Avtalsrörelse

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada. Bland annat slopas kravet att den anställda själv ska bevisa att det är arbetsgivaren som vållat en arbetssjukdom.

Ett avtal med en löneökningstakt i samma nivå som det förra med avsättningar till flexpension. Det är i stora drag innehållet i det nya avtalet för industrin. Däremot innehåller det inga retroaktiva löneökningar.

I dessa tuffa tider har facket mycket stor betydelse. Till exempel genom att teckna kollektivavtal om korttidspermitteringar för att rädda företag och jobb. Och för att hålla emot när näringslivet håller omotiverat hårt i lönepengarna.

Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.

Totalt 4,5 procent över 29 månader är ett oacceptabelt lågt bud – Facken inom industrin säger nej till det första budet från de oberoende medlarna i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna accepterar däremot budet.

De medlare som hjälper parterna i avtalsrörelsen föreslår ett 29 månader långt avtal. Fullt möjligt, om innehållet blir bra, tycker Facken inom industrin. Även arbetsgivarna tror att det finns förutsättningar för ett långt avtal.

Kommer anställda att få sina löner retroaktivt efter att avtalsrörelsen varit pausad i ett halvår? Den frågan kommer att bli en het potatis vid förhandlingsbordet, spår Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

I år får löntagarna räkna med mindre pengar i plånboken. Men på lite längre sikt återhämtar sig ökningstakten – trots pandemins härjningar. Den bedömningen gör två experter som Kollega pratat med.

Utrymmet för löneökningar i den kommande avtalsrörelsen är ytterst begränsat. Det anser Industriarbetsgivarna enligt vilka den svenska industrin befinner sig i en djup lågkonjunktur som det kommer att ta flera år att återhämta sig ifrån.

Det tyska fackförbundet IG Metall vill korta arbetsveckan till fyra dagar. Syftet är att rädda jobb som försvinner när arbetsuppgifter automatiseras. Även i Sverige kan kortare arbetstid bli en het fråga i årets avtalsrörelse.

En majoritet av landets löntagare förväntar sig att deras lön kommer att öka i samma takt i år som tidigare, trots coronakrisen. Förväntningarna får kritik av Svenskt Näringsliv som inte utesluter ett bud på noll kronor i årets avtalsrörelse.

Enligt Medlingsinstitutets bedömning kan den uppskjutna avtalsrörelsen på grund av coronakrisen medverka till en dämpad löneutveckling i Sverige. Även Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, ser en risk att lönerna blir lidande.

Industrins parter skjuter upp avtalsförhandlingarna till i höst. Orsaken är förstås coronaviruset och dess effekter på ekonomin.

Avtalskraven kommer inte att påverkas av corona. Det konstaterar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Avtalsrörelsen, som ska ange lönerna för tre miljoner arbetstagare, är inne på upploppet och alla pratar om ”märket”. Men vad handlar det egentligen om?