Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Många beredda avstå löneökningar tillfälligt

Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.
David Österberg, Niklas Hallstedt Publicerad 27 oktober 2020, kl 07:30
magneticmcc / Colourbox
Facken står fast vid kravet på tre procents löneökningar - trots coronakrisen. Samtidigt visar Kollegas undersökning att många kan tänka sig att tillfälligt sänka sin lön. magneticmcc / Colourbox

Årets avtalsrörelse har präglats av pandemin. Förra veckan ratade facken medlarnas (de opartiska ordförandena) förslag på 4,5 procents löneökningar på 29 månader. Budet var för lågt, med tanke på att ekonomin är på gång att återhämta sig, enligt facken. Arbetsgivarsidan accepterade, men ansåg att det var på gränsen till vad företagen klarar av. Nästa vecka går avtalsrörelsen in i slutskedet med målet att förhandlingarna ska vara avslutade senast den 31 oktober.

Inför årets avtalsrörelse har Kollega låtit Novus undersöka vad Sveriges tjänstemän tycker är den viktigaste frågan. Nästan hälften av de tillfrågade anser att lönen är viktigast i fackets förhandlingar med motparten.

Samtidigt visar undersökningen att en majoritet av medlemmarna kan tänka sig sänkt lön – i alla fall om sänkningen är tillfällig och om det egna jobbet står på spel.

Marie-Louise Frennesson är delprojektledare på Hitachi ABB Power Grids i Ludvika. Hon hör till dem som skulle kunna tänka sig att sänka sin lön för att behålla jobbet om hon hade jobbat på ett företag som drabbats av pandemin.

– Rent personligen: ja. En sänkt lön ger ju lägre skatt, så det kanske inte blir så stora skillnader i plånboken. Men som facklig företrädare tycker jag att man måste kräva att få lika mycket inbetalt till pensionen som tidigare. Där kan man annars förlora stora pengar, säger hon.

Även Michael Ekfeldt, 58 år och förpackningsspecialist på Ica, skulle kunna tänka sig att tillfälligt sänka sin lön.

– Det är en svår fråga. Men ja, jag skulle nog tänka på mig själv i det läget: i min ålder är det bättre att ha jobbet kvar, det skulle vara tufft att söka nytt.

Kollegas undersökning visar också att arbetstidsförkortning inte är en lika het fråga som lönen. Runt 20 procent anger att det är avtalsrörelsens viktigaste fråga. Trots det svarar en klar majoritet att de skulle kunna tänka sig att avstå löneökningar för att i stället få kortare arbetstid.

Marie-Louise Frennesson är dock inte särskilt förtjust i den idén.


Marie-Louise Frennesson tjänar 46 000 kronor i månaden efter snart 40 år i arbetslivet och säger att hon är nöjd med att kunna försörja sig. Foto: Lars Dahlström

– Jag tror varken att företaget eller de anställda skulle vilja det. För företaget blir det en innestående kostnad, och många av oss är redan i dag dåliga på att plocka ut vår ledighet, säger hon.

Under pandemin blev frågan om kompetensutveckling aktuell. Det avspeglar sig dock inte i Kollegas undersökning. Bara en tiondel anger att den frågan är avtalsrörelsens viktigaste.

Kollega har också frågat hur nöjda tjänstemännen är med sina löner. Hälften svarar att de är nöjda eller ganska nöjda med sin lön, medan bara en knapp fjärdedel, 23 procent, är mer eller mindre missnöjda.

Anders Kåwe, ingenjör och klubbordförande för Unionen på Ericsson i Kista, hör till den nöjda skaran.

– Jag är nöjd med det jag har och tycker att jag har allt jag behöver. En ökad lön är dessutom oftast kopplad till ökat ansvar och mer jobb och det är det kanske inte värt, säger han.

Skulle du bli lyckligare av 10 000 mer i månaden?
– Lite kanske. Ingen tackar nej till mer pengar, men jag har inget stort behov av dem. Det som driver människor på Ericsson är i huvudsak ett intresse för jobbet, inte pengar.

