Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
De kollektivavtal som löpte ut i våras förlängdes till den sista oktober i år. Anledningen var coronakrisens påverkan på ekonomin.
Men nu är avtalsrörelsen igång igen och i går, måndag, lämnade de oberoende medlarna en första skiss på hur ett avtal skulle kunna se ut. Skissen innehåller ännu inga förslag på lönenivåer, men förslaget är att de nya avtalen ska löpa på 29 månader.
Utgångspunkten för Facken inom industrin har varit ett ettårigt avtal. I ett pressmeddelande säger förbunden nu att de är beredda att träffa ett längre avtal.
"Förutsatt att löneökningarna är de rätta, att det finns med ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning- deltidspension/ flexpension, en låglönesatsning på de avtalsområden där detta krav finns med samt vab-utfyllnad på de avtalsområden där detta krav finns med."
På arbetsgivarsidan säger Teknikföretagen att avtalsskissen kan ligga till grund för det fortsatta förhandlingsarbetet. Men avtalsskissen måste kompletteras med reservationer, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin i ett pressmeddelande.
– Det kan finnas skäl att träffa ett längre avtal som kan utgöra en stabiliserande kraft på en osäker arbetsmarknad. Samtidigt vet vi att i spåren av ökad smittspridning och införandet av nya restriktioner finns det en risk för bakslag efter sommarens återhämtning, säger Tomas Undin.
De senaste åren har avtalslängden varierat mycket, enligt Christian Kjellström, nationalekonom på Medlingsinstitutet. 2013 var avtalen treåriga, 2016 löpte de på 12 månader och 2017 var de återigen treåriga.
– Det är svårt att peka på vad som påverkar avtalslängden eftersom det kan variera över tid. En faktor kan vara vilka ekonomiska förutsättningar som råder, där sannolikheten för korta avtal ökar om de ekonomiska förutsättningarna är oklara, säger han.
Läs mer: Retroaktiv lön - knäckfråga i avtalsrörelsen
Han vill inte spekulera i hur långa årets avtal kommer att bli, men konstaterar att det blir tajt med tid om de blir korta.
– Den här avtalsrörelsen är väldigt speciell eftersom så många avtal prolongerades, en del ända in på våren 2021. Det tror jag kan påverka avtalslängden. Det blir svettigt med ett kort avtal, för då är det snart dags att inleda nya förhandlingar.
Om avtalen blir ettåriga innebär det dessutom att väldigt många avtal löper ut nästa höst.
– Det blir väldigt komprimerat att förhandla så många avtal nästa höst, säger han.
Enligt Christian Kjellström yrkar fackförbunden oftast på korta avtal – bland annat eftersom de vet att arbetsgivarna oftast vill ha långa. Tanken är att arbetsgivarsidan därmed får betala för att få långa avtal.
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, säger att årets avtalsrörelse är ovanligt komplicerad. Olika branscher har drabbats olika hårt av krisen – och dessutom är delar av svensk ekonomi beroende av smittspridningen i andra länder.
– Osäkerheten talar för korta avtal i år. Å andra sidan brukar arbetsgivarna vilja ha längre avtal och det kan i så fall innebära lite högre lönenivåer. Frågan kompliceras ytterligare av om det ska bli retroaktiva löneförhöjningar eller inte. Blir det inte det får arbetsgivarna antagligen höja lönenivåerna lite extra.
AVTALSLÄNGD OCH LÖNENIVÅ I TIDIGARE AVTALSRÖRELSER:
2007: Industrins avtal beräknades till 10,2 procent på 36 månader.
2010: Industrins avtal beräknades till 2,6 procent på 18 månader.
2011: Industrins avtal tecknades med olika längd, men med en årstakt på 2,6 procent.
2013: Industrins avtal beräknades till 6,8 procent på 36 månader.
2016: Industrins avtal beräknades till 2,2 procent på 12 månader.
2017: Industrins avtal beräknades till 6,5 procent på 36 månader.
Medlingsinstitutet (tidigare avtal)
AVTAL 2025.
Strejken i tjänstesektorn är avblåst. I dag har Unionen enats om nya kollektivavtal med Almega på fyra områden. Det gäller Innovationsföretagen, Tjänsteförbunden Serviceföretagen, Tjänsteförbunden Utbildningsföretagen samt Tjänsteförbunden Utveckling och Tjänster inom Almega.
Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu - efter långa förhandlingar - lyckats få till.
– Vi har nu kommit överens på fyra av fem områden där Unionen tidigare varslat om konflikt. Det innebär att strejken för dessa områden är avblåst. Det är glädjande och helt rimligt att medlemmar även inom Almega nu får löneökningar, arbetstidsförkortning och rättvisa regler för ersättning till deltidsanställda, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande i en kommentar.
Även arbetsgivarsidan är nöjda över att ha nått en lösning på konflikten.
– Vi har efter tuffa förhandlingar och medling kommit fram till avtal som gör att strejken blåses av. I avtalen slår vi tillsammans med Unionen och Sveriges Ingenjörer fast att vi nu träffar lösningar anpassade till tjänstesektorns och de specifika avtalsområdenas villkor och förutsättningar, säger Maria Möller arbetsgivarpolitisk chef på Almega i ett pressmeddelande.
De nya avtalen gäller för avtalsperioden den 1 april 2025 till den 31 mars 2027 och har ett avtalsvärde på sammanlagt 6,4 procent.
