I november krävde Facken inom industrin 4,2 procent i löneökningar nästa år. Arbetsgivarna kallade siffran ”fullkomligt orealistisk” och i dag kom Teknikföretagen – som företräder majoriteten av alla teknikföretag – med sitt motbud. Organisationen nämnde ingen procentsiffra, men vill se betydligt lägre löneökningar.
På en presskonferens under morgonen fokuserade Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, på de orosmoln som finns i omvärlden. Hon lyfte bland annat kriget i Ukraina, Donald Trumps utlovade handelshinder och den svaga ekonomin i flera EU-länder.
– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin. Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.
Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid
På pressträffen medverkade också IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. De försvarar kravet på 4,2 procent i löneökningar.
– Svensk industri står stark och då ska våra medlemmar, som bidrar till framgången, få ta del av den vinst man är med och bidrar till, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.
Han understryker att framtidsutsikterna för ekonomin inte är så dystra som arbetsgivarna försöker göra gällande.
– Det stämmer att vi befinner oss i en lågkonjunktur men det kommer att vända under 2025. I det läget – när världskonjunkturen vänder uppåt igen – har svenska företag en väldigt bra position. Det är inte sant att vi bara blickar bakåt och ska ha kompensation för minskad köpkraft som arbetsgivarna påstår, utan vi blickar framåt.
Facken kräver arbetstidsförkortning
I nästa års avtalsrörelse kräver facken dessutom kortare arbetstid, utöver de överenskommelser som slutits tidigare. Exakt hur mycket arbetstiden ska kortas har de ännu inte meddelat.
Arbetsgivarna är starkt kritiska till kortare arbetstid. Teknikföretagen tänker inte gå med på att arbetstiden sänks ytterligare – och vill dessutom ha bort de överenskommelser som slutits i tidigare avtal.
Anledningen är diskussionen om att arbetstiden ska kortas med lagstiftning. Teknikföretagen vill ha en modell som gör att företagen inte behöver följa tidigare avtal om arbetstiden kortas via lag.
– Vi kan inte riskera att våra medlemsföretag får stå med förkortad arbetstid både genom lagstiftning och genom avtal. Därför kräver vi att överenskommelser om kortare arbetstid fasas ut eller avvecklas, säger Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef.
Enligt Teknikföretagen uppger hälften av deras större medlemsföretag att de skulle överväga att flytta utomlands vid en lagstiftad arbetstidsförkortning.
– Och många av våra mindre medlemsföretag – med färre än 20 anställda – skulle behöva stänga butiken, säger Tomas Undin.
Arbetsgivarnas förslag möttes inte av några ovationer från fackligt håll.
– Arbetsgivarna tar höjd för något som inte finns på bordet, det handlar om en utredning i en arbetsgrupp i ett parti (Socialdemokraterna red anm.) i Sveriges riksdag. Vi vill ge en tydlig signal att parterna tar ansvar i frågan om arbetstidsförkortning så vi får bort trycket från politiken, säger Peter Hellberg.
Jobb på obekväma tider ska ge ledighet
Förutom det gemensamma fackliga lönekravet på 4,2 procent presenterade fackförbunden egna frågor som de kommer att driva i nästa års avtalsrörelse. Unionen vill exempelvis att tjänstemän som jobbar eller har arbetsresor på obekväma tider ska kunna välja att ersättas ekonomiskt eller med ledig tid.
Unionen kräver ingen särskild satsning på de lägsta lönerna i avtalen – vad beror det på?
– I normalfallet vill vi höja lägstalönerna med procenten men av och till ser vi att lägstalönerna halkat efter och då yrkar vi på sådana satsningar. Eftersom vi gjorde en sådan justering för två år sedan har vi inte gjort det den här gången, säger Peter Hellberg.
Avtalet som arbetsgivarna och facken inom industrin nu förhandlar om kallas Industriavtalet. Det är viktigt även för anställda i andra branscher eftersom avtalet blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).
2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Många löper ut 31 mars nästa år.
Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla
- Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
- Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
- Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
- Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
- Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.
