Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Coronakrisen kan ge sämre löner

Enligt Medlingsinstitutets bedömning kan den uppskjutna avtalsrörelsen på grund av coronakrisen medverka till en dämpad löneutveckling i Sverige. Även Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, ser en risk att lönerna blir lidande.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Coronakrisen ledde till att vårens avtalsrörelsen skjöts upp till i höst. Nu riskerar löneutvecklingen att bli lidande. Fredrik Sandberg / TT

Coronapandemin och den uppskjutna avtalsrörelsen kan påverka löneutvecklingen i Sverige. Det hävdar Petter Hällberg, nationalekonom och ansvarig för makroekonomisk analys på Medlingsinstitutet, i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

Visserligen kan det faktum att så många nu samtidigt sägs upp göra att den statistiskt beräknade genomsnittslönen höjs. Det därför att de uppsagda tenderar att ha något lägre löner än de som har kvar jobbet, menar Petter Hällberg.

Mot detta talar dock den uppskjutna avtalsrörelsen. För även om lönerna ändå kan öka lokalt, som när någon byter jobb, så innebär uteblivna centrala löneökningar sannolikt att lönerna hålls tillbaka.

Läs mer: Corona skjuter upp avtalsrörelsen

– Avtalsrörelsen blev uppskjuten till senare i år. Vi vet inte exakt vad som händer på varje företag i den lokala lönebildningen. Men eftersom de centrala avtalen faktiskt inte ger någon impuls att höja lönerna under året så kan man ju vänta sig en dämpad löneutveckling till följd av det, säger Petter Hällberg till Ekot.

Även Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tror detta sannolikt blir en följd av att vårens avtalsförhandlingar pausades och sköts upp till i höst.

– Nu vet vi ju inte vad som händer under förhandlingarna i oktober och hur avtalet kommer se ut från 1 november. Då är det så klart tillåtet att komma överens om löneökning retroaktivt. Men vi kan inte konflikta oss till det. Så det går inte att säga att det blir så. Därför är det ändå sannolikt att uppskjutandet kommer ha en påverkan på hur löneökningstakten kommer bli under 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna om strejkhotet: ”De tar i med stora släggan”

Arbetsgivarna blev tagna på sängen av fackens breda strejkvarsel. Det säger Maria Möller, chef för arbetsgivarsamverkan på Almega.
– Fackförbunden valde att kasta igen dörren i ansiktet på förhandlarna.
Noa Söderberg, David Österberg Publicerad 10 april 2025, kl 17:22
Martin Wästfelt, Unionen och Maria Möller, Almega.
Almega, som samlar arbetsgivare och företag inom branscher som utbildning, konsult och bilprovning, säger att strejkvarslet från Unionen och Sveriges Ingenjörer kom som en chock. Konflikten handlar om löneökningar, arbetstidsförkortning övertidsersättning för deltidsanställda. Om strejken bryter ut omfattas tjänstemän på bland annat WSP, Sweco och Handelshögskolans chefsutbildning. Foto: Gustav Kaiser.

Unionen och Sveriges Ingenjörer har varslat om tjänstemannastrejk på elva bolag runt om i Sverige – från Handelshögskolan till bilprovningen. Totalt omfattas 4500 Unionen-medlemmar. 23 april läggs arbetet ned om inget avtal har nåtts.

Konflikten gäller arbetstidsförkortning, övertidsersättning och löneökningar. Samtliga påverkade arbetsgivare företräds av organisationen Almega. Kollektivavtalen löpte ut 31 mars, men Maria Möller, chef för arbetsgivarsamverkan, säger trots det att varslet kom som en chock.

– Vi blev lite tagna på sängen, faktiskt. Vår bedömning är att vi ändå satt i konstruktiva dialoger på respektive avtalsområde, där man försökt hitta branschanpassade lösningar på väldigt stora, kniviga frågor. Men någonting hände och fackförbunden valde att kasta igen dörren i ansiktet på förhandlarna.

Arbetsgivarna: De vill klumpa ihop flera branscher

Möller säger att varslets breda omfattning är ”jätteallvarligt” och att facken vill klumpa ihop branscher som har olika förutsättningar.