Sammanlagt var cirka 4 500 Unionen-medlemmar på tio företag uttagna till den nu avvärjda strejken.
Förhandlingarna fortsätter dock på Medieföretagen Public serviceföretagen vilket innebär att varsel om konflikt kvarstår på detta område. Kommer inte parterna överens bryter strejk ut på SVT den 25 april.
– Det är anmärkningsvärt att Medieföretagen fortfarande håller i sitt motstånd och inte kan gå med på de rimliga krav som Unionen ställer och som övriga parter på arbetsmarknaden accepterat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Unionen och Sveriges Ingenjörer har varslat om tjänstemannastrejk på elva bolag runt om i Sverige – från Handelshögskolan till bilprovningen. Totalt omfattas 4500 Unionen-medlemmar. 23 april läggs arbetet ned om inget avtal har nåtts.
Konflikten gäller arbetstidsförkortning, övertidsersättning och löneökningar. Samtliga påverkade arbetsgivare företräds av organisationen Almega. Kollektivavtalen löpte ut 31 mars, men Maria Möller, chef för arbetsgivarsamverkan, säger trots det att varslet kom som en chock.
– Vi blev lite tagna på sängen, faktiskt. Vår bedömning är att vi ändå satt i konstruktiva dialoger på respektive avtalsområde, där man försökt hitta branschanpassade lösningar på väldigt stora, kniviga frågor. Men någonting hände och fackförbunden valde att kasta igen dörren i ansiktet på förhandlarna.
Möller säger att varslets breda omfattning är ”jätteallvarligt” och att facken vill klumpa ihop branscher som har olika förutsättningar.
– Jag tycker också att det är olyckligt att man tar i med stora släggan omedelbart. I stället för att börja med mildare varianter som man kanske ändå brukar göra. Alltså någon typ av övertidsblockad eller vad det nu skulle kunna vara.
Hon säger att Almega ännu inte har någon fullständig bild av vad strejken skulle få för följder om den bryter ut.
– Det är ju relativt stora företag, som du ser på listan.
Enligt Möller har arbetstidsförkortning varit den stora tvistefrågan i förhandlingarna, följt av frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
Facken har argumenterat för att Almega borde kunna avtala om samma sak som andra arbetsgivare redan har gjort, bland annat inom industrin och IT-branschen. Möller vänder sig mot det.
– Arbetstidsförkortning är ju betydligt mer kostsamt för tjänstesektorn utifrån att man faktiskt säljer tid på ett annat sätt.
Hur nära är ni ett avtal nu?
– I går kväll hade jag en förhoppning om att vi skulle kunna träffa avtal den närmaste tiden. Men nu verkar det ju inte som att facket delar den bilden riktigt. Frågan får ställas till dem. Men jag hoppas att de har en ambition att vi ska hitta lösningar innan konflikten ska bryta ut i alla fall.
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, delar bilden av vilka frågor som försvårat förhandlingarna.
– Arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda. De frågorna har vi löst inom industrin och inom IT och Telekom. Men Almega vägrar att möta oss på ett sätt som vi tycker är i överensstämmelse med vad andra motparter har gjort.
Men arbetstidsförkortning och mertidsersättning ingår väl inte i märket?
– Märket handlar om kostnad och nivå. Och kostnaden för exempelvis en dags arbetstidsförkortning räknas ju av från märkets 6,4 procent. Exakt hur frågorna ska lösas är inte en del av märket, men för oss är det vägledande att vi har kommit överens om nya avtal för uppemot 200 000 medlemmar som innehåller arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda.
Almega anser att arbetstidsförkortning är mycket dyrare för tjänsteföretag än industriföretag. Håller du med?
– Absolut inte. Det är en vanföreställning att all industri är tillverkningsindustri. Det finns företag inom Industriavtalet som är rena tjänsteföretag. Och även inom tillverkningsindustrin är det nu lika många tjänstemän som arbetare i den direkta produktionen.
Kan ni tänka er branschspecifika lösningar när det gäller arbetstidsförkortning?
– Våra lösningar för arbetstidsförkortning ser redan i dag lite olika ut, så det är vi inte avvisande till. Men Almega har varit helt avvisande till att möta oss i den här frågan. Även om de inte tycker om arbetstidsförkortning måste de acceptera den och sedan kan vi komma överens om andra saker som de tycker är viktiga och som vi tycker är principiellt besvärliga.
Almega anser att förhandlingarna var konstruktiva och att det var ni som drog er ur. Håller du med?
– Nej. Vi har hållit på länge och vridit och vänt på en mängd olika frågor. Men när de vägrar att komma överens på motsvarande nivå som vi har gjort med TechSverige, TechAlliance och andra, då landar vi i att det är lika bra att stranda förhandlingarna. Vi har lagt ner enormt mycket förhandlingstid, men ibland kommer man till vägs ände.
Hur troligt är det att det blir strejk?
– Vi strävar efter en förhandlingslösning, men strejk är en del av kollektivavtalssystemet. Vi får se hur det går i medlingen, men vi är förberedda och rustade för strejk. Vi får se vad som händer.
Nu tar medlarna över
När ett fackförbund varslar om konflikt sker de fortsatta förhandlingarna genom medlare. De utses av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. Medlare i denna konflikt är: