Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
I mars tog parterna beslut om att pausa förhandingarna om Industriavtalet till följd av coronaviruset, något som kom att påverka lönebildningen för miljontals svenskar. Förra veckan var man tillbaka vid förhandlingsbordet, med en helt annan situation på arbetsmarknaden, men med samma krav som under våren.
Läs mer: Märket - så funkar det
– Vi fortsätter där vi slutade. Industriavtalet tillåter inte att vi kommer med nya krav så vi förhåller oss till det som låg på bordet under våren. Hur mycket avtalen kommer att ha påverkats av pandemin vet vi först när de är på plats, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Läs mer: Corona skjuter upp avtalsrörelsen
En fråga som ännu är oklar är huruvida löneökningarna ska vara retroaktiva eller inte.
– Det är en angelägen fråga för medlemmarna och som vi kommer att ha med oss framöver.
Förra veckan gav PTK, LO och Svenskt Näringsliv upp försöken att enas om anställningstryggheten, vilket fick till följd att frågan i stället hamnar på politikernas bord. Enligt Martin Wästfelt finns det dock inga överlappande krav i las-förhandlingarna som påverkar kraven i avtalsrörelsen, i alla fall inte vad gäller Industriavtalet.
– Vi kommer inte att behöva vänta med några frågor inom Industriavtalet. Däremot kan det påverka andra avtalsområden utanför industrin där parterna har möjlighet att framställa nya krav. Sedan kan det så klart påverka avtalens längd, ju större osäkerhet det finns på arbetsmarknaden, desto svårare är det att träffa längre avtal. Men här ser vi att coronapandemin är en större osäkerhet än las-förhandlingarna.
Läs mer: Politikerna kommer att ge las-förhandlarna mer tid
Vad händer med avtalsförhandlingarna om las-förhandlingarna tas upp igen?
– Jag vill inte spekulera i det. Nu fokuserar vi på Industriavtalet. Det är där vi lägger vår kraft och energi för att det ska bli så bra som möligt för medemmarna, säger Martin Wästfelt.
Under tisdagen släppte Facken inom industrin en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för avtalsrörelsen. Enligt rapporten påverkades den ekonomiska tillväxten hårt av pandemin, men återhämtar sig snabbare än väntat. Framför allt går industrin bra, medan tjänstesektorn har en långsammare återhämtningstakt.
– Trots att pandemin inte är över så kan ekonomin återhämta sig, vilket är positivt. Det gäller särskilt industrin. De ekonomiska effekterna ser också ut att bli mer kortvariga än under till exempel finanskrisen, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
Facken inom industrin anser också att parterna inte ska ta så mycket hänsyn till pandemin vad gäller löneökningstakt.
– Det har flera orsaker. Lönebildningen ska vara en stabiliserande kraft. Man ställer sig inte på gasen i högkonjunktur men ställer sig heller inte på bromsen i lågkonjunktur. Gör vi det så förstärker vi svängningarna. Staten har gått in och tagit kostnader för krisen. Det har gjort att lönsamheten fortsatt varit relativt god inom näringslivet.
Läs mer: Så påverkar pandemin din lön
Foto Martin Wästfelt: Ola Hedin, Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl / TT
Facken inom industrin (FI) är ett förhandlingssamarbete mellan fackförbunden som undertecknat industriavtalet. I samarbetet ingår bland annat att inför varje avtalsrörelse utarbeta en gemensam avtalspolitisk plattform.
De fem förbunden är:
AVTAL 2025.
Strejken i tjänstesektorn är avblåst. I dag har Unionen enats om nya kollektivavtal med Almega på fyra områden. Det gäller Innovationsföretagen, Tjänsteförbunden Serviceföretagen, Tjänsteförbunden Utbildningsföretagen samt Tjänsteförbunden Utveckling och Tjänster inom Almega.
Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu - efter långa förhandlingar - lyckats få till.
– Vi har nu kommit överens på fyra av fem områden där Unionen tidigare varslat om konflikt. Det innebär att strejken för dessa områden är avblåst. Det är glädjande och helt rimligt att medlemmar även inom Almega nu får löneökningar, arbetstidsförkortning och rättvisa regler för ersättning till deltidsanställda, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande i en kommentar.
Även arbetsgivarsidan är nöjda över att ha nått en lösning på konflikten.
– Vi har efter tuffa förhandlingar och medling kommit fram till avtal som gör att strejken blåses av. I avtalen slår vi tillsammans med Unionen och Sveriges Ingenjörer fast att vi nu träffar lösningar anpassade till tjänstesektorns och de specifika avtalsområdenas villkor och förutsättningar, säger Maria Möller arbetsgivarpolitisk chef på Almega i ett pressmeddelande.
De nya avtalen gäller för avtalsperioden den 1 april 2025 till den 31 mars 2027 och har ett avtalsvärde på sammanlagt 6,4 procent.
Sammanlagt var cirka 4 500 Unionen-medlemmar på tio företag uttagna till den nu avvärjda strejken.
