Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Nytt avtal ändrar kraven vid arbetssjukdom

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada. Bland annat slopas kravet att den anställda själv ska bevisa att det är arbetsgivaren som vållat en arbetssjukdom.
Lina Björk Publicerad 2 november 2020, kl 15:33
Isabell Höjman / TT
"Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar", säger Unionens ordförande Martin Linder. Isabell Höjman / TT

Artikeln är uppdaterad på grund av fel uppgifter i tidigare version.

Aldrig förut har fack och arbetsgivare tecknat ett avtal för tjänstemännen inom industrin mitt i en pandemi. Och förhandlingarna pågick in i det sista.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

En av stötestenarna handlade om huruvida löntagarna, som hade avstått höjd lön då avtalsrörelsen sköts upp, skulle få pengar retroaktivt eller inte.

Läs mer: Retroaktiv lön blir en knäckfråga i avtalsrörelsen

– Det var en av de största och svåraste frågorna vi diskuterade. Även om det inte blev några retroaktiva löner kan vi konstatera att vi skruvat upp löneökningstakten jämfört med tidigare avtalsperiod och att den största delen av löneökningarna och avsättningarna till flexpensionen ska betalas ut redan första dagen, alltså från den 1 november. Det blev ett sätt för oss att lösa den frågan, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.  

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Bland annat slopas kravet på läkarintyg för ersättning i samband med en nära anhörigs bortgång till följd av arbetsskada.  Den slopade vållandeprövningen innebär att när en försäkrad fått en godkänd arbetssjukdom så behöver inte den försäkrade, för att bland annat få ersättning för inkomstförlust under akut sjukdomstid, visa att arbetsgivaren har varit vållande till arbetssjukdomen.Däremot innebär inte förändrinarna i TFA någon förändring i hur en arbetssjukdom godkänns.

– Det kommer att sänka trösklarna för att fler tjänstemän ska kunna ta del av den här försäkringen. Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar.

Med målet inställt på att skapa ett mer jämställt arbetsliv hade Unionen två krav med sig in i förhandlingarna. Det ena handlade om ett vab-tillägg, en utfyllnad som arbetsgivaren skulle stå för. Det blev nej.

Det andra kravet handlade om att tillsammans med arbetsgivaren ta fram en gemensam praktisk handledning som ska motverka missgynnande till följd av föräldraledighet. Exakt hur den ska utformas är ännu inte klart.

– Det jobbet börjar nu, men jag föreställer mig att man systematiskt ska säkra upp för att en föräldraledig person inte halkar efter lönemässigt, utvecklingsmässigt eller karriärmässigt. Det är den mest naturliga sak i världen att under en period vara hemma med sina små barn, då ska man arbetsmässigt inte straffas hela livet för det, säger Martin Linder.

Kollektivavtalen ska även anpassas efter den höjda pensionsåldern i lagen om anställningsskydd, las. Bland annat har man fått igenom förbättringar när det gäller uppsägningstid och rätt till sjuklön efter en viss ålder.

Läs mer: Rätt att jobba längre

– Utifrån de förutsättningar som fanns för det här avtalet är vi generellt sett väldigt nöjda. Vi gick in med målet att tjänstemännen ska få mer pengar i plånboken, att de får en rejäl avsättning till flexpensionen och att det fanns förutsättningar att skruva upp löneökningstakten för att kompensera de uteblivna retroaktiva lönerna. Och det lyckades vi med, säger Martin Linder.

Avtalsrörelse

Tummen ner för medlarbud på 3,7 procent i år

Facken inom industrin säger nej till medlarnas bud på sammanlagt 6,5 procent i ett tvåårigt avtal. Unionen vill se högre löneökningar och avsättningar till flexpension.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2023, kl 15:59
Till vänster kontanter och betalkort. Till höger Martin Linder, Unionen.
– Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Jessica Gow/TT.

Det är bara en vecka kvar tills avtalen löper ut. På torsdagen lämnade medlarna, de opartiska ordförandena, Opo, en hemställan till parterna och föreslog en tvåårigt avtal med en löneökning på 3,7 procent första året och 2,8 år två. 

Martin Linder.

 Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen som tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, utgör Facket inom industrin. 

Facken inom industrins krav på löneökningar på 4,4 procent var de högsta som ställts under Industriavtalets historia. Industrifacken krävde dessutom  ytterligare avsättningar till flexpension och en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

Flexpension saknas i budet

Martin Linder menar att löneökningarna behöver vara högre än medlarnas förslag och att de 1300 kronor som föreslås i höjning av de lägsta lönerna ligger för lågt. Dessutom saknar han avsättningar till flexpension i budet. 

 Det är omöjligt för Unionen att säga ja till ett avtal där det saknas avsättningar till flexpension, säger han och fortsätter: 

 När vi landade på 4,4 procent för några månader sedan, utgick vi från en gedigen analys om en rimlig lönetakt långsiktigt. Vår slutsats nu är att den analys vi gjorde då fortfarande håller - företagen levererar bra och svensk industri är konkurrenskraftig. 

Kommer ni att kunna enas innan avtalen löper ut nästa vecka? 

  Jag kan konstatera att parterna står långt ifrån varandra och att det krävs en ordentlig förflyttning från arbetsgivarens sida. Men jag har samtidigt goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas träffa nytt avtal i tid, säger Martin Linder. 

Under förra veckan tackade de fem facken inom industrin nej till medlarnas bud om ett treårigt avtal. De förklarade att de möjligen kunde sträcka sig till att träffa ett tvåårigt avtal under förutsättning att det andra avtalsåret går att säga upp. 

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal

Engångsbelopp: 3 000 kronor

Ettårigt avtal

 

Facken inom industrins ursprungbud:

Löneökning: 4,4 procent

Avsättningar till flexpension

Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)

De opartiska ordförandenas bud:

Löneökning: 6,5 procent på två år. 3,7 procent första året, 2,8 procent andra

Tvåårigt avtal

1 300 kronor i höjning av de lägsta lönerna