutom kortare arbetstid, utöver de överenskommelser som slutits tidigare. Exakt hur mycket arbetstiden ska kortas har de ännu inte meddelat.

Arbetsgivarna är starkt kritiska till kortare arbetstid. Teknikföretagen tänker inte gå med på att arbetstiden sänks ytterligare och vill dessutom ha bort de överenskommelser som slutits i tidigare avtal.

Anledningen är diskussionen om att arbetstiden ska kortas med lagstiftning. Teknikföretagen vill ha en modell som gör att företagen inte behöver följa tidigare avtal om arbetstiden kortas via lag.

– Vi kan inte riskera att våra medlemsföretag får stå med förkortad arbetstid både genom lagstiftning och genom avtal. Därför kräver vi att överenskommelser om kortare arbetstid fasas ut eller avvecklas, säger Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef.

Enligt Teknikföretagen uppger hälften av deras större medlemsföretag att de skulle överväga att flytta utomlands vid en lagstiftad arbetstidsförkortning. 
– Och många av våra mindre medlemsföretag – med färre än 20 anställda – skulle behöva stänga butiken, säger Tomas Undin.

Arbetsgivarnas förslag möttes inte av några ovationer från fackligt håll.
Arbetsgivarna tar höjd för något som inte finns på bordet, det handlar om en utredning i en arbetsgrupp i ett parti (Socialdemokraterna red anm.) i Sveriges riksdag. Vi vill ge en tydlig signal att parterna tar ansvar i frågan om arbetstidsförkortning så vi får bort trycket från politiken, säger Peter Hellberg.

Jobb på obekväma tider ska ge ledighet

Förutom det gemensamma fackliga lönekravet på 4,2 procent presenterade fackförbunden egna frågor som de kommer att driva i nästa års avtalsrörelse. Unionen vill exempelvis att tjänstemän som jobbar eller har arbetsresor på obekväma tider ska kunna välja att ersättas ekonomiskt eller med ledig tid.

Unionen kräver ingen särskild satsning på de lägsta lönerna i avtalen – vad beror det på?

I normalfallet vill vi höja lägstalönerna med procenten men av och till ser vi att lägstalönerna halkat efter och då yrkar vi på sådana satsningar. Eftersom vi gjorde en sådan justering för två år sedan har vi inte gjort det den här gången, säger Peter Hellberg.

Avtalet som arbetsgivarna och facken inom industrin nu förhandlar om kallas Industriavtalet. Det är viktigt även för anställda i andra branscher eftersom avtalet blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Många löper ut 31 mars nästa år.

 

Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen
500 kollektivavtal ska förhandlas om 2025. Fack och arbetsgivare växlar avtalskrav. Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid, medan facken kräver 4,2% löneökning. Från vänster. Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Facken säger nej till medlarbud på 7,7 procent

7,7 procent löneökning på tre år. Så lyder budet från medlarna i årets avtalsrörelse, som styr nästan alla svenskars lönehöjning. Budet avvisas som för lågt av facken.
– Det är ett oacceptabelt avtalsförslag, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2025, kl 15:00
Avtal 2025. Till vänster Martin Wästfelt, Unionen, till höger en bild på svenska sedlar och mynt.
Parterna står långt ifrån varandra i årets avtalsrörelse. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt utesluter inte att det kan bli konflikt. Foto: Christine Olsson/TT/Martina Holmberg/TT.

I förra veckan presenterade industrins medlare, de så kallade Opartiska ordförandena, en skiss på ett treårigt avtal. Men de specificerade inte några löneökningar. Arbetsgivarsidan var positiva till förslaget medan facken uttryckte större tveksamhet.

Nu har parterna fått en konkret siffra på löneökningarnas storlek. Budet löd löneökningar på 7,7 procent fördelat på tre år. Men Facken inom Industrin meddelar att de avvisar medlarnas bud:

Martin Wästfeldt

– Vår syn är att det är ett oacceptabelt avtalsförslag. Vi har god grund för våra bedömningar och vår utgångspunkt är att det behövs avsevärt högre löneökningar för att kunna hitta en överenskommelse, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega.