Maria Möller, chef för arbetsgivarsamverkan på Almega.
Maria Möller Foto: Gustav Kaiser

– Jag tycker också att det är olyckligt att man tar i med stora släggan omedelbart. I stället för att börja med mildare varianter som man kanske ändå brukar göra. Alltså någon typ av övertidsblockad eller vad det nu skulle kunna vara.

Hon säger att Almega ännu inte har någon fullständig bild av vad strejken skulle få för följder om den bryter ut.

– Det är ju relativt stora företag, som du ser på listan.

Bråket om arbetstidsförkortning

Enligt Möller har arbetstidsförkortning varit den stora tvistefrågan i förhandlingarna, följt av frågan om övertidsersättning för deltidsanställda. 

Facken har argumenterat för att Almega borde kunna avtala om samma sak som andra arbetsgivare redan har gjort, bland annat inom industrin och IT-branschen. Möller vänder sig mot det.

– Arbetstidsförkortning är ju betydligt mer kostsamt för tjänstesektorn utifrån att man faktiskt säljer tid på ett annat sätt.

Hur nära är ni ett avtal nu?

– I går kväll hade jag en förhoppning om att vi skulle kunna träffa avtal den närmaste tiden. Men nu verkar det ju inte som att facket delar den bilden riktigt. Frågan får ställas till dem. Men jag hoppas att de har en ambition att vi ska hitta lösningar innan konflikten ska bryta ut i alla fall.

Facket: ”Strejk är en del av systemet”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, delar bilden av vilka frågor som försvårat förhandlingarna.

– Arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda. De frågorna har vi löst inom industrin och inom IT och Telekom. Men Almega vägrar att möta oss på ett sätt som vi tycker är i överensstämmelse med vad andra motparter har gjort.

Men arbetstidsförkortning och mertidsersättning ingår väl inte i märket?

– Märket handlar om kostnad och nivå. Och kostnaden för exempelvis en dags arbetstidsförkortning räknas ju av från märkets 6,4 procent. Exakt hur frågorna ska lösas är inte en del av märket, men för oss är det vägledande att vi har kommit överens om nya avtal för uppemot 200 000 medlemmar som innehåller arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda.

Almega anser att arbetstidsförkortning är mycket dyrare för tjänsteföretag än industriföretag. Håller du med?

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Absolut inte. Det är en vanföreställning att all industri är tillverkningsindustri. Det finns företag inom Industriavtalet som är rena tjänsteföretag. Och även inom tillverkningsindustrin är det nu lika många tjänstemän som arbetare i den direkta produktionen.

Kan ni tänka er branschspecifika lösningar när det gäller arbetstidsförkortning?

– Våra lösningar för arbetstidsförkortning ser redan i dag lite olika ut, så det är vi inte avvisande till. Men Almega har varit helt avvisande till att möta oss i den här frågan. Även om de inte tycker om arbetstidsförkortning måste de acceptera den och sedan kan vi komma överens om andra saker som de tycker är viktiga och som vi tycker är principiellt besvärliga.

Almega anser att förhandlingarna var konstruktiva och att det var ni som drog er ur. Håller du med?

– Nej. Vi har hållit på länge och vridit och vänt på en mängd olika frågor. Men när de vägrar att komma överens på motsvarande nivå som vi har gjort med TechSverige, TechAlliance och andra, då landar vi i att det är lika bra att stranda förhandlingarna. Vi har lagt ner enormt mycket förhandlingstid, men ibland kommer man till vägs ände.

Hur troligt är det att det blir strejk?

– Vi strävar efter en förhandlingslösning, men strejk är en del av kollektivavtalssystemet. Vi får se hur det går i medlingen, men vi är förberedda och rustade för strejk. Vi får se vad som händer.

Nu tar medlarna över

När ett fackförbund varslar om konflikt sker de fortsatta förhandlingarna genom medlare. De utses av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. Medlare i denna konflikt är:

  • Anders Ferbe, tidigare ordförande i IF Metall 
  • Göran Gräslund, tidigare generaldirektör på Datainspektionen
  • Anna Falck, tidigare förhandlingschef på Arbetsgivarverket