Avtalsrörelse

Utrymmet för löneökningar i den kommande avtalsrörelsen är ytterst begränsat. Det anser Industriarbetsgivarna enligt vilka den svenska industrin befinner sig i en djup lågkonjunktur som det kommer att ta flera år att återhämta sig ifrån.

Det tyska fackförbundet IG Metall vill korta arbetsveckan till fyra dagar. Syftet är att rädda jobb som försvinner när arbetsuppgifter automatiseras. Även i Sverige kan kortare arbetstid bli en het fråga i årets avtalsrörelse.

En majoritet av landets löntagare förväntar sig att deras lön kommer att öka i samma takt i år som tidigare, trots coronakrisen. Förväntningarna får kritik av Svenskt Näringsliv som inte utesluter ett bud på noll kronor i årets avtalsrörelse.

Enligt Medlingsinstitutets bedömning kan den uppskjutna avtalsrörelsen på grund av coronakrisen medverka till en dämpad löneutveckling i Sverige. Även Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, ser en risk att lönerna blir lidande.

Industrins parter skjuter upp avtalsförhandlingarna till i höst. Orsaken är förstås coronaviruset och dess effekter på ekonomin.

Avtalskraven kommer inte att påverkas av corona. Det konstaterar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Avtalsrörelsen, som ska ange lönerna för tre miljoner arbetstagare, är inne på upploppet och alla pratar om ”märket”. Men vad handlar det egentligen om?

Kollektivavtal i kampen mot sexuella trakasserier. Det föreslår arbetsrättsjuristen Lena Svenaeus, som granskat hur kanadensiska fack arbetat mot diskriminering och sextrakasserier.

På bland annat SVT kan anställda byta det extra lönepåslaget under semestern mot lediga dagar. I årets avtalsrörelse finns förhoppningar om att möjligheten ska spridas till andra branscher.

Alla anställda ska ha 90 procent av lönen vid vab. Det är ett av Unionens krav i årets avtalsrörelse för att få till ett jämnare uttag mellan kvinnor och män. Men motståndet från arbetsgivarna är stort.

1,4 procents löneökning. Så lyder budet från arbetsgivarna inom industrin. Unionens ordförande Martin Linder betraktar det som ett skambud.

Arbetslösheten fortsätter att öka på bred front – både på grund av att konjunkturen mattas av och strukturförändringar på arbetsmarknaden. Bland tjänstemännen drabbas de med administrativa tjänster särskilt hårt.

Unionens förbundsordförande Martin Linder är inte särskilt förvånad men ändå oroad sedan han tagit del av arbetsgivarnas krav inför den kommande avtalsrörelsen, som snart går in i skarpt läge.

Under fredagen bytte fack och arbetsgivare krav inför avtalsrörelsen. Som vanligt står parterna långt ifrån varandra. Inte minst vad gäller löneökningarna där facken kräver 3,0 procent medan arbetsgivarna vill se låga, eller inga löneökningar alls.