Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Corona påverkar inte Unionens lönekrav

Avtalskraven kommer inte att påverkas av corona. Det konstaterar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Ola Rennstam Publicerad 5 mars 2020, kl 11:57
Anders Wiklund/TT, Izabelle Nordfjell/TT
Enligt Unionens förhandlingschef påverkar inte coronasmittan årets avtalsrörelse då förbundet har ett långsiktigt perspektiv på lönebildningen. Anders Wiklund/TT, Izabelle Nordfjell/TT

Den 31 mars ska löneavtalet inom industrin vara klart. Löneökningarna kommer att styra nivån på hela arbetsmarknaden i den stora avtalsrörelsen som berör nära tre miljoner anställda. Avtalsförhandlingarna är inne i ett intensivt skede och enligt arbetsgivarsidan bör löneökningarna hållas nere eftersom det är osäkert hur allvarligt coronaviruset kommer påverka ekonomin.

– Det ser ju inte bra ut. Det ser ut som att riskerna ökar för varje dag som går och då leder väl det till att vi kommer att kanske fastna för att vi behöver ha ett kort avtal den här gången, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin, till Sveriges Radio.

Men enligt Unionen kommer osäkerheten kring viruset inte få någon inverkan på avtalskraven.

– Vi har en genomtänkt syn på hur en lämplig löneökningstakt och andra viktiga saker ska regleras, och den överger vi inte till följd av corona. I stället kan korttidsarbete vara en viktig komponent för att hantera mer tillfälliga problem som uppstår, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Läs mer: Krisstöd ska dämpa följder av corona

Martin Wästfelt understryker att Unionen har ett långsiktigt perspektiv på lönebildningen. De huvudfaktorer som man tar hänsyn till är industrins konkurrenskraft, produktivitetsutveckling och inflation.

– Men om det påverkar produktivitetsutvecklingen och alla prognoser ser annorlunda ut – så kan det självklart få betydelse, men det är långt ifrån säkert. Det är ett svårbedömt läge just nu och därför är det klokt att vara lite försiktig, säger han.

Läs mer: Märket - så funkar det

– Konkurrenskraften slår mot företag i många länder, inte bara i Sverige. Arbetsgivarna kan få problem kortsiktigt med brist på komponenter och stopp i produktionen men det är mer en korttidsfråga. Även om vi självklart följer utvecklingen noga.

Det har varit oroligt på världens börser senaste tiden till följd av corona. Hur mycket påverkar utvecklingen förhandlingarna?
– Börserna har väldigt liten betydelse. Det är produktivitet och internationell konkurrenskraft som är de viktigaste faktorerna för att säkra sysselsättning och långsiktig reallöneökning.

Kan corona komma att försvaga konfliktvapnet?
– Det är klart att om hela Sverige står stilla så kan corona komma att påverka. Men huvudparametrarna som styr är konkurrenskraft, produktivitetsutveckling och sysselsättning och inte vinster och konjunktur.

Bortsett från corona - hur är läget i avtalsförhandlingarna just nu?
– Det är ganska likt som det brukar vara i förhandlingar vid den här tidpunkten; det går trögt på vissa områden, lite bättre på andra. Det är också skillnad i vissa frågor mellan arbetare och tjänstemän.

Avtalsrörelse

Tummen ner för medlarbud på 3,7 procent i år

Facken inom industrin säger nej till medlarnas bud på sammanlagt 6,5 procent i ett tvåårigt avtal. Unionen vill se högre löneökningar och avsättningar till flexpension.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2023, kl 15:59
Till vänster kontanter och betalkort. Till höger Martin Linder, Unionen.
– Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Jessica Gow/TT.

Det är bara en vecka kvar tills avtalen löper ut. På torsdagen lämnade medlarna, de opartiska ordförandena, Opo, en hemställan till parterna och föreslog en tvåårigt avtal med en löneökning på 3,7 procent första året och 2,8 år två. 

Martin Linder.

 Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen som tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, utgör Facket inom industrin. 

Facken inom industrins krav på löneökningar på 4,4 procent var de högsta som ställts under Industriavtalets historia. Industrifacken krävde dessutom  ytterligare avsättningar till flexpension och en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

Flexpension saknas i budet

Martin Linder menar att löneökningarna behöver vara högre än medlarnas förslag och att de 1300 kronor som föreslås i höjning av de lägsta lönerna ligger för lågt. Dessutom saknar han avsättningar till flexpension i budet. 

 Det är omöjligt för Unionen att säga ja till ett avtal där det saknas avsättningar till flexpension, säger han och fortsätter: 

 När vi landade på 4,4 procent för några månader sedan, utgick vi från en gedigen analys om en rimlig lönetakt långsiktigt. Vår slutsats nu är att den analys vi gjorde då fortfarande håller - företagen levererar bra och svensk industri är konkurrenskraftig. 

Kommer ni att kunna enas innan avtalen löper ut nästa vecka? 

  Jag kan konstatera att parterna står långt ifrån varandra och att det krävs en ordentlig förflyttning från arbetsgivarens sida. Men jag har samtidigt goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas träffa nytt avtal i tid, säger Martin Linder. 

Under förra veckan tackade de fem facken inom industrin nej till medlarnas bud om ett treårigt avtal. De förklarade att de möjligen kunde sträcka sig till att träffa ett tvåårigt avtal under förutsättning att det andra avtalsåret går att säga upp. 

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal

Engångsbelopp: 3 000 kronor

Ettårigt avtal

 

Facken inom industrins ursprungbud:

Löneökning: 4,4 procent

Avsättningar till flexpension

Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)

De opartiska ordförandenas bud:

Löneökning: 6,5 procent på två år. 3,7 procent första året, 2,8 procent andra

Tvåårigt avtal

1 300 kronor i höjning av de lägsta lönerna