Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken öppnar för flerårigt avtal

De medlare som hjälper parterna i avtalsrörelsen föreslår ett 29 månader långt avtal. Fullt möjligt, om innehållet blir bra, tycker Facken inom industrin. Även arbetsgivarna tror att det finns förutsättningar för ett långt avtal.
Niklas Hallstedt, David Österberg Publicerad 13 oktober 2020, kl 17:06
Henrik Montgomery / TT
Representanter för Facken inom industrin. Från vänster: Per-Olof Sjöö GS-facket, Eva Gouvelin Livsmedelsarbetareförbundet, Marie Nilsson IF Metall, Ulrika Lindstrand Sveriges Ingenjörer och Martin Linder från Unionen. Henrik Montgomery / TT

De kollektivavtal som löpte ut i våras förlängdes till den sista oktober i år. Anledningen var coronakrisens påverkan på ekonomin.

Men nu är avtalsrörelsen igång igen och i går, måndag, lämnade de oberoende medlarna en första skiss på hur ett avtal skulle kunna se ut. Skissen innehåller ännu inga förslag på lönenivåer, men förslaget är att de nya avtalen ska löpa på 29 månader.

Utgångspunkten för Facken inom industrin har varit ett ettårigt avtal. I ett pressmeddelande säger förbunden nu att de är beredda att träffa ett längre avtal.

"Förutsatt att löneökningarna är de rätta, att det finns med ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning- deltidspension/ flexpension, en låglönesatsning på de avtalsområden där detta krav finns med samt vab-utfyllnad på de avtalsområden där detta krav finns med."

På arbetsgivarsidan säger Teknikföretagen att avtalsskissen kan ligga till grund för det fortsatta förhandlingsarbetet. Men avtalsskissen måste kompletteras med reservationer, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin i ett pressmeddelande.

– Det kan finnas skäl att träffa ett längre avtal som kan utgöra en stabiliserande kraft på en osäker arbetsmarknad. Samtidigt vet vi att i spåren av ökad smittspridning och införandet av nya restriktioner finns det en risk för bakslag efter sommarens återhämtning, säger Tomas Undin.

"Svettigt med ett kort avtal"

De senaste åren har avtalslängden varierat mycket, enligt Christian Kjellström, nationalekonom på Medlingsinstitutet. 2013 var avtalen treåriga, 2016 löpte de på 12 månader och 2017 var de återigen treåriga.

– Det är svårt att peka på vad som påverkar avtalslängden eftersom det kan variera över tid. En faktor kan vara vilka ekonomiska förutsättningar som råder, där sannolikheten för korta avtal ökar om de ekonomiska förutsättningarna är oklara, säger han.

Läs mer: Retroaktiv lön - knäckfråga i avtalsrörelsen

Han vill inte spekulera i hur långa årets avtal kommer att bli, men konstaterar att det blir tajt med tid om de blir korta.

– Den här avtalsrörelsen är väldigt speciell eftersom så många avtal prolongerades, en del ända in på våren 2021. Det tror jag kan påverka avtalslängden. Det blir svettigt med ett kort avtal, för då är det snart dags att inleda nya förhandlingar.

Om avtalen blir ettåriga innebär det dessutom att väldigt många avtal löper ut nästa höst.

– Det blir väldigt komprimerat att förhandla så många avtal nästa höst, säger han.

Facken vill ofta ha korta avtal

Enligt Christian Kjellström yrkar fackförbunden oftast på korta avtal – bland annat eftersom de vet att arbetsgivarna oftast vill ha långa. Tanken är att arbetsgivarsidan därmed får betala för att få långa avtal.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, säger att årets avtalsrörelse är ovanligt komplicerad. Olika branscher har drabbats olika hårt av krisen – och dessutom är delar av svensk ekonomi beroende av smittspridningen i andra länder.

– Osäkerheten talar för korta avtal i år. Å andra sidan brukar arbetsgivarna vilja ha längre avtal och det kan i så fall innebära lite högre lönenivåer. Frågan kompliceras ytterligare av om det ska bli retroaktiva löneförhöjningar eller inte. Blir det inte det får arbetsgivarna antagligen höja lönenivåerna lite extra.

Industrin bestämmer lönenivån

  • 1997 enades fackförbunden och arbetsgivarna inom industrin om Industriavtalet. Det förnyades 2011 och 2016.
  • Avtalet innebär att parterna inom industrin avgör hur stora löneökningar svensk ekonomi tål – eftersom industrin har global konkurrens. Avtalet reglerar också hur förhandlingarna om kollektivavtalen ska genomföras.
  • Avtalen för industrin löpte ut den sista mars, men förlängdes till sista oktober på grund av coronakrisen. Den sista månaden leds förhandlingarna av opartiska ordförande, opo, som parterna har utsett.

AVTALSLÄNGD OCH LÖNENIVÅ I TIDIGARE AVTALSRÖRELSER: 

2007: Industrins avtal beräknades till 10,2 procent på 36 månader.

2010: Industrins avtal beräknades till 2,6 procent på 18 månader.

2011: Industrins avtal tecknades med olika längd, men med en årstakt på 2,6 procent.

2013: Industrins avtal beräknades till 6,8 procent på 36 månader.

2016: Industrins avtal beräknades till 2,2 procent på 12 månader.

2017: Industrins avtal beräknades till 6,5 procent på 36 månader.

Medlingsinstitutet (tidigare avtal)

Niklas Hallstedt
David Österberg
David Österberg
[email protected]