Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Retroaktiv lön – knäckfråga i avtalsrörelsen

Kommer anställda att få sina löner retroaktivt efter att avtalsrörelsen varit pausad i ett halvår? Den frågan kommer att bli en het potatis vid förhandlingsbordet, spår Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Den 1 oktober startade förhandlingarna igen.
Lina Björk Publicerad
Isabell Höjman / TT
Hur stort lönepåslaget blir efter årets avtalsrörelse beror bland annat på om lönepåslaget ska vara retroaktivt för den period som förhandlingarna var pausade. Isabell Höjman / TT

I mars tog parterna beslut om att pausa förhandingarna om Industriavtalet till följd av coronaviruset, något som kom att påverka lönebildningen för miljontals svenskar. Förra veckan var man tillbaka vid förhandlingsbordet, med en helt annan situation på arbetsmarknaden, men med samma krav som under våren.

Läs mer: Märket - så funkar det

– Vi fortsätter där vi slutade. Industriavtalet tillåter inte att vi kommer med nya krav så vi förhåller oss till det som låg på bordet under våren. Hur mycket avtalen kommer att ha påverkats av pandemin vet vi först när de är på plats, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Läs mer: Corona skjuter upp avtalsrörelsen

En fråga som ännu är oklar är huruvida löneökningarna ska vara retroaktiva eller inte.

– Det är en angelägen fråga för medlemmarna och som vi kommer att ha med oss framöver.

Förra veckan gav PTK, LO och Svenskt Näringsliv upp försöken att enas om anställningstryggheten, vilket fick till följd att frågan i stället hamnar på politikernas bord. Enligt Martin Wästfelt finns det dock inga överlappande krav i las-förhandlingarna som påverkar kraven i avtalsrörelsen, i alla fall inte vad gäller Industriavtalet.

– Vi kommer inte att behöva vänta med några frågor inom Industriavtalet. Däremot kan det påverka andra avtalsområden utanför industrin där parterna har möjlighet att framställa nya krav. Sedan kan det så klart påverka avtalens längd, ju större osäkerhet det finns på arbetsmarknaden, desto svårare är det att träffa längre avtal. Men här ser vi att coronapandemin är en större osäkerhet än las-förhandlingarna.

Läs mer: Politikerna kommer att ge las-förhandlarna mer tid

Vad händer med avtalsförhandlingarna om las-förhandlingarna tas upp igen?
– Jag vill inte spekulera i det. Nu fokuserar vi på Industriavtalet. Det är där vi lägger vår kraft och energi för att det ska bli så bra som möligt för medemmarna, säger Martin Wästfelt.

Under tisdagen släppte Facken inom industrin en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för avtalsrörelsen. Enligt rapporten påverkades den ekonomiska tillväxten hårt av pandemin, men återhämtar sig snabbare än väntat. Framför allt går industrin bra, medan tjänstesektorn har en långsammare återhämtningstakt.

– Trots att pandemin inte är över så kan ekonomin återhämta sig, vilket är positivt. Det gäller särskilt industrin. De ekonomiska effekterna ser också ut att bli mer kortvariga än under till exempel finanskrisen, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Facken inom industrin anser också att parterna inte ska ta så mycket hänsyn till pandemin vad gäller löneökningstakt.

– Det har flera orsaker. Lönebildningen ska vara en stabiliserande kraft. Man ställer sig inte på gasen i högkonjunktur men ställer sig heller inte på bromsen i lågkonjunktur. Gör vi det så förstärker vi svängningarna. Staten har gått in och tagit kostnader för krisen. Det har gjort att lönsamheten fortsatt varit relativt god inom näringslivet.

Läs mer: Så påverkar pandemin din lön

Foto Martin Wästfelt: Ola Hedin, Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl / TT

Facken inom industrin

Facken inom industrin (FI) är ett förhandlingssamarbete mellan fackförbunden som undertecknat industriavtalet. I samarbetet ingår bland annat att inför varje avtalsrörelse utarbeta en gemensam avtalspolitisk plattform.

De fem förbunden är:

  • Unionen
  • GS
  • IF Metall
  • Svenska Livsmedelsarbetareförbundet
  • Sveriges Ingenjörer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.