Enligt Medlingsinstitutets bedömning kan den uppskjutna avtalsrörelsen på grund av coronakrisen medverka till en dämpad löneutveckling i Sverige. Även Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, ser en risk att lönerna blir lidande.
Coronakrisen ledde till att vårens avtalsrörelsen skjöts upp till i höst. Nu riskerar löneutvecklingen att bli lidande. Fredrik Sandberg / TT
Coronapandemin och den uppskjutna avtalsrörelsen kan påverka löneutvecklingen i Sverige. Det hävdar Petter Hällberg, nationalekonom och ansvarig för makroekonomisk analys på Medlingsinstitutet, i en intervju med Sveriges Radio Ekot.
Visserligen kan det faktum att så många nu samtidigt sägs upp göra att den statistiskt beräknade genomsnittslönen höjs. Det därför att de uppsagda tenderar att ha något lägre löner än de som har kvar jobbet, menar Petter Hällberg.
Mot detta talar dock den uppskjutna avtalsrörelsen. För även om lönerna ändå kan öka lokalt, som när någon byter jobb, så innebär uteblivna centrala löneökningar sannolikt att lönerna hålls tillbaka.
– Avtalsrörelsen blev uppskjuten till senare i år. Vi vet inte exakt vad som händer på varje företag i den lokala lönebildningen. Men eftersom de centrala avtalen faktiskt inte ger någon impuls att höja lönerna under året så kan man ju vänta sig en dämpad löneutveckling till följd av det, säger Petter Hällberg till Ekot.
ÄvenMartin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tror detta sannolikt blir en följd av att vårens avtalsförhandlingar pausades och sköts upp till i höst.
– Nu vet vi ju inte vad som händer under förhandlingarna i oktober och hur avtalet kommer se ut från 1 november. Då är det så klart tillåtet att komma överens om löneökning retroaktivt. Men vi kan inte konflikta oss till det. Så det går inte att säga att det blir så. Därför är det ändå sannolikt att uppskjutandet kommer ha en påverkan på hur löneökningstakten kommer bli under 2020.
Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”
Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT
38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma.
Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.
Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.
– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.
Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.
– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.
Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.
Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen
Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.
– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat
Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.
– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:
– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.
Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.
Företagen: behåll antalet arbetade timmar
Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”.
Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.
”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.
Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:
”Svar: Förhandling pågår.”
Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?
De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.
Avtal klart för arbetarna
6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.
– Nu vet vi ju inte vad som händer under förhandlingarna i oktober och hur avtalet kommer se ut från 1 november. Då är det så klart tillåtet att komma överens om löneökning retroaktivt. Men vi kan inte konflikta oss till det. Så det går inte att säga att det blir så. Därför är det ändå sannolikt att uppskjutandet kommer ha en påverkan på hur löneökningstakten kommer bli under 2020.
