Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Svenskt Näringsliv dissar löntagarnas förväntningar

En majoritet av landets löntagare förväntar sig att deras lön kommer att öka i samma takt i år som tidigare, trots coronakrisen. Förväntningarna får kritik av Svenskt Näringsliv som inte utesluter ett bud på noll kronor i årets avtalsrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 26 juni 2020, kl 06:49
Colourbox
Colourbox

Avtalsrörelsen har tagit paus på grund av coronapendemin. Förhandlingarna om det så kallade märket, takten för löneökningarna i större delen av samhället, kommer att återupptas igen den 1 oktober. Men det innebär inte att lönefrågan ligger begravd tills i höst.

Läs mer: Coronakrisen skjuter upp avtalsrörelsen

Nyligen konstaterade Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl att han inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. Medlingsinstitutets bedömning är att den uppskjutna avtalsrörelsen kan medverka till en dämpad löneutveckling i Sverige, och även från fackligt håll ser man en sådan risk.

Läs mer: Coronakrisen kan ge sämre löner

– Det är sannolikt att uppskjutandet kommer ha en påverkan på hur löneökningstakten kommer bli under 2020, sade Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till Kollega tidigare i veckan.

Landets löntagare har dock inte riktigt lika pessimistiska förväntningar på löneutvecklingen. En rapport från undersökningsföretaget Skop visar att hushållens löneförväntningar visserligen har sjunkit till en historiskt låg nivå när det gäller de genomsnittliga lönerna. 72 procent räknar med en långsammare genomsnittlig löneökningstakt under det kommande året.

När det gäller deras egna löner befarar 45 procent att den egna lönen kommer att öka långsammare under det kommande året, det är drygt 13 procentenheter fler än i januari.

En majoritet (52 procent) av löntagarna tror dock på en oförändrad egen löneökningstakt medan bara 3 procent spår att deras lön kommer att öka snabbare under det kommande året. Optimismen är något större bland medlemmar i SACO än bland dem som tillhör LO eller TCO, visar rapporten.

Resultatet får Mattias Dahl att reagera.

– Faran är verkligen inte över. Att i det här läget förvänta sig samma löneökning som vanligt är att ha helt fel fokus. Då har man nog inte förstått allvaret i situationen för Sverige och företagen, men inte heller för sitt eget jobb och sin egen framtid, säger han i en intervju på Svenskt Näringslivs hemsida.

Avtalsrörelse

Tummen ner för medlarbud på 3,7 procent i år

Facken inom industrin säger nej till medlarnas bud på sammanlagt 6,5 procent i ett tvåårigt avtal. Unionen vill se högre löneökningar och avsättningar till flexpension.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2023, kl 15:59
Till vänster kontanter och betalkort. Till höger Martin Linder, Unionen.
– Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Jessica Gow/TT.

Det är bara en vecka kvar tills avtalen löper ut. På torsdagen lämnade medlarna, de opartiska ordförandena, Opo, en hemställan till parterna och föreslog en tvåårigt avtal med en löneökning på 3,7 procent första året och 2,8 år två. 

Martin Linder.

 Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen som tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, utgör Facket inom industrin. 

Facken inom industrins krav på löneökningar på 4,4 procent var de högsta som ställts under Industriavtalets historia. Industrifacken krävde dessutom  ytterligare avsättningar till flexpension och en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

Flexpension saknas i budet

Martin Linder menar att löneökningarna behöver vara högre än medlarnas förslag och att de 1300 kronor som föreslås i höjning av de lägsta lönerna ligger för lågt. Dessutom saknar han avsättningar till flexpension i budet. 

 Det är omöjligt för Unionen att säga ja till ett avtal där det saknas avsättningar till flexpension, säger han och fortsätter: 

 När vi landade på 4,4 procent för några månader sedan, utgick vi från en gedigen analys om en rimlig lönetakt långsiktigt. Vår slutsats nu är att den analys vi gjorde då fortfarande håller - företagen levererar bra och svensk industri är konkurrenskraftig. 

Kommer ni att kunna enas innan avtalen löper ut nästa vecka? 

  Jag kan konstatera att parterna står långt ifrån varandra och att det krävs en ordentlig förflyttning från arbetsgivarens sida. Men jag har samtidigt goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas träffa nytt avtal i tid, säger Martin Linder. 

Under förra veckan tackade de fem facken inom industrin nej till medlarnas bud om ett treårigt avtal. De förklarade att de möjligen kunde sträcka sig till att träffa ett tvåårigt avtal under förutsättning att det andra avtalsåret går att säga upp. 

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal

Engångsbelopp: 3 000 kronor

Ettårigt avtal

 

Facken inom industrins ursprungbud:

Löneökning: 4,4 procent

Avsättningar till flexpension

Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)

De opartiska ordförandenas bud:

Löneökning: 6,5 procent på två år. 3,7 procent första året, 2,8 procent andra

Tvåårigt avtal

1 300 kronor i höjning av de lägsta lönerna