Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Corona skjuter upp avtalsrörelsen

Industrins parter skjuter upp avtalsförhandlingarna till i höst. Orsaken är förstås coronaviruset och dess effekter på ekonomin.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2020, kl 13:15
AP, Izzabelle Nordfjell/TT
Avtalsrörelsen skjuts upp till hösten på grund av coronakrisen. AP, Izzabelle Nordfjell/TT

Det nya industriavtalet skulle varit klart 31 mars, men i torsdags föreslog medlarna att alla förhandlingar bör skjutas upp grund av det osäkra ekonomiska läget kring coronaviruset. Det är det en unik åtgärd som inte inträffat tidigare.

I dag, fredag, meddelade arbetsgivarna och Facken inom industrin, där Unionen ingår, att man går med på detta. Det innebär att Industriavtalet skjuts upp till i höst och att kollektivavtalens giltighetstid förlängs till den 31 oktober 2020. Fram till dess fortsätter det gamla avtalet att gälla.

Industriavtalet omfattar löner och villkor för runt en miljon personer. Avtalet sätter det så kallade märket, takten för löneökningarna i större delen av samhället. Att avtalet nu skjuts upp innebär att i princip hela avtalsrörelsen får vänta. Under 2020 påverkar det 2,8 miljoner personer, vars avtal skulle ha förhandlats om.

Unionens ordförande Martin Linder anser att beslutet var en nödvändighet.

– Vi har kommit fram till att det i den extrema situation vi befinner oss i inte finns förutsättningar att på ett ansvarstagande sätt teckna avtal som vinner acceptans hos våra medlemmar, företagen och övriga på arbetsmarknaden. Då är det mest ansvarsfulla att skjuta på förhandlingarna.

Vad får det för konsekvenser för medlemmarna?
– Konkret blir att det nuvarande avtalet löper på till 31 oktober och att vi med start 1 oktober går in i nya förhandlingar för att få till bästa möjliga nya avtal.

Var det ett svårt beslut att fatta?
– I dessa dagar när det är en sådan extrem situation i samhället och på arbetsmarknaden så är det många svåra beslut som måste fattas och detta har såklart varit det också. Men vi är helt trygga från Unionen och alla inblandade parter att detta är det mest ansvarsfulla att göra.

Kan det finnas någon fördel för medlemmarna att det skjuts upp?
– Detta är ett gemensamt ställningstagande och i det ligger inte några spekulationer att ena eller andra sidan skulle vinna på det.

Bild: Jessica Gow/TT

Avtalsrörelse

Tummen ner för medlarbud på 3,7 procent i år

Facken inom industrin säger nej till medlarnas bud på sammanlagt 6,5 procent i ett tvåårigt avtal. Unionen vill se högre löneökningar och avsättningar till flexpension.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2023, kl 15:59
Till vänster kontanter och betalkort. Till höger Martin Linder, Unionen.
– Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Jessica Gow/TT.

Det är bara en vecka kvar tills avtalen löper ut. På torsdagen lämnade medlarna, de opartiska ordförandena, Opo, en hemställan till parterna och föreslog en tvåårigt avtal med en löneökning på 3,7 procent första året och 2,8 år två. 

Martin Linder.

 Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen som tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, utgör Facket inom industrin. 

Facken inom industrins krav på löneökningar på 4,4 procent var de högsta som ställts under Industriavtalets historia. Industrifacken krävde dessutom  ytterligare avsättningar till flexpension och en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

Flexpension saknas i budet

Martin Linder menar att löneökningarna behöver vara högre än medlarnas förslag och att de 1300 kronor som föreslås i höjning av de lägsta lönerna ligger för lågt. Dessutom saknar han avsättningar till flexpension i budet. 

 Det är omöjligt för Unionen att säga ja till ett avtal där det saknas avsättningar till flexpension, säger han och fortsätter: 

 När vi landade på 4,4 procent för några månader sedan, utgick vi från en gedigen analys om en rimlig lönetakt långsiktigt. Vår slutsats nu är att den analys vi gjorde då fortfarande håller - företagen levererar bra och svensk industri är konkurrenskraftig. 

Kommer ni att kunna enas innan avtalen löper ut nästa vecka? 

  Jag kan konstatera att parterna står långt ifrån varandra och att det krävs en ordentlig förflyttning från arbetsgivarens sida. Men jag har samtidigt goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas träffa nytt avtal i tid, säger Martin Linder. 

Under förra veckan tackade de fem facken inom industrin nej till medlarnas bud om ett treårigt avtal. De förklarade att de möjligen kunde sträcka sig till att träffa ett tvåårigt avtal under förutsättning att det andra avtalsåret går att säga upp. 

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal

Engångsbelopp: 3 000 kronor

Ettårigt avtal

 

Facken inom industrins ursprungbud:

Löneökning: 4,4 procent

Avsättningar till flexpension

Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)

De opartiska ordförandenas bud:

Löneökning: 6,5 procent på två år. 3,7 procent första året, 2,8 procent andra

Tvåårigt avtal

1 300 kronor i höjning av de lägsta lönerna