Förhandlingarna fortsätter dock på Medieföretagen Public serviceföretagen vilket innebär att varsel om konflikt kvarstår på detta område. Kommer inte parterna överens bryter strejk ut på SVT den 25 april.
– Det är anmärkningsvärt att Medieföretagen fortfarande håller i sitt motstånd och inte kan gå med på de rimliga krav som Unionen ställer och som övriga parter på arbetsmarknaden accepterat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Unionen och Sveriges Ingenjörer har varslat om tjänstemannastrejk på elva bolag runt om i Sverige – från Handelshögskolan till bilprovningen. Totalt omfattas 4500 Unionen-medlemmar. 23 april läggs arbetet ned om inget avtal har nåtts.
Konflikten gäller arbetstidsförkortning, övertidsersättning och löneökningar. Samtliga påverkade arbetsgivare företräds av organisationen Almega. Kollektivavtalen löpte ut 31 mars, men Maria Möller, chef för arbetsgivarsamverkan, säger trots det att varslet kom som en chock.
– Vi blev lite tagna på sängen, faktiskt. Vår bedömning är att vi ändå satt i konstruktiva dialoger på respektive avtalsområde, där man försökt hitta branschanpassade lösningar på väldigt stora, kniviga frågor. Men någonting hände och fackförbunden valde att kasta igen dörren i ansiktet på förhandlarna.
Möller säger att varslets breda omfattning är ”jätteallvarligt” och att facken vill klumpa ihop branscher som har olika förutsättningar.
– Jag tycker också att det är olyckligt att man tar i med stora släggan omedelbart. I stället för att börja med mildare varianter som man kanske ändå brukar göra. Alltså någon typ av övertidsblockad eller vad det nu skulle kunna vara.
Hon säger att Almega ännu inte har någon fullständig bild av vad strejken skulle få för följder om den bryter ut.
– Det är ju relativt stora företag, som du ser på listan.
Enligt Möller har arbetstidsförkortning varit den stora tvistefrågan i förhandlingarna, följt av frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
Facken har argumenterat för att Almega borde kunna avtala om samma sak som andra arbetsgivare redan har gjort, bland annat inom industrin och IT-branschen. Möller vänder sig mot det.
– Arbetstidsförkortning är ju betydligt mer kostsamt för tjänstesektorn utifrån att man faktiskt säljer tid på ett annat sätt.
Hur nära är ni ett avtal nu?
– I går kväll hade jag en förhoppning om att vi skulle kunna träffa avtal den närmaste tiden. Men nu verkar det ju inte som att facket delar den bilden riktigt. Frågan får ställas till dem. Men jag hoppas att de har en ambition att vi ska hitta lösningar innan konflikten ska bryta ut i alla fall.
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, delar bilden av vilka frågor som försvårat förhandlingarna.
– Arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda. De frågorna har vi löst inom industrin och inom IT och Telekom. Men Almega vägrar att möta oss på ett sätt som vi tycker är i överensstämmelse med vad andra motparter har gjort.
Men arbetstidsförkortning och mertidsersättning ingår väl inte i märket?
– Märket handlar om kostnad och nivå. Och kostnaden för exempelvis en dags arbetstidsförkortning räknas ju av från märkets 6,4 procent. Exakt hur frågorna ska lösas är inte en del av märket, men för oss är det vägledande att vi har kommit överens om nya avtal för uppemot 200 000 medlemmar som innehåller arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda.
Almega anser att arbetstidsförkortning är mycket dyrare för tjänsteföretag än industriföretag. Håller du med?
– Absolut inte. Det är en vanföreställning att all industri är tillverkningsindustri. Det finns företag inom Industriavtalet som är rena tjänsteföretag. Och även inom tillverkningsindustrin är det nu lika många tjänstemän som arbetare i den direkta produktionen.
Kan ni tänka er branschspecifika lösningar när det gäller arbetstidsförkortning?
– Våra lösningar för arbetstidsförkortning ser redan i dag lite olika ut, så det är vi inte avvisande till. Men Almega har varit helt avvisande till att möta oss i den här frågan. Även om de inte tycker om arbetstidsförkortning måste de acceptera den och sedan kan vi komma överens om andra saker som de tycker är viktiga och som vi tycker är principiellt besvärliga.
Almega anser att förhandlingarna var konstruktiva och att det var ni som drog er ur. Håller du med?
– Nej. Vi har hållit på länge och vridit och vänt på en mängd olika frågor. Men när de vägrar att komma överens på motsvarande nivå som vi har gjort med TechSverige, TechAlliance och andra, då landar vi i att det är lika bra att stranda förhandlingarna. Vi har lagt ner enormt mycket förhandlingstid, men ibland kommer man till vägs ände.
Hur troligt är det att det blir strejk?
– Vi strävar efter en förhandlingslösning, men strejk är en del av kollektivavtalssystemet. Vi får se hur det går i medlingen, men vi är förberedda och rustade för strejk. Vi får se vad som händer.
Nu tar medlarna över
När ett fackförbund varslar om konflikt sker de fortsatta förhandlingarna genom medlare. De utses av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. Medlare i denna konflikt är: