Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Svenskt Näringsliv dissar löntagarnas förväntningar

En majoritet av landets löntagare förväntar sig att deras lön kommer att öka i samma takt i år som tidigare, trots coronakrisen. Förväntningarna får kritik av Svenskt Näringsliv som inte utesluter ett bud på noll kronor i årets avtalsrörelse.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Colourbox

Avtalsrörelsen har tagit paus på grund av coronapendemin. Förhandlingarna om det så kallade märket, takten för löneökningarna i större delen av samhället, kommer att återupptas igen den 1 oktober. Men det innebär inte att lönefrågan ligger begravd tills i höst.

Läs mer: Coronakrisen skjuter upp avtalsrörelsen

Nyligen konstaterade Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl att han inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. Medlingsinstitutets bedömning är att den uppskjutna avtalsrörelsen kan medverka till en dämpad löneutveckling i Sverige, och även från fackligt håll ser man en sådan risk.

Läs mer: Coronakrisen kan ge sämre löner

– Det är sannolikt att uppskjutandet kommer ha en påverkan på hur löneökningstakten kommer bli under 2020, sade Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till Kollega tidigare i veckan.

Landets löntagare har dock inte riktigt lika pessimistiska förväntningar på löneutvecklingen. En rapport från undersökningsföretaget Skop visar att hushållens löneförväntningar visserligen har sjunkit till en historiskt låg nivå när det gäller de genomsnittliga lönerna. 72 procent räknar med en långsammare genomsnittlig löneökningstakt under det kommande året.

När det gäller deras egna löner befarar 45 procent att den egna lönen kommer att öka långsammare under det kommande året, det är drygt 13 procentenheter fler än i januari.

En majoritet (52 procent) av löntagarna tror dock på en oförändrad egen löneökningstakt medan bara 3 procent spår att deras lön kommer att öka snabbare under det kommande året. Optimismen är något större bland medlemmar i SACO än bland dem som tillhör LO eller TCO, visar rapporten.

Resultatet får Mattias Dahl att reagera.

– Faran är verkligen inte över. Att i det här läget förvänta sig samma löneökning som vanligt är att ha helt fel fokus. Då har man nog inte förstått allvaret i situationen för Sverige och företagen, men inte heller för sitt eget jobb och sin egen framtid, säger han i en intervju på Svenskt Näringslivs hemsida.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.