Utrymmet för löneökningar i den kommande avtalsrörelsen är ytterst begränsat. Det anser Industriarbetsgivarna enligt vilka den svenska industrin befinner sig i en djup lågkonjunktur som det kommer att ta flera år att återhämta sig ifrån.
Industriarbetsgivarna företräder bland annat företag inom den svenska stålindustrin. Marcus Ericsson / TT
I en ny rapport ger Industriarbetsgivarna, som företräder den svenska basindustrin, en bild av det ekonomiska läget där ljuspunkterna lyser med sin frånvaro. Raset är stort och har skett på bred front, exporten är extremt svag, arbetslösheten har stigit till nio procent och förväntas stiga ytterligare. Många anställda är varslade om uppsägning och många har beviljats korttidsarbete.
Osäkerheten ligger som en våt filt över ekonomin, anser Industriarbetsgivarna. I det läget är det svårt att se att det finns utrymme för några större löneökningar.
– Självklart är lönekostnaden viktig för våra företag. De verkar i en stenhård konkurrens där varje krona spelar roll, sa chefekonomen Kerstin Hallsten när rapporten presenterades under torsdagen.
Förhandlingschefen Per Widolf poängterade att basindustrin tror på längre avtalsperioder, givet att innehållet stärker konkurrenskraften.
– Vi måste titta framåt, ta ansvar och försöka skapa en situation som är så stabil som möjligt. 2020 är ett förlorat år, men det gäller inte 2021 och 2022 om vi sätter ett avtal som är ansvarsfullt och stabilt.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.
Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.
Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.
Alexandra Koch Foto: Privat
– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.
Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.
– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.
Hur mycket arbetstid vore rimligt?
– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.
Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.
Rikard Densloe Foto: Privat
– Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.
Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.
Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.
– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:
– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.
”Nivån landade okej”
Martin Nyman.
Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.
– Jag tycker att nivån landade okej. Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt.
– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar.
Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval:
– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.