Facken har krävt löneökningar på 4,2 procent i ettårsavtal. Arbetsgivarna har avvisat löneökningsnivån som för hög.
– Vi står långt ifrån varandra och det är ingen nyhet. Vi har stor enighet i Facken inom industrin och det är viktigt och en förutsättning för att ha den förhandlingsstyrkan vi behöver. 

Arbetstidsförkortning saknas i förslaget

Fackens övriga krav på arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda saknas i medlarnas förslag.
– De sakerna måste också vara lösta för att vi ska kunna träffa ett avtal, konstaterar Martin Wästfelt.

Parterna står långt ifrån varandra. Hur bedömer du risken för att det blir strejk?
– Konfliktrisk föreligger alltid. Denna gång är den särskilt stor på områden utanför industrin, vilket beror på att samordningen mellan de fem industrifacken ger ett starkt förhandlingstryck. Osvuret är bäst och det finns en konfliktrisk – även inom industrin. Arbetstidsförkortningen blir den riktigt stora frågan.

Arbetsgivarnas motstånd mot kortare arbetstid är kompakt. Borde ni inte släppa det kravet?
– Nej. Våra beslut i Unionen är väldigt tydliga; vi har medlemmarnas uppdrag att ordna arbetstidsförkortning. Det är vårt uttalade mål så det kommer inte på fråga.

Många löntagare förväntar sig höga lönelyft i år med tanke på den stigande inflationen och matpriserna -  kommer de att bli besvikna?
Självklart är det bekymmersamt med stigande livsmedelspriser men på övergripande nivå är vår bedömning att vi kommer att kunna träffa ett avtal som ger reallöneökningar, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna tackar ja till medlarnas bud och konstaterar att det är högt men på en hanterbar nivå.

 – Det tangerar vad som är förenligt med en bibehållen internationell konkurrenskraft. Men vi noterar att det anger en tydlig inriktning mot en lägre löneökningstakt jämfört med dagens nivå och därför har vi valt att säga ja, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf i ett pressmeddelande.

Höjda matpriser påverkar förväntningarna

Budet från medlarna är lägre än vad de flesta arbetstagare förväntar sig. En ny undersökning från Kantar Sifo, gjord på uppdrag av rekryteringsföretaget Jobbland, visar att över hälften av svenskarna förväntar sig en löneökning på minst fyra procent i år. 

– Det är tydligt att vi ser en reaktion efter de senaste årens höga priser. När priserna på livsmedel har ökat med över 25 procent sedan 2022 är det önskvärt att lönerna stiger så att konsumenterna har råd med mat på bordet, säger Anita Rae, arbetsmarknadschef på Jobbland, i ett pressmeddelande.

Förväntningarna är som högst bland medelinkomsttagare, alltså de som tjänar mellan 25 000 och 35 000 kronor i månaden. Undersökningen är gjord i december 2024.

Tidsschemat för avtalsrörelsen

Nu när facken sagt nej till medlarbudet kommer OpO få i uppdrag att ta fram ett nytt bud inom de närmaste dagarna. 

Löneförhandlingarna inom industrin sätter det så kallade ”märket”, som övriga svenska fackförbund vanligtvis följer. Därför påverkar de här förhandlingarna nästan alla svenskars löneökningstakt, oavsett var man jobbar.

Det nuvarande avtalet löper ut 31 mars. Därefter har facken möjlighet att strejka om inget nytt avtal nåtts.

Vad är OpO?

De opartiska ordförandena, OpO utses av av Industriavtalets parter . De träder in som medlare i förhandlingarna om det lönenormerande så kallade "märket" när det är en månad kvar av gällande avtal. Syftet är bland annat att hjälpa parterna att slutföra avtalsförhandlingarna i rätt tid. 
OpO ska vara objektiv i förhållande till parterna. 
Källa: Industriavtalet

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.