Ett avtal med en löneökningstakt i samma nivå som det förra med avsättningar till flexpension. Det är i stora drag innehållet i det nya avtalet för industrin. Däremot innehåller det inga retroaktiva löneökningar.
Martin Linder, Unionens ordförande, under Facken inom industrins presskonferens. Tomas Oneborg / SvD / TT, Jessica Gow / TT
Det förra Industriavtalet landade på en årlig löneökning på 2,17 procent. Den här gången landar avtalet på 2,23 procent i årstakt för en 29 månaders period. Detta trots det oroliga läget i ekonomin på grund av coronapandemin.
Det nya avtalet, som sätter det så kallade märket för hela arbetsmarknaden, skulle egentligen ha tecknats i våras, men sköts fram på grund av pandemin. För mellantiden får dock inte medlemmarna någon lönehöjning.
– För oss har det varit viktigt med ett framtungt avtal med bra nivå, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson på presskonferensen när överenskommelsen presenterades.
För medlemmarna i Unionen innebär avtalet en lönehöjning på 5,0 procent under de kommande 29 månaderna. Därutöver avsätts 0,4 procent ytterligare till flexpensionen.
Ska motverka missgynnande vid föräldraledighet
– Det har varit många, omfattande och tuffa förhandlingar, konstaterade Unionens ordförande Martin Linder som lyfte fram att det i avtalet nu också tas ett steg mot ett mer jämställt arbetsliv. Tillsammans ska fack och arbetsgivare ta fram en handledning för hur man ska jobba ute på företagen för att den som har varit föräldraledig inte ska missgynnas.
Från arbetsgivarnas sida var tongångarna mer dystra på presskonferensen. Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin konstaterade att det hade varit svårt att förhandla fram ett avtal som skulle passa både de företag som drabbats hårt av pandemin och de som fungerade som vanligt.
– Med det här avtalet kommer det att bli väldigt besvärligt för vissa sektorer. Vi är medvetna om det och måste hantera den saken.
Enligt Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf hade man från arbetsgivarnas sida haft som ambition att sänka löneökningstakten.
– Men vi nådde inte ända fram. Nu ligger vi på en årstakt som är marginellt högre än tidigare. Däremot är det bra att vi tecknade ett så långt avtal, det bidrar till stabilitet och att på lång sikt stärka industrins konkurrenskraft.
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Unionenklubben positiv
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
Foto: Systembolaget
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarna: Mer varierade scheman
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.