Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Retroaktiv lön – knäckfråga i avtalsrörelsen

Kommer anställda att få sina löner retroaktivt efter att avtalsrörelsen varit pausad i ett halvår? Den frågan kommer att bli en het potatis vid förhandlingsbordet, spår Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Den 1 oktober startade förhandlingarna igen.
Lina Björk Publicerad
Isabell Höjman / TT
Hur stort lönepåslaget blir efter årets avtalsrörelse beror bland annat på om lönepåslaget ska vara retroaktivt för den period som förhandlingarna var pausade. Isabell Höjman / TT

I mars tog parterna beslut om att pausa förhandingarna om Industriavtalet till följd av coronaviruset, något som kom att påverka lönebildningen för miljontals svenskar. Förra veckan var man tillbaka vid förhandlingsbordet, med en helt annan situation på arbetsmarknaden, men med samma krav som under våren.

Läs mer: Märket - så funkar det

– Vi fortsätter där vi slutade. Industriavtalet tillåter inte att vi kommer med nya krav så vi förhåller oss till det som låg på bordet under våren. Hur mycket avtalen kommer att ha påverkats av pandemin vet vi först när de är på plats, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Läs mer: Corona skjuter upp avtalsrörelsen

En fråga som ännu är oklar är huruvida löneökningarna ska vara retroaktiva eller inte.

– Det är en angelägen fråga för medlemmarna och som vi kommer att ha med oss framöver.

Förra veckan gav PTK, LO och Svenskt Näringsliv upp försöken att enas om anställningstryggheten, vilket fick till följd att frågan i stället hamnar på politikernas bord. Enligt Martin Wästfelt finns det dock inga överlappande krav i las-förhandlingarna som påverkar kraven i avtalsrörelsen, i alla fall inte vad gäller Industriavtalet.

– Vi kommer inte att behöva vänta med några frågor inom Industriavtalet. Däremot kan det påverka andra avtalsområden utanför industrin där parterna har möjlighet att framställa nya krav. Sedan kan det så klart påverka avtalens längd, ju större osäkerhet det finns på arbetsmarknaden, desto svårare är det att träffa längre avtal. Men här ser vi att coronapandemin är en större osäkerhet än las-förhandlingarna.

Läs mer: Politikerna kommer att ge las-förhandlarna mer tid

Vad händer med avtalsförhandlingarna om las-förhandlingarna tas upp igen?
– Jag vill inte spekulera i det. Nu fokuserar vi på Industriavtalet. Det är där vi lägger vår kraft och energi för att det ska bli så bra som möligt för medemmarna, säger Martin Wästfelt.

Under tisdagen släppte Facken inom industrin en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för avtalsrörelsen. Enligt rapporten påverkades den ekonomiska tillväxten hårt av pandemin, men återhämtar sig snabbare än väntat. Framför allt går industrin bra, medan tjänstesektorn har en långsammare återhämtningstakt.

– Trots att pandemin inte är över så kan ekonomin återhämta sig, vilket är positivt. Det gäller särskilt industrin. De ekonomiska effekterna ser också ut att bli mer kortvariga än under till exempel finanskrisen, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Facken inom industrin anser också att parterna inte ska ta så mycket hänsyn till pandemin vad gäller löneökningstakt.

– Det har flera orsaker. Lönebildningen ska vara en stabiliserande kraft. Man ställer sig inte på gasen i högkonjunktur men ställer sig heller inte på bromsen i lågkonjunktur. Gör vi det så förstärker vi svängningarna. Staten har gått in och tagit kostnader för krisen. Det har gjort att lönsamheten fortsatt varit relativt god inom näringslivet.

Läs mer: Så påverkar pandemin din lön

Foto Martin Wästfelt: Ola Hedin, Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl / TT

Facken inom industrin

Facken inom industrin (FI) är ett förhandlingssamarbete mellan fackförbunden som undertecknat industriavtalet. I samarbetet ingår bland annat att inför varje avtalsrörelse utarbeta en gemensam avtalspolitisk plattform.

De fem förbunden är:

  • Unionen
  • GS
  • IF Metall
  • Svenska Livsmedelsarbetareförbundet
  • Sveriges Ingenjörer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.