Coronapandemin och den uppskjutna avtalsrörelsen kan påverka löneutvecklingen i Sverige. Det hävdar Petter Hällberg, nationalekonom och ansvarig för makroekonomisk analys på Medlingsinstitutet, i en intervju med Sveriges Radio Ekot.
Visserligen kan det faktum att så många nu samtidigt sägs upp göra att den statistiskt beräknade genomsnittslönen höjs. Det därför att de uppsagda tenderar att ha något lägre löner än de som har kvar jobbet, menar Petter Hällberg.
Mot detta talar dock den uppskjutna avtalsrörelsen. För även om lönerna ändå kan öka lokalt, som när någon byter jobb, så innebär uteblivna centrala löneökningar sannolikt att lönerna hålls tillbaka.
Läs mer: Corona skjuter upp avtalsrörelsen
– Avtalsrörelsen blev uppskjuten till senare i år. Vi vet inte exakt vad som händer på varje företag i den lokala lönebildningen. Men eftersom de centrala avtalen faktiskt inte ger någon impuls att höja lönerna under året så kan man ju vänta sig en dämpad löneutveckling till följd av det, säger Petter Hällberg till Ekot.
Även Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tror detta sannolikt blir en följd av att vårens avtalsförhandlingar pausades och sköts upp till i höst.
– Nu vet vi ju inte vad som händer under förhandlingarna i oktober och hur avtalet kommer se ut från 1 november. Då är det så klart tillåtet att komma överens om löneökning retroaktivt. Men vi kan inte konflikta oss till det. Så det går inte att säga att det blir så. Därför är det ändå sannolikt att uppskjutandet kommer ha en påverkan på hur löneökningstakten kommer bli under 2020.