Läs mer: Svagt samband mellan lön och prestation

Michael Ekfeldt resonerar på ett liknande sätt. Han säger att han i stort sett är nöjd med sin lön – inte minst för att den ger honom möjligheten att ha en värdefull fritid – och att trivseln på jobbet är lika viktig som lönen. Michael Ekfeldt är bland annat inblandad i att Ica kan fakturera leverantörer för vissa avvikelser.


Michael Ekfeldt är förpackningsspecialist på Ica. Lönen är viktig, inte minst för att den gör det möjligt att ha en värdefull fritid, tycker han. Foto: Svante Örnberg 

– Det är bara jag som har den rollen och det är ett viktigt jobb för företaget. Det är trevligt att känna så. Jag jobbar mest med långsiktiga projekt, det passar mig bra i den här fasen i livet – 58 år gammal vill han, som han säger, ”fasa ut det stressiga”.

– När man är yngre är det mer stress, det är saker som ska göras på en gång, så är det inte alls i den här rollen. Det som jag jobbar med är det inte så stressigt.

Kollegas undersökning visar också att det är svårt att vara helt rättvis när lönerna på ett företag sätts. Bara 4 procent av de anställda tycker att lönesättningen på företaget är mycket rättvis. Ytterligare 34 procent anser att den är ganska rättvis. En lika stor andel menar att det förhåller sig tvärtom.

När det gäller den egna lönen tycks man dock något oftare anse att den motsvarar den egna prestationen. 44 procent instämmer i alla fall helt eller i hög utsträckning i detta. 28 procent tycker i stället att deras lön borde vara högre eller lägre i förhållande till det utförda arbetet.

På Hitachi har det varit en facklig utmaning att se till att också ”de gamla trotjänarna” får en bra löneutveckling. Eftersom det råder brist på ingenjörer tävlar företaget om att locka dem till sig, vilket gör att nyanställda kan komma in på förhållandevis höga löner.

– Det finns en bra koppling mellan prestation och lön här. Men för dem som kommit in för lågt på den tiden när det inte fanns konkurrens om de anställda är det svårt att få upp lönen. Då kan man välja: antingen är man, som jag, hyfsat nöjd. Eller så kan man få en kompetensutvecklingsplan och ta sig an nya uppgifter vilket gör att man får mer vid lönerevisionerna, säger Marie-Louise Frennesson.

Ett sätt att skapa rättvisare löner är att ha koll på vad kollegorna tjänar. Undersökningen visar dock att det är ovanligt. En majoritet svarar att de inte vet hur mycket kollegorna har i lön – men också att de flesta skulle vilja veta det.

När Anders Kåwe började på Ericsson på 1980-talet pratade han och kollegorna aldrig lön. Den oskrivna regeln var att lönen var hemlig och inget att diskutera.

– Jag minns att vi rekryterade en kvinna från dåvarande Televerket. Där hade de lönelistorna på anslagstavlan och hon förstod inte varför vi inte kunde göra så på Ericsson. Folk bara skrattade.

Men tiderna förändras. När Anders Kåwe blev klubbordförande märkte han tydligt att medlemmarna inte längre tycker att det är så känsligt att prata lön med varandra.

– Det har förändrats de senaste åren. Jag märker att många i 30-årsåldern har väldigt bra koll på vad de närmaste kollegorna tjänar.

På Ica verkar det dock fortfarande vara ett känsligt ämne. Enligt Michael Ekfeldt pratar de anställda inte löner med varandra.

– Jag tror inte att det skulle skada med öppna löner. Om man lyfter de här frågorna så kan det bli mer rättvisa löner. Det är bra om felaktigheter kommer upp till ytan, säger han.

Läs mer: Så påverkar pandemin din lön

Så tycker tjänstemännen

Vad tycker du är viktigast att få till i ditt nästa kollektivavtal?

