Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Så höga blir löneökningarna

Ett avtal med en löneökningstakt i samma nivå som det förra med avsättningar till flexpension. Det är i stora drag innehållet i det nya avtalet för industrin. Däremot innehåller det inga retroaktiva löneökningar.
Niklas Hallstedt Publicerad
 Tomas Oneborg / SvD / TT, Jessica Gow / TT
Martin Linder, Unionens ordförande, under Facken inom industrins presskonferens. Tomas Oneborg / SvD / TT, Jessica Gow / TT

Det förra Industriavtalet landade på en årlig löneökning på 2,17 procent. Den här gången landar avtalet på 2,23 procent i årstakt för en 29 månaders period. Detta trots det oroliga läget i ekonomin på grund av coronapandemin.

Läs mer: Retroaktiv lön - knäckfråga i avtalsrörelsen

Det nya avtalet, som sätter det så kallade märket för hela arbetsmarknaden, skulle egentligen ha tecknats i våras, men sköts fram på grund av pandemin. För mellantiden får dock inte medlemmarna någon lönehöjning.

Läs mer: Märket - så funkar det

– För oss har det varit viktigt med ett framtungt avtal med bra nivå, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson på presskonferensen när överenskommelsen presenterades.

För medlemmarna i Unionen innebär avtalet en lönehöjning på 5,0 procent under de kommande 29 månaderna. Därutöver avsätts 0,4 procent ytterligare till flexpensionen.

Ska motverka missgynnande vid föräldraledighet

– Det har varit många, omfattande och tuffa förhandlingar, konstaterade Unionens ordförande Martin Linder som lyfte fram att det i avtalet nu också tas ett steg mot ett mer jämställt arbetsliv. Tillsammans ska fack och arbetsgivare ta fram en handledning för hur man ska jobba ute på företagen för att den som har varit föräldraledig inte ska missgynnas.

Från arbetsgivarnas sida var tongångarna mer dystra på presskonferensen. Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin konstaterade att det hade varit svårt att förhandla fram ett avtal som skulle passa både de företag som drabbats hårt av pandemin och de som fungerade som vanligt.

– Med det här avtalet kommer det att bli väldigt besvärligt för vissa sektorer. Vi är medvetna om det och måste hantera den saken.

Enligt Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf hade man från arbetsgivarnas sida haft som ambition att sänka löneökningstakten.

– Men vi nådde inte ända fram. Nu ligger vi på en årstakt som är marginellt högre än tidigare. Däremot är det bra att vi tecknade ett så långt avtal, det bidrar till stabilitet och att på lång sikt stärka industrins konkurrenskraft.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.