Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Svenskt Näringsliv dissar löntagarnas förväntningar

En majoritet av landets löntagare förväntar sig att deras lön kommer att öka i samma takt i år som tidigare, trots coronakrisen. Förväntningarna får kritik av Svenskt Näringsliv som inte utesluter ett bud på noll kronor i årets avtalsrörelse.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Colourbox

Avtalsrörelsen har tagit paus på grund av coronapendemin. Förhandlingarna om det så kallade märket, takten för löneökningarna i större delen av samhället, kommer att återupptas igen den 1 oktober. Men det innebär inte att lönefrågan ligger begravd tills i höst.

Läs mer: Coronakrisen skjuter upp avtalsrörelsen

Nyligen konstaterade Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl att han inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. Medlingsinstitutets bedömning är att den uppskjutna avtalsrörelsen kan medverka till en dämpad löneutveckling i Sverige, och även från fackligt håll ser man en sådan risk.

Läs mer: Coronakrisen kan ge sämre löner

– Det är sannolikt att uppskjutandet kommer ha en påverkan på hur löneökningstakten kommer bli under 2020, sade Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till Kollega tidigare i veckan.

Landets löntagare har dock inte riktigt lika pessimistiska förväntningar på löneutvecklingen. En rapport från undersökningsföretaget Skop visar att hushållens löneförväntningar visserligen har sjunkit till en historiskt låg nivå när det gäller de genomsnittliga lönerna. 72 procent räknar med en långsammare genomsnittlig löneökningstakt under det kommande året.

När det gäller deras egna löner befarar 45 procent att den egna lönen kommer att öka långsammare under det kommande året, det är drygt 13 procentenheter fler än i januari.

En majoritet (52 procent) av löntagarna tror dock på en oförändrad egen löneökningstakt medan bara 3 procent spår att deras lön kommer att öka snabbare under det kommande året. Optimismen är något större bland medlemmar i SACO än bland dem som tillhör LO eller TCO, visar rapporten.

Resultatet får Mattias Dahl att reagera.

– Faran är verkligen inte över. Att i det här läget förvänta sig samma löneökning som vanligt är att ha helt fel fokus. Då har man nog inte förstått allvaret i situationen för Sverige och företagen, men inte heller för sitt eget jobb och sin egen framtid, säger han i en intervju på Svenskt Näringslivs hemsida.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.