Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Nytt avtal ändrar kraven vid arbetssjukdom

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada. Bland annat slopas kravet att den anställda själv ska bevisa att det är arbetsgivaren som vållat en arbetssjukdom.
Lina Björk Publicerad
Isabell Höjman / TT
"Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar", säger Unionens ordförande Martin Linder. Isabell Höjman / TT

Artikeln är uppdaterad på grund av fel uppgifter i tidigare version.

Aldrig förut har fack och arbetsgivare tecknat ett avtal för tjänstemännen inom industrin mitt i en pandemi. Och förhandlingarna pågick in i det sista.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

En av stötestenarna handlade om huruvida löntagarna, som hade avstått höjd lön då avtalsrörelsen sköts upp, skulle få pengar retroaktivt eller inte.

Läs mer: Retroaktiv lön blir en knäckfråga i avtalsrörelsen

– Det var en av de största och svåraste frågorna vi diskuterade. Även om det inte blev några retroaktiva löner kan vi konstatera att vi skruvat upp löneökningstakten jämfört med tidigare avtalsperiod och att den största delen av löneökningarna och avsättningarna till flexpensionen ska betalas ut redan första dagen, alltså från den 1 november. Det blev ett sätt för oss att lösa den frågan, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.  

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Bland annat slopas kravet på läkarintyg för ersättning i samband med en nära anhörigs bortgång till följd av arbetsskada.  Den slopade vållandeprövningen innebär att när en försäkrad fått en godkänd arbetssjukdom så behöver inte den försäkrade, för att bland annat få ersättning för inkomstförlust under akut sjukdomstid, visa att arbetsgivaren har varit vållande till arbetssjukdomen.Däremot innebär inte förändrinarna i TFA någon förändring i hur en arbetssjukdom godkänns.

– Det kommer att sänka trösklarna för att fler tjänstemän ska kunna ta del av den här försäkringen. Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar.

Med målet inställt på att skapa ett mer jämställt arbetsliv hade Unionen två krav med sig in i förhandlingarna. Det ena handlade om ett vab-tillägg, en utfyllnad som arbetsgivaren skulle stå för. Det blev nej.

Det andra kravet handlade om att tillsammans med arbetsgivaren ta fram en gemensam praktisk handledning som ska motverka missgynnande till följd av föräldraledighet. Exakt hur den ska utformas är ännu inte klart.

– Det jobbet börjar nu, men jag föreställer mig att man systematiskt ska säkra upp för att en föräldraledig person inte halkar efter lönemässigt, utvecklingsmässigt eller karriärmässigt. Det är den mest naturliga sak i världen att under en period vara hemma med sina små barn, då ska man arbetsmässigt inte straffas hela livet för det, säger Martin Linder.

Kollektivavtalen ska även anpassas efter den höjda pensionsåldern i lagen om anställningsskydd, las. Bland annat har man fått igenom förbättringar när det gäller uppsägningstid och rätt till sjuklön efter en viss ålder.

Läs mer: Rätt att jobba längre

– Utifrån de förutsättningar som fanns för det här avtalet är vi generellt sett väldigt nöjda. Vi gick in med målet att tjänstemännen ska få mer pengar i plånboken, att de får en rejäl avsättning till flexpensionen och att det fanns förutsättningar att skruva upp löneökningstakten för att kompensera de uteblivna retroaktiva lönerna. Och det lyckades vi med, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.