  • Höjd lön 47 %
  • Arbetstidsförkortning 19 %
  • Kompetensutveckling 11 %
  • Ökad avsättning till flexpension 10 %
  • Bättre arbetsmiljö 5 %
  • Mer jämställda arbetsplatser 3 %
  • Inget av ovanstående 2 %
  • Vet ej 3 %

Skulle du kunna tänka dig att avstå löneökning i år för att behålla jobbet under coronapandemin?

  • Ja, om jag kompenseras nästa år 43 %
  • Ja, oavsett om jag kompenseras 35 %
  • Nej 16 %
  • Vet ej 6 %

Skulle du kunna tänka dig att sänka din lön för att behålla jobbet?

  • Ja, om sänkningen är tillfällig 53 %
  • Ja, även om det är en permanent sänkning 5 %
  • Nej 38 %
  • Vet ej 4 %

Hur nöjd eller missnöjd är du med din lön?

  • Mycket nöjd 7 %
  • Ganska nöjd 43 %
  • Varken nöjd eller missnöjd 27 %
  • Ganska missnöjd 18 %
  • Mycket missnöjd 5 %
  • Vet ej 0 %

Skulle du kunna tänka dig att avstå löneökningar i utbyte mot kortare arbetstid?

  • Ja, absolut 32 %
  • Ja, kanske 43 %
  • Nej 24 %
  • Vet ej 2 %

Undersökningen gjordes av Novus, på uppdrag av Kollega, i augusti 2020 och omfattad 1 250 intervjuade.

Lön

Tandsköterskor i löneuppror

Tandsköterskorna har fått mer ansvar under åren. Men lönen har inte hängt med. Nu kräver de bättre betalt och en skyddad yrkestitel.
Lina Björk Publicerad 21 mars 2023, kl 14:39
Tandläkarutrustning på en tandläkarmottagning.
I upproret "Löneuppror Tandsköterskor" står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket Foto: Foto Bertil Ericson / SCANPIX.

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga, polera och göra provisoriska fyllningar.

Men trots att ansvaret har växt har lönen inte gjort det i samma omfattning. Enligt Unionen ligger lönen för tandsköterskor på mellan 29 000 till 35 000 kronor i månaden, men ingångslönen är betydligt lägre än så och för tandsköterskor som inte jobbar delegerat kan den ligga på cirka 21 000 kronor i månaden.
 

Löneuppror på Facebook

För fyra veckor sedan skapades Facebookgruppen ” Löneuppror Tandsköterskor” som nu har över 3 900 medlemmar.

Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.
Liza Löfberg Foto: Privat

– Tandsköterskor lämnar yrket för att det inte går att leva på lönen. Har man gått en YH-utbildning på minst tre terminer och tagit studielån så räknar man med en lön som är rimlig, säger Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.

I upproret står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket. I dag kan en tandläkare ha outbildad personal som utför en tandsköterskas arbetsuppgifter, något som Socialstyrelsen också tillåter.


Inte patientsäkert med outbildad personal

Unionen organiserar 2 500 privatanställda tandsköterskor och förbundet ställer sig också bakom kravet om en skyddad yrkestitel.

–  Under YH-utbildningen, som följer den nationella kursplanen, ingår bland annat anatomi, anestesi, odontologi, oral hälsa, smittskydd och hygien. Vi konkurrerar med personal utan utbildning och lönerna hålls nere när arbetsgivaren kan ta in precis vem som helst och kalla den för tandsköterska. I slutändan är detta inte patientsäkert, säger Liza Löfberg.

Tandsköterskornas avtal går ut i juni. Från och med juli i år kan undersköterskor söka om skyddad yrkestitel, något Liza Löfberg tror kan ge en skjuts fram för tandsköterskornas fråga.

– Vi har jobbat med det här under lång tid och ger inte upp förrän våra tandsköterskor får en skyddad yrkestitel, säger hon.

Tandsköterskeupprorets krav:

  • Ingen tandsköterska ha en lön under 28 000 kronor i månaden
  • En plan för snabbare lönekarriär
  • En skyddad yrkestitel
  • Nationell ingångslön på minst 28 000 kronor i månaden